Det kan konstateras att det finns en bra probleminsikt hos bostadsministern över läget – att det byggs för få bostäder i Sverige. Vi är på en hearing på länsresidentet med landshövdingen i spetsen för att samtala om hur vi kan utveckla mer bostäder i våra respektive kommuner. Vi har nyss hört bostadsministern och hans strategi för framtiden. Hans besked är små förbättringssteg, att skapa långsiktiga spelregler och detaljjusteringar kring den nya plan- och bygglagen. Det är inte mycket nytt direkt och effekterna svåra att bedöma.
Det gäller att ta saken i egna händer. Att hitta sin nisch på den lokala marknaden och verkligen våga. Hos oss är melodin att sälja solitära fastigheter, ta reavinster som kontantinsats, gå in och stycka upp entreprenaden och själva driva bygget samt utveckla byggmetoder som snabbar på (tiden är pengar i byggen) och gör bygget kostnadseffektivt. På så sätt har vi hittat en lösning som fungerar i Eksjö. En annan lösning är att marken hos oss är billig och att det finns fina tomter mitt i stan, där många vill bo. Den hjälpen vi behöver är att korta planprocessen så att vi snabbare får fram planer. Jag är mindre tilltalad av nya subventioner eller snevridning av konkurrensen. En fara just nu är att småhusbranschen har det stentufft. Där bör i så fall regeringen göra snabba insatser så att inte stora delar av denna småländska näring halveras. Vi ska göra vad vi kan, även om det har ringa betydelse. Tillbaka till Attefall. Jag tycker att han har en poäng. Hellre små steg i rätt riktning än okontrollerade omsvängningar.
Däremot tror jag att bostadsministern bör ut och träffa materialleverantörerna inom branschen. Där sitter en propp som gör insatsvarorna onödigt dyra. Hela inköpsprocessen måste bli mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Liksom att stimulera nya produktionsmetoder som skulle kunna förbilliga produktionsledet, med mer industialiserade byggdelar som möjliggör snabbare montering, ungefär som bilbranschen. I dessa områden finns åtminstone dellösningarna på höga produktionsfaktorer som slår hårt för oss som jobbar i små kommuner och där betalningsförmågan är begränsad. 
