Ingvar Kamprad – en företagshjälte som byggde en evighetsmaskin

Det är en märklig tillfällighet. Jag och dottern Klara pratar om IKEA och Kamprad hela väggen ner till Öland förra lördagen. Jag tänker skriva en blogg om Kamprad på kvällen men är alldeles för trött och punktar bara ner en struktur. Jag har alltid känt en djup sympati för denna smålänning, för denna besatthet, för detta annorlunda beteende och att han gått sin egen väg. Allt kunde bli bättre och det mesta var ogjort. Jag har även fängslats av Kamprads sammansatta och komplicerade personlighet. På söndagsmorgonen var solljuset så otroligt levande att det påminde om en människas närvaro. Klara och jag fortsatte att prata om Kamprad och hans koncept. Varför det gått så bra och vari storheten ligger. Jag skrev en snabb tweet om det levande ljuset och att det finns solar på närmare håll, där Kamprad var en sådan. Sedan gick vi ut på de öländska strandängarna och småpratade. Hemkommen tittade jag till på mobilen och såg att någon skrivit vila i frid. I samma ögonblick förstod jag att han gått bort.

Så var i all sin dar ska man börja och hur ska man beskriva den största småföretagaren i världen. Om en familj som är ett företag och ett företag som är en familj. Jag gör ett personligt försök som inte på något sätt är komplett eller ens i närheten av detta.

  1. Jag börjar med själva konceptet, idén bakom IKEA
  2. Ingvar Kamprads personlighet
  3. Lärdomar – en evighetsmaskin

  1. Konceptet – listighet, mod och att få saker att hända 

När man ser IKEA-skylten så är det ganska häftigt att tänka sig att detta betyder Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd – alltså två småorter i den djupa småländska skogen som var Kamprads hemvist när han drog igång den lilla verksamheten ikéa på 1940-talet.

IKEA började relativt tidigt med heminredning och möbler. Kamprad blev ganska tidigt, runt 1948, en möbelhandlare och 1958 etablerades det första varuhuset i Älmhult. Dessförinnan 1951 ordnade han sin första möbelutställning och tog klivet bort från den rena postordern. Tanken var att kunden själv skulle se skillnader i kvalitet och pris. Senare har det sagts att så länge det finns boende på jorden så finns det plats för ett effektivt och innovativt IKEA som kan hjälpa de många människorna med funktionella och prisvärda möbler. Kamprad såg något mer i kundmöten, affärsmöten och hos medarbetare. Han tolkning och blick var annorlunda än andras – han såg mönster, registrerade beteenden och såg kombinationer där andra inte märkte något.

Konceptet bygger på att man vänder sig till en massmarknad, till många människor med vanliga eller små plånböcker. Kamprad förstår att man behöver volym för att få ner priserna och att större inköp är bättre än små. Han ser att mellanhänderna skär emellan och gör varorna onödigt dyra. Det förstod han redan som 17 åring. Han kör en annan slags affärer. Han köper lokalt av små möbelhandlare och tar själv en så liten vinst som  möjligt för att hålla låga priser. Det är så intresset och volymerna ökar. Han förstår hur onödiga kostnader uppstår och tar helt enkelt bort alla mellanhänder.

Ett IKEA-varuhus är ett lager och försäljningsställe på ett och samma gång. Att han köpte marken billig var rätt. Men det blev ett steg i mytbilden om honom som skrevs av Leon Nordin. Ingvar Kamprad insåg bilens genomslag och logistiken. IKEA-varuhuset skulle ligga väl till ur logistisk synpunkt, synas från vägen och ha massor av bilplatser. Det är inget man löser i city direkt. Huset är mest ett lager med enastående försäljningsrum för smart inredning med tydliga prislappar. Styrkan är att varorna finns på plats och att jag som kund direkt kan tillfredsställa mitt behov. Denna konstruktion blev till av en tillfällighet. När Kungens Kurva invigdes 1965 så var det totalkaos. Folk tryckte på och till slut var det slagsmål om produkterna långt ut på lagret. Där och då bestämdes att kunderna själv skulle hämta varorna direkt på lagret. Så uppstod denna finess av en legendarisk varuhuschef. Varuhuset är en modig skapelse och en kopia av det stora museet Guggenheim Museum i NYC. 

Att jobba med platta paket var i sig själv ingen nytt. NK hade startat detta redan på 1940-talet men i ytterst liten skala. Idén föddes av deras formgivare Gillis som försökte få in ett bord i sin bil. Till slut sågade han av benan i ren frustration och resten är som man säger historia. IKEA gjorde något av idén när andra tittade på.

