Digitalt boende – att utjämna livsvillkor

Jag minns så väl de stora bostadsutvecklarna JMs och Skanskas alla kampanjer kring det intelligenta hemmet i slutet av 1990-talet. Visionerna var häpnadsväckande, allt ifrån intelligent kylskåp till att styra hemmets funktioner efter närvaro och aktivitet. Samverkan fanns med de bästa universiteten, mjukvaruföretagen var på tå och tunga kundundersökningar såg något nytt som gav en ohämmad optimism att allt var möjligt. När IT-bubblan sprack runt 2001 försvann mycket av dessa intressanta tankar med badvattnet.

Såhär femton år senare är allt i full gång igen. Idéerna är samma men nu finns det en verktygslåda och alla tekniska saker finns i verkligheten. Därför är det spännande att läsa gamla uppsatser, visionsprogram, artiklar, böcker om denna pionjärtid. Idag är det mer fokus på tekniska prylar och produkterna istället för kundbehoven och visionerna. Vi bländas av tekniska finesser och missar helheten eller syftet.

Som alltid behövs både tanken och handen.

Och som alltid krävs analyser och att man sätter sig in i kundernas situation och vad som är deras hinder eller problem i vardagen. Inte sällan, finns ett gap mellan vad som vanligt folk behöver och vad som för tillfället är på de flesta läppar i affärspressen.

För mig handlar digitaliseringen om flera dimensioner. Det som rör hyresgäster, stadsdelen, driftsoptimering och arbetssätt/organisation. I fyra bloggar ska jag belysa alla fyra dimensionerna. Jag börjar såklart med hyresgästerna som är vårt ändamål.

Vi har cirka 9 000 lägenheter och cirka 16 000 hyresgäster som bor i våra hus. Vid sidan av detta äger vi köpcentrum, skolor, vårdcentraler, bibliotek, simhall, idrottsplatser, butikslokaler, kontor och äldreboenden som berör minst lika många. I alla våra lägenheter finns Wetternet som innebär att alla hyresgäster omedelbart kan få tillgång till bredband från Jönköpings Energi. Alla installationer finns på plats och det är enkelt att köra igång.

Trots detta väljer 4 av 10 att inte använda detta fasta bredband. Istället används mobilen eller andra abonnemang som är dyra och som generellt sätt är mycket sämre. I sämsta fall finns inget bredband. Idag går det knappast att gå i skolan, jobba, handla, betala, boka en resa utan tillgång till bredband. Skälen är olika men bottnar oftast i att man har ont om pengar, osäkerhet i hur länge man ska bo kvar och att man inte vill binda upp sig samt att många lockar med finstilta kampanjer som är dyra på sikt.

Det innebär att det finns en stor risk att våra ungdomar, äldre och hushåll med liten plånbok som inte kan ta del av samhället på rätt sätt. Det kan till och med benämnas som risk för ett digitalt utanförskap. Här finns ett konkret behov som ingen direkt talar om – men som påverkar väldigt många människor. Har man lite surf på mobilen blir det en enkelspårig användning, visar all forskning. Det där med att utforska, bedöma alternativ eller ta del av motsatta åsikter får stryka på foten.

Här känner vi ett starkt socialt patos, att vi snabbt kan förändra läget. Vårt svar är därför att införa bredband i hyran och att alla våra lägenheter är startklara med 5 Mbit/s. Detta finns alltid som en standard. Vill man bygga vidare så går man vidare med detta. Hastigheten är tillräckligt för att göra alla praktiska saker och att dela detta på flera i hushållet. Då kan alla göra sina läxuppgifter, fler kan jobba hemifrån eller plugga på distans osv. I och med att vi kan handla upp detta för alla lägenheterna så kan vi pressa kostnaderna kraftfullt och därmed få inköpsfördelar. Förhandlingen är inte klar men handlar om cirka 400 kronor per år.

På samma sätt som det i de större städerna och vid exempelvis flygplatser, restauranger, mässor, hotell finns fritt WiFi, vill även vi införa detta utomhus i alla våra stadsdelar.  Vi börjar vid våra köpcentrum, idrottsanläggningar, fritidsgårdar och centrala mötespunkter. Därefter tar vi hela stadsdelen. Detta stärker sannolikt våra butiker, våra hyresgäster och alla som besöker stadsdelen samt kommunens verksamheter. Här tittar vi på banbrytande ny teknik som kostar en bråkdel av dagens WiFi-utbud.

Målet är att allt detta är klart den 1:a oktober i år.

Nästa steg i digitaliseringen är att skaffa rätt partner och bygga olika plattformar för sociala behov, tekniska behov, vårdbehov, trygghetsbehov och handelsbehov. Här krävs nya plattformar som möjliggör nya tjänster och service till våra hyresgäster. I och med detta steg tar vi klivet fullt ut i nätverkssamhället och plattformar blir naturliga arbetssätt vid sidan av en ny typ av kommunikation mellan oss och hyresgästerna.

För att förstå och utveckla oss har Jönköpings Energi, Vätterhem och Tosito sjösatt en innovationstävling där vi bjöd in 40 innovatörer inom det smarta hemmet. Syftet är att välja ut de bästa som ges möjligheten att delta i utvecklingen av vår nya stadsdel Strandängen. Greppet blev en total succé och sex start-ups har presenterat sina färdiga koncept och här finns mycket intressanta kombinationer. På detta sätt har vi fått en detaljerad kunskap om digitaliseringen och träffat nya aktörer som just nu leder utvecklingen inom området.

Här handlar det mesta om plattformar och nya listiga tjänster. Ett fall handlar om appen Your Block som är en plattform för digital gemenskap och där fokus är kommunikation och delning. Här kan hyresgästerna hjälpa varandra, dela saker, be om hjälp, ha synpunkter på värden och ta del av mängder med information kring sitt boende. Det går även att koppla på larmfunktioner, grannsamverkan, e-handel och andra saker. Det kan låta enkelt men inga större bolag är i närheten av något liknande.

Vår ambition är alltså att bygga upp nya plattformar under året och koppla på en rad nya tjänster och service som hyresgästerna behöver och önskar. En del rör fastigheten, men mycket handlar om att vi kan skapa helt nya mervärden från företag som gärna vill komma åt vår kunddatabas (vi och alla våra partners är GDPR-anpassade) och skapa bra erbjudanden. Vi själva kan uppvakta exempelvis vårdföretag och se om de har intresse av att komma ut i våra stadsdelar i rätt kanaler.

Är vi lite skickliga kan vi till och med få betalt för dessa tjänster av leverantörerna. Hittills har alltid fastighetsägaren betalt allt själv och sedan matat på med nya hyror. Nu finns nya modeller där partners betalar för att komma in i dessa nätverk för att skapa nya mervärden.

Det är mycket jobb men att se digitaliseringen som en möjlighet att utjämna livsvillkoren är fantastiskt. I nästa steg ska vi även involvera hyresgästerna och se om dess kan ta digitaliseringen till en ny nivå och hur vi kan skapa en större automatisering i vår verksamhet.

Vi kommer även bjuda in alla förvaltningar och andra kommunala bolag för att se hur vi kan samverka och dra nytta av gemensamma strukturer istället för att alla ska ha sina egna lösningar. I nästa blogg handlar det om hur vi kan effektivisera våra arbetsprocesser med en klok digitalisering.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*