Ett intressant och begripligt Nobelpris i ekonomi 2016

Årets Nobelpris i ekonomi går till finlandssvenska Bengt Holmström, född i Helsingfors, professor vid Massachusetts Institute of Technology i USA och Oliver Hart, född i London, professor vid Harvards universitet i USA.

Bengt Holmström och Oliver Harts forskning handlar om kontraktskrivning. De kan vara mellan ett företag och dess underleverantörer, privatpersoner och försäkringsbolag eller mellan ägarna och vd:n i ett företag.

Alltså relativt begripliga frågor som är centrala i ekonomin. Det är först när man sätter sig ner och skriver ihop vad utbytet ska handla om som man inser hur svårt det är att täcka in allt och även få med utvecklingsperspektivet. I vårt företag skriver vi många kontrakt kring ramavtal, entreprenadavtal, fastighetsförsäljningar, samarbetsavtal mellan olika aktörer och många interna avtalsdokument. Då om inte förr så inser man vikten av kontraktets betydelse och dess konsekvenser om det blir fel. Kruxet är att skapa rätt incitament, kostnadseffektivitet och kvalitet i ett ömsesidigt kontakt. Detta är svårt att mäta och kräver stor tillit och förtroende mellan parterna.

Både ska helst vinna på kontraktet, men oftast missar man det långsiktiga och innovativa perspektivet. Att skriva bra avtal kräver en ordentlig analys, att man sorterar sina tankar och använder språket på ett så enkelt sätt att man får fram grundidéerna. Det är ett spännande hantverk i sig själv och kan oftast påverka väldigt stora summor.

Dagens pristagare har skapat olika modeller som kan användas till att analysera kontrakt i olika situationer, och till att bestämma vilken typ av kontrakt som behövs i vilken situation. Priskommitténs ordförande Per Strömberg använde ersättning och bonusar till företagens ledning som exempel på presskonferensen. Ett inte helt ovanligt tillämpningsområde.

”Vad ska bonusen baseras på? Det kan verka naturligt att binda den till företagets vinst. Men det kan leda till att vd:ar belönas för att de har tur, eller straffas för att de har otur”, sade Per Strömberg.

Pristagarnas forskning betonar att kontrakten och incitamenten, ska bygga på sådant som kan mätas och kopplas till en specifik person. Forskningen tog stora steg framåt på 80- och 90-talen. Sättet att tänka fick genomslag i bland annat så kallad New Public Management, sättet att börja mäta och kvantifiera offentlig verksamhet.

Till sist grattis! Väldigt roligt att det blev en finlandssvensk som knep priset.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*