Sagt och gjort. Platta paket var en dröm ur materialhanteringssynpunkt. Svårigheten var att sortera in rätt skruvar och hjälpmedel i påsen med ritningen. Denna var erbarmlig stundtals långt in på 1980-talet. Efter mycket om och men kom man tillrätta med dessa problem. IKEA var endast sina varuhus och ägde inga egna fabriker. Allt köptes in i stora serier och inköpen kom från hela världen. I och med att mycket av varorna kunde tillverkas från världens alla hörn kunde IKEA betala anständigt och ända få mycket låga priser. Konkurrensen var mördande av sig själv. Smålandspriser javisst, men båda skulle gå vinnande ur spelet.

Prislappen till kunden blev också alltid rimlig och överkomlig. IKEA är totalt sett mycket prisvärt och för vissa varor är priserna extremt låga. Men det finns marginaler på alla varor på grund av att IKEA kan använda låglöneländer för sin produktion av sina varor. Detta är en del i konceptet. Länge var Polen IKEA ”den andra kvinnan”, då de svenska leverantörerna valde att bojkotta IKEA. Ett extremt dåligt val och något som medfört stora förluster för svenska underleverantörer. Ingvar Kamprad har alltså inte valt att maximera sin vinst utan alltid sett till det totala inköpet i kundens kasse. Där har han tjänat rimligt men framför allt så går kunden därifrån med en skön känsla att återvända och göra nya fynd och bra affärer. IKEA är konceptet som kunden återvänder till. Alltid. Återköpsfrekvensen är 100 procent. Däri ligger ett ständigt flöde och säkra volymer för inköpen och stabila inköpspriser. IKEA har även köpt in stora skogsegendomar för att säkra råvaran liksom att man köpt in sig i vissa strategiska fabriker och äger numera en hel kedja, från inköp, industriella produktionsenheter och distribution. Hela denna komplexa industri har integrerats bakåt från varuhusets handelsplats. Expansionen tog fart när muren och Östeuropa föll som ett korthus. Mitt i denna inferno stod IKEA.

Totalkonceptet är alltså nya möbler och heminredning till formriktig kvalitet. ”Önskehem till önskepriser”. Nästan allt tillverkas i platta paket för att vara effektivt ur transportsynpunkt och lagringssynpunkt. Från fabriken går paketen till lagret/varuhuset för försäljning. Kunden besöker varuhusen som omsätter flera miljarder SKR och snittinköpen ligger kring 1 200 kronor. Kunden hämtar själv ut varorna från lagret, kör hem dessa och monterar ihop detta till ett mycket överkomligt pris. Katalogen sprider köpsignaler och de flesta konsumenter gillar låga priser. Formgivningen har utvecklats men redan från början var det både form och funktion till lågt pris. De första möblerna kom från fina småländska möbeltillverkare. Det Kamprad gjorde var att marknadsföra möblerna på ett nytt sätt. Han byggde upp säljmiljöer i varuhusen, la fokus på sin kultkatalog, han skapade begreppet tappa andan priser, han jobbade med gungor och karuseller och han blev själv en symbol för begreppet om den småländska sparsamheten, fliten, gemenskapen och tillsammans-begreppet. I de väsentlig affärerna var han mån om att båda skulle tjäna pengar.

IKEA stod på de mångas människornas sida och varför skulle möbler som var snygga kosta skjortan och bara riktas till de rika. Detta är en efterkonstruktion och mer av en reklamsaga. IKEA bygger på volym, stora inköp, effektiva transporter och många kunder samt en god lagerhållning. En hårt styrd logistikprocess. Formgivningen har lyckats pressa fram produkter som accepterar dessa spelregler och däri ligger nyckeln till IKEA hemlighet. Detta är även mycket svårt och kräver extraordinära insatser av alla. Säkert fanns det en rebellisk anda hos Kamprad, att han mer stod på de mångas människornas sidor än eliten och som byggde på ett starkt socialt patos. Men affären kräver volym.

IKEA var på sätt och vis ett barn av sin tid. Från framväxten efter kriget när folkhemmet höll på att byggas och nya bostäder skulle möblera med tidens nya lock. Därefter  miljonprogrammets era och masskonsumtionen som betydde nya möbler och heminredning för miljoner människor. De flest som vi vallfärdade till Älmhult för att se och begrunda denna overkliga företeelse och dessa overkliga priser. IKEA har funnits i de flesta nu levande människornas liv och i år blir bolaget 75 år.

