Vinst

Det hela började med att jag lyssnade på podden Smarta samtal med industrinestorn Leif Östling som gav sin syn på samhällskontraktet, industrilogiken, ökade klyftor och om en kommande systemkollaps inte minst inom vården. Han brukar inte sällan skräda på orden, men nu var han i storform och det blev en rejäl känga åt politiken, finansmarknaden och den offentliga sektorns ineffektivitet.

Östling var VD på Scania mellan 1994 till 2012 och var ett av världens mest lönsamma företag med Scania-konceptet; tysk standardisering av moduler som är fasta men kombineras efter kundens unika behov enligt skandinavisk flexibilitet. Ett industrisystem som en legolåda där alla funktionerna eller modulerna av hytter, växellådor, motorer, chassin skräddarsys tillsammans med kunderna. Kunderna gillade legolådan och sättet att påverka och få en optimal lastbil utifrån plånbok och behov.  Det är inte konstigt att Scania alltid slog Volvo i lönsamhet. Ständiga förbättringar, samverkan med Toyotas filosofi kring lean och tydliga förhållningsregler som alla levde efter.

Östling var var också annorlunda än de flesta andra industriledare. En norrlänning, med södersnack, pondus och tunga akademiska meriter med en dubbelexamen som  civilingenjör och civilekonom plus hedersdoktor på CV:et. Dessutom medlem som ung i SSU. 2017 var han ordförande i Svenskt Näringsliv och fick gå efter kritikerstormen med citatet ”Vad fan får jag för pengarna”. Den rollen var han inte skräddarsydd för. Någon direkt politisk taktiker har han aldrig varit. Men frågan utan svordom är rätt att  ställa.

Första frågan i podden handlar lite filosofiskt om vad vinst är för något. Ett ganska laddat begrepp under långa tider fram tills nu. Här är Östling väldigt konkret och jordnära nästan som en KTH-lärare. Det handlar ytterst om att intäkterna ska överstiga vad det kostar att tillverka och utveckla en produkt. Denna skillnad är ett överskott och bygger på att man förstår sin kund som är beredd att betala begärt pris, att man är insatt och kan sina kostnader för löner, produktion, inköp, leverans och servicen runt omkring. Skillnaden är vinst för Östling. Är man en bra arbetsgivare som skapar vinst blir det en vinst för medarbetarna som blir mer nöjda. Men mer än så vill han inte utveckla begreppet vinst. Det är företagsekonomiskt och det som mäts blir gjort. Han är inne på linjen att saker och ting måste mätas för att kunna bedömas och utvärderas.

När jag senare på dagen var i Sickla köpkvarter i Stockholm och skulle backa ut bilen på den sprängfyllda parkeringsplatsen kom en bil som fick platsen direkt. För mannen som körde var det sannerligen en vinst att slippa åka varv efter varv för att leta efter någon lucka. En tidsvinst med andra ord som innebär att han antingen sparar tid för något annat eller kan göra mer saker på samma tid. Detta kallas för produktivitet på ekonomins språk. När han gör fler saker på samma tid så kanske han känner sig mer nöjd eller kan lägga tiden på alternativa aktiviteter. En vinst kan alltså innebär att man sparar tid eller gör mer saker på samma tid. Människans tidsanvändning är sannolikt det viktigaste i våra liv.

Därefter styrdes kosan till Nacka Byggnadsvård där ser jag flera familjer, lekande barn, par som nyligen verkar ha träffat varandra och lyser som solar. På något sätt har det  både haft tur och skicklighet och dessa  personer anser nog att de dragit högsta vinsten på relationsmarknaden. Här handlar vinsten om lycka och inre glädje. Vinstens förutsättningar handlar  om tillfälligheter, mod, attraktion och bakgrundsfaktorer som värderingar, utbildning, inkomster, yrken, ålder, uppväxt med mera – men är inget man själv väljer eller kan besluta om. Det är andra som väljer dig. Sådant gäller även vid rekryteringar där någon form av ”tycke” måste uppstå och där man behöver förstår varandra för att bli vald. Detta leder också till en vinst för den som får jobbet åtminstone till att börja med. Vinsten är alltså att bli vald av en annan människa.

I löparspåret på kvällen ser jag flera äldre som är ute och joggar. Ett sätt att stärka kroppen, sköta om sin hälsan eller bara att njuta. En god hälsa kan vi påverka till en viss del, men det mesta är genetiskt. Här kan man verkligen prata om att dra högsta vinsten i genlotteriet. Rätt diet, motion och rimlig konsumtion av alkohol är saker som vi kan styra och det ska vi vara glada för. Men vinsten med ett långt liv betingas av faktorer som vi inte kan påverka, åtminstone inte ännu. Med större kunskap om cirka 70-100 år går det sannolikt att bygga ihop sin ”lastbil” själv.

Till sist, slår jag på TV på kvällen och ser någon någon som vinner högsta vinsten på en skraplott. Här kan man tala om extrem slump och tillfälligheter. Ingen direkt insats men ett extremt utfall som inte står i proportion med varandra. Detta är för många drömmen. Att lyckas utan ansträngning. Här handlar vinst om motsatsen till en luthersk arbetsfilosofi. Vinsten är på sitt sätt helt demokratisk. Alla har samma möjlighet, såväl  rik som fattig kan vinna. Detta är också långt ifrån den klassiska definitionen av intäkter-kostnader=vinst.

Summa summarum finns det faktiskt många olika vinster i livet. Sannolikt är de monitära vinsterna de minst intressanta. Det är de andra vinsterna som uppstår på sikt, direkt eller som för ihop människor som påverkar samhällsbygget mest. Det är ur dessa vinster som de ekonomiska vinsterna, de med intäkter och kostnader uppstår. Det finns alltså en bakomliggande social nivå som beror på hur stimulerade och inspirerade människorna är för att skapa överskott. Det är det ledarskap går ut på. Att skapa rätt förutsättningar så att medarbetarna själva kan ta beslut och tänka själva. Bättre med en cirkulationsplats än en stolpe med rödljus.

De äldre filosoferna framhöll alltid måttfullheten och balansen som dygdernas dygd. När varje människa känner sig i balans frambringas också skapandet och handlingar som påverkar verksamheterna positivt. Så är det och det ska man försöka underlätta i verksamheten. Balans och måttfullhet.

Östlings slutkläm kring sjukvården kan jag dessvärre skriva under på. Primärvården är väldigt ojämn eller så fungerar den inte alls. Eftersom jag inte fick rätt hjälp när mitt knä gick sönder var jag till slut tvungen att vända mig till privata utförare. Mot min vilja. Här fick jag snabb och effektiv hjälp med remisser, behandling och medicin. Det känns sorgligt att först betala solidarisk skatt och sedan inte få någon hjälp utan det får man betala en gång till. Här har Östling rätt. Det krävs att man lyssnar och utgår från människorna i verksamheten. De vet hur flöden ska se ut och hur patienter ska få vård.

De behöver inga krångliga It-system, inga monumentala fastighetsprojekt utan kostnadskontroll, inga tärande konsulter med new public management, byråkratiska dokumentationer som vill väl men slukar organisationens tid, för att ge vård. I Sverige har en läkare tre gånger så lite patientmöten som en läkare i Tyskland. 2 000 patienter mot knapp 650 stycken i Sverige. Jag tror faktiskt att denna sektor kan råka väldigt illa ut om man inte gör ett historiskt omtag – då kan det även uppstå samhällsmässiga vinster som gör människor glada och friska.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*