Hur drar man till sig 250 000 besökare på tre dagar ?

Det har blivit Sveriges största skördefest och man är nu inne på 17de året i rad. Hur har detta blivit möjligt att man kan 10 dubbla befolkning på tre dagar? Förr i tiden, pratade man alltid om halvtokiga ölänningar och folks som stod och tittade bakom gardinerna. Här var det nästan inavel, smutsigt och skräpigt på bongårdarna och väldigt mycket ungkarlar som ville härifrån.  Så sa man åtminstone i Kalmar när jag var liten, innan bron kom till.

Som i alla lyckade projekt finns det alltid starka initiativtagare och riktiga entreprenörer. Så är det även här. Förebilden var matfesten ”Good food festival” på skatteparadiset Jersey i engelska kanalen. Det var härifrån som journalisten Sven Ekberg gjorde ett inspirerande reportage för radioprogrammet Meny i P1. Sven skrev ner konceptet och lanserade även detta för Öland.  En rad duktiga lokala organisatörer och kreatörer tände på idén som sedan la grunden för festen som idag innehåller drygt 900 aktiviteter över hela ön och drar till sig över 250 000 besökare!  Alltså 10 gånger öns hela befolkning. Men hur gick det till?

Det gäller alltså att snegla på andra lyckosamma projekt och lära av andra. Men det gäller att betingelserna finns på hemmaplan och att man gräver där man står. I annat fall finns det inga förutsättningar att bli duktig över tid. Dessutom behövs ”egna spelare” som kan tala med bönder på bönders sätt och på latin med de lärda. Initiativtagarna är alltså inget businessfolk utan människor som brinner för mat och de egna produkterna.  Personer med engagemang och stark energi.

Öland definierades innan skördefesten helt och hållet med sol och bad. Punkt slut. Med skördefesten har ”erbjudandet” breddats och innefattar numera mat, konst, kultur, vin och olika upplevelser. Det är inte illa gjort. Prata om att komplettera och vässa sin positionering. Förr visste man att landets finaste råvaror som fisken, jordgubbar, potatis, tomater, bönor, gurkor, vitlöken, gullöken, sparrisen, lammen osv fanns här men ingen gjorde något åt saken. Det är egentligen dessa basvaror som skördefesten uppmärksammat och förädlat till att omfatta nya affärer, restauranger, kokböcker, konstnätter, matlagningstävlingar, näringslivsutnämningar, stolthet och mycket annat. En våg har sköljt över Öland och man har lyckats med konststycket att mobilisera allt från rörmokare, konstnär, lantbrukare, kommunpolitiker, artister till campinganläggningar och restaurangägare steg för steg. Alla är med på tåget och nya idéer uppstår som driver utvecklingen framåt.

Konceptet liknar ett modernt franshissystem där utställarna betalar en summa till konceptägaren Ölands Skördefest som sedan marknadsför allt och där utställaren behåller sin egen förtjänst. Det är med andra ord upp till var och en hur mycket man kan tjäna. Därför brinner marschallerna långt in på natten och alla ger allt denna sista helg innan sommarhusen bommas igen. Mötet med konstnären, bonden eller utställaren ger en extra knorr.  På varenda grindstolpe finns en pumpa som är den grafiska profilen för hela festen. I och med skördefetsen har man också återupplivat en gammal tradition som handlar om Mickelsmässa som förr satte punkt för odlingsåret. Då skulle både skörden och djuren vara under tak.

En rundresa i denna 17de skördefest ger syn för sägen. Det är puls, festligt och fullt med aktiviteter överallt. Vägarna är tjocka av bilar och husbilarna liknar alltmer turnébussar. På restaurangerna är det knökafullt och även kring de olika arrangemang som Fårets Dagar på Borgholms slott är det fullsmockat redan vid öppningen. En annan arrangör som fått sätta lapp på luckan är Ekerums slöjd- och matmässa. Här har till och med golfen fått stryka på foten. Det är alltså en glad fest och mellan de olika besöken varierar vädret som om man satt i en liten skuta på sjön. Ena stunden sol, andra sekunden är det en regnskur och så håller det på. Öland har verkligen förändrats från kusinen från landet till en modern kung i matriket Öland.

lök2