  1. Kamprad som person – en unik och sammansatt personlighet

Det har skrivits många tolkningar och böcker om Ingvar Kamprad. Jag har läst alla och jag har lyssnat på allt material där han förekommer. Jag tycker ingen kan förklara honom fullt ut. Han är för speciell. Han är naturligtvis en mycket behaglig och ödmjuk person som förstår hur man vinner sympati. Han är listig och mycket smart. Han blev nästan 92 år och föddes 1926 i Pjätteryd som ligger i Älmhults kommun.

Det jag gillar enormt hos honom är hans genuina förmåga att uppskatta andra och få dessa att prestera storverk. Ingen kan som han bygga ihop ett lag. Han är sinnebilden för småföretagaren. Jag tycker faktiskt att han lyckats förbli detta även om IKEA blivit ett av världens största företag. Han är en mästare på att få människor att jobba tillsammans och tänka annorlunda. IKEA blev en speciell kultur som gjorde saker på ett annorlunda sätt. Det låg han bakom helt och hållet. Han åkte ut i varuhusen och gick runt och tittade. Han var konceptet och ingen kunde detta bättre. Han gav sig aldrig. Detta är styrka på högsta nivå.

Ibland är det svårt att se Kamprad eftersom han är så pass mytologiserad av reklam, historier, personkult och skrönor. Kamprad sökte vänskap och de han litade på blev livslånga vänner och kulturbärarna i organisationen. Hans grundutbildning var ganska mager. Han gick gymnasiet i Göteborg och körde firman vid sidan om. Kamprad var ordblind, har haft svårt med drickandet, hade dåliga politiska ideal som ung och har lagt stora pengar på skatteplanering och avancerad företagskonstruktioner.

Bertil Torekull har sagt det bra. Han sammanfattar Kamprads med en besatthet över sin verksamhet. Lyssna gärna; http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6871899 Likt en konstnär som hela tiden vill förbättra sig och förnya sig. Han hade inga spärrar. Han vågade tag steget ut och etablera sig i Europa, i Ryssland, i USA, i Asien och så vidare. Detta är fantastiskt. Att han vågade och litade på sin idé och sina sammansvurna. Pionjärerna. Bra kan bli bättre. Aldrig ta något för givet. Konkursen är runt hörnet. Förnyelsen det ända vägen framåt.

Lika enormt är i mina ögon hans vilja till att skapa ett evigt liv till IKEA. Att pengarna skulle stanna i rörelsen eller gå till välgörenhet. Ingen skulle ta ut pengar eller slösa dess på utdelningar med mera. Han skulle aldrig ha funkat på börsen. Han såg till att IKEA blev en stiftelse och att ingen kommer åt bolaget. Inte ens familjen. Han såg även till att externa skickliga aktörer var i majoritet och inte heller kom åt bolaget. En intelligent maktdelning som han fått hjälp med, men som han rätt värderat och verkställt.

Han har haft en mästerlig förmåga att läsa av människor. Att hitta de bästa och människor som kompletterat honom på områden som han inte behärskat. Hans stora nyfikenhet och rastlöshet är också centrala drag i hans personlighet. Hans energi är en annan faktor.

Ingvar Kamprad ville ha full kontroll och litade till sin intuition och sina medarbetares bedömningar. Han såg mer möjligheter än svårigheter. Han var rätt person för konceptet. En storhet hos Kamprad är att rikedomen inte steg honom åt huvudet. Hans behov var ganska normala och något som skilde ut honom. Ingvar Kamprad levde ett normalt medelklassliv och hela hans väsen var helt inriktat på att utveckla verksamheten och IKEA. Däri låg hans egen lyx och oro. Det förefaller som om Kamprad ständigt var orolig för att allt kunde gå galet och jag tror att han blev nästa manisk med åren och mer och mer excentrisk.

IKEA är mer för mig riktigt hårt arbete, näst intill omänskligt slit och att göra det omöjliga möjligt. Det går inte egentligen. Kamprad tog aldrig ensam åt sig äran. Han betonade alltid alla andra och att han på sin höjd var samordningsmannen eller sekreteraren för denna speciella kultur. Där var han stor. Han överlevde många pionjärer och var noga med att hylla alla dessa fantastiska personer. Där var han helt äkta och sådant kändes. Han var en som stod med båda fötterna på jorden och som de flesta kände en enorm sympati för. En man med snusberget under läppen, en som tog sig en rackarbajsare på fredagen och en som gick emot etablissemanget.

Där är en del av hemligheten i hans personlighet. Envisheten, kampen mot eliten, energin som var gränslös och förmågan att hitta rätt personer som inte var kollegor utan bröder och systrar. En rörelse, en kraft som skulle hjälp de många människorna med ett vackert och prisvärt hem.

