Det är sista dagen på året då vi ger oss ut och rundar Högenäs Udde, detta svindlande vackra naturreservat på 122 hektar som ligger som en klippa rakt ut i Östersjön. Dessa sjömarker är storslagna med utskjutande strandvallar och omkringliggande betade gräsmarker som är lika välansade som golfbanor. På högsta punkten med 180 graders utsikt ligger en gammal fyrbåk som förr användes för sjöfarten. På markerna växer snart här orkideér, sällsynta svampar och fågellivet är som svävande molekyler.  Det hänger regn i luften men vi klarar oss. Havet doftar starkt och är påtagligt. Det skummar och fräser. Promenaden tar drygt två timmar och man blir faktiskt trött på kuppen.

Det är nyårsafton och naturen är både dramatisk och stilla. Det är långt ifrån festförberedelser och förfest, telefonen plingar inte och släkten är förkylda och nerbäddad. Men dagen den 31/12 har en laddning och Sylvesterdagen symboliserar att det är nu det ska ske och att dagen är som gjord för en stor fest eller BAL på slottet. Men oftast blir nyårsfirandet knappast en tumme och planerna blir sällan vad man tänker sig. Kanske är förväntningarna för höga eller så orkar man inte ladda om efter julen. Nyårsafton påminner mer om ett annalkande oväder som löser upp sig och försvinner ut i kanterna. Det blir ingen knall. Här är det precis tvärtom. Här är det nyårsfest mitt på blanka dagen och det är oslagbart.  Igår kunde jag även springa över alvarsmarkerna och komma ut till denna udde, eller som ölänningarna säger odde. Det var en av de bästa löpningarna på många år. Att flyga fram mellan enbuskar, kalkstensmarker och diken var lika bra som den bästa champagnen. Skål för naturens enkelhet och skönhet och för 2012 som just nu går ner i horisonten.