Kommunikation som ledarskapsmetod

Att leda och styra en verksamhet handlar i stor utsträckning om kommunikation, dialog och närvaro som sällan lärs ut på handelshögskolorna. Ledarskap handlar idag mer om pedagogik och att frigöra än olika managementmodeller med tonvikt på kontroll och detaljstyrning.  Jobbet som VD är mer likt en chefredaktör på en tidning eller rektor på en högskola än vad som lärs ut om hur en VD jobbar och hur en hur kravspecifikation för denna tjänst ser ut. Här finns en stor skillnad på hur hantverket är och hur man tror att det är. Det handlar om att vara mitt i flödet och inspirera med kunskap.

Medarbetarna är idag välutbildade och självständiga – och vill som jag ser det ha tydliga ramar, snabb feedback, att man ser individuella prestationer och har en sund arbetsmiljö och värderingar som man lever efter.  Något som stärker identifikationen och lagandan. En framgångsrik organisation bygger på individer – som trivs tillsammans. Något som alltid genererar lönsamhet och värdeskapande.

För att uppnå allt detta behövs en medveten kommunikation som hänger ihop som en stor framtidsberättelse. I dagens SvD (Söndag den 11/1 2015) tar man upp en artikel som handlar om precis motsatsen, nämligen ”Chefens dåliga språk irriterar”. Jag tror också att många ledare underskattar humaniora och inte alls fattar hur viktigt god kommunikation är. Här kommer ett kort utdrag ur artikeln:

” Mer än varannan arbetstagare stör sig på att chefen inte kan skriva ordentligt i sin kommunikation med anställda.

Över 1 000 anställda har svarat på frågor om hur deras chefer hanterar språket när de skickar ut mejl eller annan skriftlig information. Felstavade ord och dåligt språk skapar irritation hos 51 procent av de tillfrågade. Tio procent retar sig på att cheferna skickar med icke jobbrelaterad information medan bara tre av 100 tycker att ”smileys” är jobbiga att få.

– Vi som varit med länge har märkt en stor förändring under de senaste åren. Språkbruket har blivit sämre hos chefer och företagsledare. Det är mycket möjligt att det är ”sms-språket” som slår igenom också i den officiella kommunikationen, säger Maria Andersson, vd för översättningsbyrån Amesto Translations som beställt undersökningen. Enligt henne medför ett slarvigt språk att chefen uppfattas som mindre professionell och att det personliga varumärket som ledare försämras. En tanke som får medhåll av Jörgen Kihlgren, karriärexpert på Sveriges chefsorganisation Ledarna.

”Jag skulle vilja lyfta frågan till att det handlar om internkommunikation. Det innebär en förståelse för hur du kommunicerar som chef för att nå fram med dina budskap. Med det sagt är väl en språkutbildning väl investerade”, förklarar Jörgen Kihlgren – skriftligt i ett mejl”. Så långt artikeln i SvD.

I ungefär samma riktning går mina tankar. Jag tror att det är ytterst viktigt att man hanterar språket rätt i en modern verksamhet. En kommunikation som är korrekt, saklig och tydlig skapar samförstånd och tillit till varandra som i sin förlängning även bidrar till trygghet och förändringsvilja.

Under detta år ska jag vid lediga stunder skriva ihop denna personlig bok som tillägnas Bless och har följande preliminära kapitelstruktur:

Kommunikation och kunskaper som ledarskapsmetod

1. Den nya kunskaps- och kommunikationsrevolutionen

– Alla ingår mer eller mindre i olika yrkesnätverk och sociala medier 

Arbetsplatsen ett centrum för kommunikation och kunskapsframställning

– Basic gäller fortfarande i den digitala världen

– Att dra ut konsekvenserna av en global och digital ekonomi när man organiserar sig

 

2. Dagens medarbetare 

– Välutbildade och språkkunniga (dessutom vittberesta)

– Medarbetarna mer kunskap än chefen

– Grundbehoven är universella

– Öppenhet och transparens (företag läcker som såll)

 

 3. Dagens ledare

– Dirigenten eller chefredaktör (med stort pedagogiskt inslag)

– Behov av humaniora, att leda med värderingar och beteenden

– Prioriteringar av mjuka och hårda frågor

– Helhetssyn och respekt för detaljer

 

4. Dagens organisationer 

– Hög komplexitet och många olika IT- och verksamhetssystem (svåra matrisorganisationer)

– Kontinuitet och förnyelse  

– Lönsamhetsstyrning

– Universitet och högskolor som organisationsmodell

 

5. Kunskap och kommunikation

– Definition av kunskap och kommunikation

– Modellen för kommunikation

– Kommunikationsredskap

– Exempel på god kommunikation och dålig kommunikation

 

6. Att leda är att kommunicera rätt

– Bred information

– Kontakt med alla – ingen isolerad ledningsgrupp

– Trovärdighet med kunskaper i botten

– Konkret och tydlig framtidsplan

– Närvaro, nyhetsvärdering, uppmärksamhet

– Feedback – att ge både ris och ros – att se medarbetarnas prestationer

– Att formulera företags resa och berättelse – att bygga en stor berättelse