En människas verk

Vi människor kommer en god bit på vägen med våra liv, men långt ifrån fullkomlighet eller någon form av fullbordan som vi strävar efter. Vi har gjort vårt bästa när vi lämnar organisationen eller släkt/familj  men det finns saker som stannat upp eller aldrig blev av.  Saker som skulle ha gjorts men som inte blev av när krafterna och motivationen tröt och alltså inte var någon slump. Men det är ett enormt försök, ett fantastiskt konstverk av kamp, energi, liv, lycka, motgångar, förändringar, utmaningar och åldrande som vi tar oss igenom.  Varje människa är värd den djupaste respekt för sitt unika försök och prestation. Uppifrån ser våra liv mer ut som en lång träning inför de riktiga matcherna.  När skotten börjar gå på mål så är man uppe i 70-80 års åldern och kroppen börjar göra sig påmind och kopplar greppet om människan. Vi fångas upp som fiskar i näten och ingen krigare går fri. Aristoteles sa att meningen med livet är arbete. Det gav livet mening och framåtskridande. Det är ett motvärn mot kroppens tombola och kan överlista kroppen en tid. Men till slut hinns vi upp och då går stafetpinnen över till nästa generation. Tyvärr är överföreningen från en generation till en annan begränsad. Tänk om man kunde ladda ner en människas samlade kunskaper och sedan synkronisera med sitt egna liv istället. Eller förlänga livet 50 år med lite gencocktail eller skapa genbanker som gör att vi kan byta ut delar som till en bil.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*