Inte för mig – för andra

Mitt ledarskap bygger på ett jämställt förhållningssätt, möjligtvis att vara främst bland likasinnade eller jämlikar. Detta är min grundprincip som allt annat utgår ifrån. Jag vet att människor har många talanger och färdigheter som jag aldrig kan mäta mig med och att när allt kommer omkring är vi så ofattbart lika. Lika i omdöme, tänkande, handlingar och känslor. Min förtjänst är kanske att kunna ställa frågor och locka fram lösningar hos andra.

Från först början var jag som alla andra chefer, självupptagen, prestigefylld och rädd att inte få sista ordet. Beteenden som upplösts och försvunnit ungefär som bensinen tar slut i bilen. Detta följer säkert någon form av utvecklingssteg när man leder andra.

Numera jobbar jag stenhårt med att skapa tydliga roller, arbetsinnehåll, coacha och tidsvolymer som gör att medarbetarna själva kan utvecklas. Jag försöker skapa förutsättningar och sen gör jag inte så mycket mer om det verkligen inte krävs. Visst rycker jag alltid ut om det krisar, men väntar länge för att medarbetaren själva ska klara uppgiften även om den är svår. Dörren är alltid öppen och vill man ha råd så står jag till tjänst. Man jag tränger mig inte på.

Egentligen är mitt mål att varje medarbetare ska växa om mig och bli en bättre ledare. När så sker ska jag alltid stiga undan och gå till nästa organisation eller uppgift. Än så länge är jag trygg i min dirigentroll (och i viss mån kompositör) men sämre på piano, fiol, slagverk, trumpet, althorn osv. Det krävs en orkester som hjälps åt för att få ihop musiken. När alla jobbar ihop, mot ett partitur och verkligen anstränger sig är det som ljuv musik. Då kommer dynamiken och skratten och allt blir levande. Handlingarna blir fler och aktivitetsnivån går upp.

Det handlar alltså om att tjäna och vara mer pedagog för att kunna utveckla andra. Ha viss förmåga att förstå allmänna psykologiska beteenden och drivkrafter. Se varje individ och dess potential. Här lägger jag ner mycket för att tänka på varje medarbetares natur och vad jag kan hjälpa till med.

Generellt följer jag inga ledarskapsfilosofer eller system. Jag hyser stor respekt för Rickard Normanns teorier om företagsledning likväl som Peter Druckers fantastiska management. Men jag kan hitta lika mycket lärdomar i ledarskap från Arvo Pärt, historiska böcker, biografier som Tony Blair, Mahatma Gandhi och Steven Jobs och många fler. Den bästa källan finns nog inom filosofin och psykologin.

Att styra skutan, ha en struktur och färdplan för resan och se till att besättningen jobbar ihop är min roll plus att det finns rätt resurser. Därefter dra jag mig tillbaka och jobbar med feedback. Utvärderar och stöttar men aktar mig för att gå in i alla moment och detaljer får då tar man bort initiativ och skaparlusten. Ibland tar ett projekt alldeles för lång tid eller görs slarvigt, men jag går inte aktivt in och styr upp. Detta gör jag senare och på ett mer strukturerat sätt för att hitta sensmoralen och ha rätt distans till saken. På så sätt hoppas jag att skapa en organisation som vågar testa, lära nya saker och driva verksamheten framåt. Alla framsteg försöker jag lyfta fram och belöna. Alltid medarbetarna i rampljuset. Alltid stärka förnyelse och god kontinuitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*