Påskbetraktelser II – Meditation

CMillesManPegasus

milles 1Det är som en egen fågelholk fast den är förankrad på marken. Jag har ställt bastutunnan mitt i naturen och ser rakt ut över sjön från de stora härliga fönstren. Det är som att sitta i en högtalare och lyssna på naturens uppvaknande när allt ska hända.  Ljuden slår in och bastuväggarna känns verkligen lövtunna.

Inne i bastun sprakar elden och doften av björkved går inte att ta miste på. Det är som att sitta i sin egen kyrka. Lufthavet är fyllt med fåglar som tävlar i sin egen mello. Det är konkurrens på hög nivå. Det är kul att sitta och lyssna på hur många läten det är och inse vilken trafik det är i träden. Plötsligt avbryts allt av kyrkklockorna som ringer helgmålsringningen. Klockorna slår 144 slag och jag gissar att det tar cirka fem minuter innan de sista tonerna dånar ut över nejden. Här kan man verkligen tala om att man kan följa tonerna, ljudvågorna långt bort.

Från sjön klyvs ljudet av en saktmodig utombordare som strävar fram och sätter kurs mot viken. Två svanar plogar prövande upp en vattenvirvel när de närmar sig land. Långt bort hörs skrik och skratt från badplatsen. Det är årets första dop. En tyst besökare som dyker upp är solen. Det är en viktig varelse. Den livnär verkligen jorden och med sin fina ljussättning får den gräsmattan, träden, kullarna och vattnet att leva upp. I bastun kan jag sedan följa solens gång och det känns också skönt att slippa fotogenlampan. Långt ovanför hörs ett dovt dån från en cigarrformad stålfågel som sannolikt är på väg till någon spansk destination.

Den stolta KOTA:an som är på 16 kilowatt är inget att leka med. Det är ett vedeldat muskelpaket som gör så att huden nästan krullar sig. Här gäller det istället att hålla igen och ha omdöme. Just nu är det 70 grader och det kan inte bli mer perfekt än så.

Att bara sitta här, titta, lyssna och registrera det som sker gör att tiden försvinner. Man liksom tonar in i naturen och blir nästan ett med sjön eller ljuset. Det är en enkel meditation utan några krångliga manualer eller dyra retreater. Det är bara att sätta sig och hänföras av naturens egen scen och skådespel. Det bästa av allt är att det bara händer och naturen bryr sig inte ett dugg om att jag sitter och tittar på. Det också märkligt hur många idéer som kommer som en skänk från ovan, utan att man anstränger sig.  Kanske blir vi mer mottagliga när vi är öppna för det närvarande.  Oavsett vilket så är det rogivande och något man inte kan köpa för pengar. Inga produkter kan heller matcha dessa upplevelser.  Livet är en lång resa och det gäller att förstå att det finns tid, även om racet och familjepusslet känns svårt för alla.  Jag tror emellertid att man vinner mycket på att försöka stanna upp och reflektera.  En enkel meditation kan kanske ge nya perspektiv och en god återhämtning både fysiskt och psykiskt.