Stockholmsskildring del 1 av 3

Fredag den 10 januari  – Söder runt.  Man behöver vara från – för att kunna se tydligt. Det är sju år sedan jag jobbade här och det har varit långt mellan passen fram tills nu. Det är ett kärt återseende och det är intressant att se vad som är likt och vad som är olikt. Nästan det första jag gör är att dra på mig löparkläderna för att springa Södermalm runt. Det vill säga nerför Tantolunden, utefter Årstaviken fram till Eriksdalsbadet, under Skanstullsbron, hela Södra Hammarbyhamnens kaj fram till Danvikstull, där viker jag vänster och springer utefter hela Stadsgårdskajen fram till Slussen och in här för att fortsätta längs Söder Mälarstrand och sedan under Hornstullsbron och åter upp längs Tantlunden.  Jag är tvungen att mäta rundan eftersom det är rejäl blodsmak i munnen och dyngsura kläder. Rundan mäter drygt 14 kilometer och går utefter vatten, precis hela vägen. En finare löparrunda finns sannerligen inte. Men något radikalt har hänt. Tempot är tufft och löparna räknar jag i hundratals. Det känns mer som ett förspel till Midnattsloppet och det är ytterst svårt att inte ryckas med. Jag dras tyvärr med i detta tempo. Det kommer in löpare från alla småvägar. Det liknar en flygplats där alla jackar in och drar på. Längs hela vägen som är helt upplyst vimlar det av joggare, sprinters, cyklister, powerwalkare, flanörer, barnfamiljer och så vidare trots att klockan är runt åtta på kvällen. Vid Eriksdalsbadet finns ett utomhusgym och här det fullt med folk. I badhuset är det full aktivitet. Var man än tittar åt, så är det full aktivitet.

Längs rundan springer jag förbi många nya kontorsskapelser som etablerats på Södermalm. Det är något som jag verkligen gillar. Jag uppskattar tanken med ABC-städerna. Att man integrerar arbete, bostäder och centrum/handel för att skapa levande områden.  Folk slipper sätta sig på bussen eller i bilen för att ta sig till jobbet. Det går att bo, jobba och handla i samma stadsdel.  Nu på kvällen är kontoren effektfullt upplysta och består av mycket glas. Man ser in i minsta detalj. Nästan alla arbetsplatser är bemannade och det pratas och arbetas trots att klockan är runt åtta på Fredagskvällen.  Även på det stora infrastrukturprojektet som tunneln vid Söder Mälarstrand är man i full gång och andra byggen verkar köra dubbla skift. Vid Ålandsbåtarna är det som vanligt tjockt med folk och vid Hornstull strand börjar alla restauranger duka upp för kvällen.  Det är nog detta som är Stockholms särart och skiljer ut staden från andra.  Det är en gigantisk mystack av folk och aktiviteter som skapar en levande puls. Det växer så att det hörs och syns långa vägar. Det driver på hela tiden.  Just nu byggs två stora bostadsprojekt på Söder. Hela Hammarby Sjöstad och Sickla området är färdigt och lyser som en hägring på andra sidan kajen när jag flåsar förbi. För 15 år sedan var här rena rama slummen. Visst det fanns företag och godkända kontorsbyggnader också. Men inte en modern stadsdel för cirka 10 0000 nya invånare. Sickla var i det närmaste en kåkstad som bestod av ruckel. Ikväll trafikeras dessa stadsdelar av båtfärjor som aldrig syntes tidigare. Det liknar faktiskt Göteborg.  En enorm transformering även om arkitekturen är kass och utan ambitioner. Mer om detta i nästa blogg.

Löpturen kan man likna vid en läkarrond. Det är en bra temperaturmätare på tillståndet. Löparkulturen har professionaliserats sedan vi bodde här på Söder. Tempot är numera intensivt och det är ingen som viker ett tum. Det är ett ständigt stadslopp som pågår. Arbetstiderna verkar mer och mer likna de amerikanska, alltså att man bor på kontoren och släcker sent. Det är mycket folks som är ute och använder det offentliga rummet. Republiken Södermalm har nog blivit snyggare och mer modern. Men brokigheten är kvar trots all uppdatering. Kulturen sitter så att säga i väggarna. Just etableringen av stora kontor som MTG, Statoil, Ramboll, White osv har förstärkt Söder.  På kvällen märker vi att det börjar tändas upp mer och mer i lägenheterna i takt med att man kommer hem, men då är klockan runt halv tio på kvällen.  Vi går ut och köper en Italiensk stenugnsbakad pizza och i kvarteren ligger restaurang efter restaurang. Den ena mysigare än den andra. Butiks- och restaurangutbudet gör också sitt till, att förstärka den mest levande och dynamiska stadsdelen i Sverige.  Nästa inlägg på Onsdag och sista på Fredag – det är mycket jobb just nu.