Kamprads människokännedom tror jag är nyckeln till hans framgång. Hela myten kring honom har gjort av unika reklammakare. Företagskonstruktionen med stiftelser och ägarskapet har gjort av enastående jurister och formgivningen av superduktiga personligheter som på något sätt klickat med Kamprad. Men han valde dessa och valde att lyssna. Hans intuition var grym. Han vågade det ingen annan vågade. Han följde sin egen övertygelse men lyssnade på medarbetarna. Han behöll sitt familjeföretag i sitt hjärta och fortsatte oförtrutet vidare att inspektera och besöka sina hus. Han var fram till sin död med på styrelsemöten och la ner sin själ i verksamheten trots att han blev pensionär på 1980-talet.

I och med olika tragiska människoöden i hans släkt var han inställd på att dö runt  50 års åldern. Då skrev han det fantastiska manifestet ”En möbelhandlares testamente” 1976. Ett otroligt bra dokument som vässats av de bästa reklammakarna – men det är Kamprads grundidéer. Jag tror att han gladdes varje dag han vaknade och märkte att han levde ännu en dag. Och så gick åren. Detta gav säkert energi och mod. Han fick en ny chans. Döden var en centralt begrepp för honom och här är en intervju på detta tema för drygt 20 år sedan som även handlar om evigt IKEA-liv; http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6871884 Han blev till slut en mycket gammal man som kunde se hur hans livsverk växte och växte. Han såg hävstången och måste själv ha chockerats av kraften. Trots IKEA enorma tillväxt så har bolaget inte mer än 1 procent av den amerikanska heminredningen.

För honom var familjen företaget och företaget familjen. Det var IKEA family med organisationen, kunderna, leverantörerna och alla samarbetspartners. Plötsligt dök han upp i ett varuhus och frågade kunderna om det fanns några problem med vissa möbler eller heminredning. Han blev mer och mer ödmjuk under livet och nästan filosof. Man har gett honom benämningen den goda kapitalisten och det tycker jag är en bra beskrivning på denna företagshjälte.

2009 höll han sitt först sommar i P1 med följande påannonsering: – Jag har aldrig lärt mig klättra i kunskapens träd. Däremot har ett rätt långt liv gett mig en god erfarenhet av många saker – några kunde kanske intresse även dig? Här är programmet: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6871861

  1. Lärdomar – en evighetsmaskin 

Ska man bli framgångsrik så gäller det att skapa sin egna affärsidé som bygger på sina egna omständigheter. Därefter ska man vara duktig på kommunikation och marknadsföring. Ikea är lika mycket verklighet som dikt. Ibland är det svårt att se var gränserna går. Det flyter liksom ihop. IKEA var bland de första  ”företagsberättelserna” som utvecklades som en romansvit. Deras marknadsföring är och var enorm.

Ingvar Kamprads förmåga att tänka långsiktigt är också enorm. Han förstod att affärer tar tid och att de första åren är förluster. På sikt kommer skörden och då bärgar han. Men han delar med sig av överskottet. På så sätt skapas nästan en evighetsmaskin. Här har säkert hans uppväxt på en skogs gård spelat in i hans förståelse kring tillväxtkurvan.

Han stod utanför börs och finans. Han gjorde sig aldrig beroende av någon annan. All finansiering av IKEA har skett med egna medel. Bolaget har inga lån och är inte beroende av varken banker, kortsiktiga kvartalsbokslut eller analytikernas bedömningar. IKEA har i lugn och ro gått sin egen väg, IKEA Way och sluppit kortsiktiga avkastningskrav.

Kamprad var ingen supersnåljåp – men han var heller ingen slösare eller oaktsam med kostnader. Han visste att priserna måste vara låga för att skapa volym och en massmarknad. Det är spelets regler. I och med att han själv personligen inte hade stora och utsvävande behov byggdes en myt upp kring honom i bjärt kontrast till andra rika personer. Kamprad stod den vanliga människan nära med symboler som portmonän, handskrivna brev, turistklass vid affärsresor, normala hotell och att kaffet ingår i lunchen samt varmkorven. Denna bild skulle visa att Kamprad var sparsamheten själv. Men det är mer en reklambild och symbolisk bild. I det reella affärsmässiga tror jag inte Kamprad var speciellt snål. Han köpte långsiktigt och betalade för sig. På sikt blev det emellertid en framgångsrik affär.

Kamprad levde däremot precis som han lärde. Det var hans största styrka. När inte han vräkte på kunde ingen annan heller göra detta. Detta är mycket effektivt för en organisation. Han blev liksom normen. IKEA var hans livsverk till syvende och sist och hela denna besatthet bidrog till att man presterade och gjorde rätt för sig. Det förväntades att man var flitig, ansvarstagande och rädd om resurserna. Så var han själv och så var resten av teamet.

