Att uppdatera sig

Förr var bilsalongerna befolkade med säljare som pratade hästkrafter, man hängde över motorhuven, kollade bagageutrymmet och visst fanns det en och annan finess med mugghållaren. Men idag liknar bilförsäljningen den som sker i butikerna hos 3, Telia, Tele 2 osv. Allt handlar om hytten som blivit som en stor Iphone- eller Ipadmeny. Allt går trådlöst och går att synka med telefonen och dess appar, kontakter och Spotify. Det finns kameror när man backar, sensorer över hela bilen som via ultraljud kan fickparkera sig själv eller köra in mellan två bilar och hålla exakt samma avstånd. Det finns även sensorer som känner av om man håller på att tappa greppet. Då tänds den lilla lampan med en varm kaffekopp och då är det nog dags att ta en paus. Bilen har alltså tagit steget in i den digitala världen och blivit mer som ett flygplan. Man synliggör gamla saker som oljetemperatur, specifika trafiknyheter till trycket i däcken. Smart och anpassat efter dagens informationsbehov. Det är en bra utveckling och ett av många sätt att skapa nya värden för kunderna. Till och med reservdäcket är ett minne blott och ersatt med tryckluft och lagningskitt som sprutas in i däcket (kompressorn drivs med 12 voltsuttaget).

Bilen har alltså på ett par år genomgått en rejäl uppdatering där fokus är kommunikation, design och användarvänlighet. I motorrummet finns tre saker att göra. Olja, spolarvätska och kylarvätska. Till och med batteriet är väl inslaget och liknar IKEA:s koncept med deras filmer/omslag som finns på många av deras bokhyllor, bord och garderober. Däremot har det kommit en ny app, som möjliggör att man kan göra sin egen felsökning och identifiera olika problem via sin mobiltelefon.

Det lustiga med nya bilar är också att prisnivån legat kring 250 000 kronor sedan mitten av 90-talet. Skulle bilbranschen följt byggbranschen så skulle bilen har kostat strax över 1 mkr och i princip sett lika dan ut nu som då. Global konkurrens och statliga miljöincitament verkar ha haft en positiv inverkan på prisbilden. Även sättet man bygger och producerar bilar skulle göras till modell i byggbranschen. Alltså jobba mer med standardisering, internationella samarbeten, kundpåverkan och även finansieringsmöjligheter. Det känns faktiskt som om bilbranschen ligger ljusår före byggindustrin, trots sin negativa miljöpåverkan. Skanska, NCC, Peab och andra behöver rekrytera ledande bilchefer som helt sonika inför en helt ny affärsmodell och kastar ut det gamla och sätter konsumentens väl före byggbolagens ägare eller ingenjörernas egna intressen.  Att ALLTID bygga hus i skala 1:1 verkar vara ett tvångsbeteende och något som måste förändras. Varför inte börja gräva där man står och titta på småhusbranschen som bygger sina hus i fabrik efter billiknande förhållanden. Här finns förvisso en enorm potential för effektivisering, MEN ett embryo till standardisering. Det krävs alltså kreativitet, nya chefer och mer konsumentfokus om byggvolymerna ska matcha behoven istället för att älta om detaljplaner och bolånetak. Dessa går att lösa på en kafferast med att ta betalt när man överklagar och att ersätta bolånetaket med amorteringskrav. Att uppdatera sig handlar om att överleva och utveckla sin bransch efter kundernas önskemål. Då blir det klirr i kassan och det som idag ligger och slumrar kan bli nya resurser och skapa stora mervärden för samhället.

bil parkerar sig själv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*