Det är nästan lite svårt att ta in att det är höst när dagarna är som de är nu. Soliga varma dagar och en temperatur som ligger på en stadig bit över 20 grader. Det kan man kalla Indiansommar. Men när jobben kallar töms landsbygden och Öland är tillbaka i sin vanliga lunk. Från myller i varenda stuga till igenbommade torp med låg utnyttjandegrad. En märklig scenförändring som tar tid att fatta. Det behövs snart NYA politiska tankar kring hur mycket man ska jobba och vart med tanke på de senaste tjugo årens enorma produktivitetsvinter inom alla sektorer.
Hur som helst är det terminsstart för landets alla elever och studenter, så även för mig. Det är dags att fortsätta distansutbildningen i filosofi (fritidsstudier). Jag läser 15 poäng per termin och om allt går som det är tänkt så är det examen först om sex år i detta ämne. Filosofin har lustigt nog gått väldigt bra trots att jag har en uppgift kvar. Det har varit intressant att läsa om filosoferna, om idéernas och tänkandets historia, mål och mening med livet etc. Jag har kommit i kontakt med tänkare som jag aldrig tidigare hört talas om och som gett motstånd och nya perspektiv. Visserligen är det mycket att läsa men när det är intressant så orkar man ta sig igenom även de tjocka böckerna. Det är synd att jag inte upptäckte filosofin långt tidigare i livet. För här finns det mesta och inte minst djup kunskap om ledarskap, ekonomi, politik, styrning och strategi.
Förmodligen är det bättre att läsa filosofi än ekonomi om man vill jobba som VD eller chefer som har med människor att göra. Det är symptomatiskt att det bara är amerikanska universitet som exempelvis Stanford University som har en bred filosofisk utbildning i sin entreprenörsutbildning. Det är också hisnande att upptäcka hur bildade filosoferna var förr. De kunde viga sitt liv åt forskning och skrivandet. De var närmast encyklopediska i sin kunskap med enorm överblick över sina ämnen, men kunde också avhandla biologi, matematik, politik, religion med mera. I jämförelse med dessa giganter framstår man själv som en enkelspårig myra. Deras tankar och system är lika aktuella idag fast det skrevs för tusen eller hundratals år sedan. Att läsa originalböckerna är mycket fascinerande. Högskolor och universitet som verkligen vill utbilda kunniga ekonomer skulle infoga filosofin som en viktig modul i sitt programutbud. När jag själv läste ekonomi fanns inga kopplingar till andra fakulteter. Det var ren och skär amerikansk ekonomi som gällde och inget annat. All litteratur kom därifrån. Men för att bli en duktig ekonom måste man förstå vad det är som skapar och bygger upp ekonomin.
I centrum för all ekonomi står människan med sina ambitioner, riskvillighet, passion, nyfikenhet, vilja, lust och mycket annat och det är dessa kvaliteter som man måste förstå. Det räcker inte med att förstå konsumentbeteende eller hur man gör en marknadsundersökning eller hur teknik, lagar och branschregler, finansiell redovisning eller produktions- och distributionssystem påverkar. Det gäller att gå till källan. Ekonomerna skulle behöva läsa massor med skönlitteratur, filosofi och psykologi för att förstå vad som konstituerar både makro- och mikroekonomin. Här är ekonomins blinda fläcken. Jag vet att detta har sagts MÅNGA gånger tidigare men nu ser jag själv med egna ögon och inser vilken hjälp det skulle vara för blivande chefer att förstå mer. Att läsa filosofi ger en helhetsbild och ökar dessutom förståelsen för det man läser idag. Här finns mycket att göra och de olika fakulteterna på högskolorna skulle må bra av en genomgripande förändring och att man använder all kunskap som finns för studenternas bästa. Dagens modell verkar gå ut på att det är fakulteternas behov som styr och inte dem man utbildar. 