Modet i kombination med en gränslös nyfikenhet och energi gjorde att han vågade etablera IKEA runt omkring i världen. Han satte inte upp några gränser. Det var möjligheter och att det mesta är ogjort som drev honom. Konceptet höll för olika kulturer och var på sätt och vis universellt. Människor vill ha ett fint hem och för många människor med normala eller små inkomster var IKEA en möjlighet att få det jättefint och trivsamt.

Personligen kan jag tycka att IKEA fabrikstillverkning blir relativt själlöst och saknar karaktär. Men man kan inte få allt. Det är inte hantverk på det personliga viset som Carl Malmsten eller andra möbelbyggare. Det är en massproducent som kör standarder och som kan monteras med den berömda sexkantnyckeln.

Ingvar Kamprad behöll sin heder och var den han var livet ut. Hans underbara ödmjukhet i intervjuer var en sida av honom, precis som den påstridiga och auktoritära makthavaren som ingen gick emot.  När han ville något var det bara att svälja. Ville han sälja korv billigt så blev det så. Ville han sätta upp ett varuhus i Haparanda så gjorde han detta. Han var en möbelhandlare med känsla för kunden, psykologi och pengar. Han iakttog noggrant folks beteende och anpassade sig alltid. Han var mer följsam än man tror i dessa lägen. Han var kundens tolk in i bolaget och kunde byta många olika perspektiv. Han gillade människor med något unikt, något äkta och något i sin blick. Det såg han.

Ingvar Kamprad byggde upp ett av världens största företag, blev en av världens rikaste personer, förändrade hela möbelbranschen och blev ett globalt logistikföretag med kanske världens bästa affärskoncept. Det hela började som ett postorderföretag och nu 2018 när e-handeln är på allas läppar är vi tillbaka till postorderstrukturens tid. Det vill säga inga butiker längre. Är det något som IKEA inte är, så är det ett digitalt e-handels koncept. Hela konceptet bygger på fysiska varuhus och exponering. Jag tror emellertid detta inte är något problem för IKEA – man anpassar sig och hittar nya vägar.

När guden är död, själva fadern blir det annorlunda. Ingen kan fylla hans kostym. Ingen. Jag tror ingen helt fullt kan förstå en sådan sammansatt personlighet. Däremot kommer IKEA att rulla vidare i säg 10-20 år innan man ställs inför riktigt allvarliga utmaningar och då krävs en ny Kamprad som kan fortsätta att utveckla IKEA till evigt liv. Jag hoppas IKEA finns kvar då min tid är slut. Att man lyckas förnya sig på rätt sätt och vågar fortsätta att vara annorlunda och gå sin egen väg. Att sönerna fått faderns blick för att rekrytera rätt människor. På sätt och vis kan man nu släppa fram andra krafter som ser andra saker än Kamprad. Som kan kombinera e-handel med varuhusen. Då kommer IKEA att stå sig i flera hundra år. I år fyller bolaget 75 år. Grattis mästarföretaget och tack Ingvar Kamprad. Du är en företagshjälte för mig. En förebild. Vila i frid. Du byggde IKEA som är det närmaste en evighetsmaskin man kan komma. Mer förberedd död är nog svårt att tänk sig. Nu händer saker som är väl regisserade sedan 40 år tillbaka.

Här kommer mästarens egna ord – och i vanlig ordning är det enkla, genialiska och helt klockrena.

Vid ett framträdande inför ekonomstudenter på Växjö universitet 2001 gav Ingvar Kamprad sina ”Råd till framtidens entreprenörer av den gamla Möbelhandlaren” i form av ett brev daterat Liatorp den 9 februari 2001.

Råden rymmer insikter i ledarskap, kultur och entreprenörskap som vi alla kan lära oss av:

• Var alltid på väg. Nöjdhetskänsla är ett sömnpiller.

• Kompensera dina brister. Misstro dem som säger sig veta och kunna allt.

• Se upp med erfarenhet eftersom det ofta hindrar dig från att tänka annorlunda. Varför är ett bra ord.

• Se till att ha din arbetsplats nära verkligheten.

• Arbeta positivt. Det negativa ger dig bara magsår.

• Tillstå dina fiaskon. Försök inte bortförklara.

• Diskutera, motivera och sälj in. Men när beslut är fattat, då är det bara genomförandet som räknas.

• Se dina problem som möjligheter.

• ”Bry dig” om din viktigaste resurs, dina medarbetare, och se till att alla har kul på jobbet.

• Till slut, tänk på att framtiden behöver dig.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*