Kommunprogrammet – nya vindar och förnyelse

Det finns mycket man kan lära sig av politiken. Sättet att bedriva och diskutera budget, debatter, framtagning av kommunprogram och att ha en stark öppenhet med respekt för olika åsikter och media samt att intellektuellt hitta kompromisser som blir nyskapande lösningar.

Har precis läst igenom Jönköpings kommunprogram som landade den 11 april och här finns nya vindar och nya spår med intressanta uppslag. Det är den nya koalitionen som består av C, S, L och MP som står bakom detta verk som gäller under mandatperioden 2019-2022. Fokus är Jönköpings bästa. Det är också viktigt att beakta och ta hänsyn till oppositionens tankegångar och idéer så att programmet kan bli ännu bredare och stärkas. Nyckeln här är hur det ska genomföras och ledarskapet för att få det gjort. Kan stora delar av programmet förverkligas så går vi mot en ny storhetstid.

Det jag har fastnat för specifikt är det nya ledarskapet som ska bli mer tillitsbaserat, det vill säga öppet och transparent och där man jobbar i partnerskap mellan politik och tjänstemän. Det jag också tycker är bra är att man kommit fram till den punkten att minska en herrans massa onödiga kontroller och detaljstyrningar som tar energi och tid från verksamhet. Det ska alltid finnas kontroll men rätt kontroll så att verksamheten kan jobba självständigt, med integritet och leverans för ögonen. Alltså mer verksamhet och mindre byråkrati som inte leder till något. I programmet lyfter man också upp personalpolitiken som en kritisk faktor och betonar fler intressanta saker som nya arbetstidsmodeller, systematiskt arbetsmiljö, kompetensväxling, intraprenader, hälsofrämjande insatser etc. Bra inspel och här ska vi verkligen samverka och hitta bra win-win lösningar.

Grundtanken i dokumentet är att skapa långsiktig hållbarhet med starkt medborgarfokus och realisera visionen 2030. Visionen i Jönköping är att bli södra Sveriges nav, ha en stark framåtanda, att både stad och land kompletterar varandra och präglas av gemenskap, trygghet och öppenhet. Kan alla backa upp denna vision med konkreta aktiviteter så kommer saker och ting att hända. Här behövs samordning, koordination inom kommunen, mellan olika intressenter och ett helhetsperspektiv så att bidragen förstärker varandra. Alltså ett GANT-diagram där man kan se och styra olika insatser.

I kommunprogrammet återkommer begreppet samverkan och samarbete. Det tror jag är nyckeln för en stor kommun att bli ännu bättre på att samarbete över gränser och mellan organisationer. Det är oftast där nya idéer föds. Dessutom kan man dra nytta av varandras resurser och skapa breda lösningar som gagnar fler. Det blir mer kostnadseffektivt att dela resurser och processen går fortare. Dessutom är det ett lärande från flera håll som ger kompetensförstärkningar. Så upplever jag samarbetet med Jönköpings Energi, Skanska, NCC, Serneke, Tosito, Riksbyggen och många andra.

Programmet börjar alltså utifrån visionen och omvärlden och trattas därefter ner till kommunens basfunktioner som avser det livslånga lärandet, arbetsmarknad, social trygghet, funktionshinderomsorgen, äldrevården, kultur, ideella sektorn, föreningsliv och samhällsbygget. På 16 sidor redovisas väldigt mycket om vart man vill med kommunen.

Bostadsdelen blir belyst på en halv sida och där slår man fast att vi ska planera för variationsrika bostadsområden. Där alla kan bo och trivas under hela livet med olika hustyper, storlekar och upplåtelseformer. Här betonas också vikten på rörelse, aktiviteter och att stimulera föreningsverksamhet. Detta ligger väl i linje med våra egna idéer. Det påpekas också att vi som bostadsbolag ska ta ett start socialt ansvar och vara ett föredöme i detta arbete. Den bollen har vi sedan 1970-talet. Nytt är att man betonar att vi som byggare själva ska utföra större delen av processen vid framtagning av detaljplaner. Detta uppskattas. Jönköpings kommun vill också se mer trähusbebyggelse och att vi bygger klimatsmarta bostäder. Vi ställer oss alltså bakom detta och ser det mer som en miniminivå som vi ska överträffa. Kan vi sedan bidra til andra områden kring hållbart resande, grönytor, klimat och miljö samt att stärka föreningar så gör det inte saken sämre.

Nästa steg är alltså att bryta ner detta i alla förvaltningar och bolag så att detta inte blir en pappersprodukt utan en levande materia som ständigt är närvarande i beslutsfattandet, kravställning och i alla verksamhetsplaner. Det är nu ledarskapet kommer in. Att genomföra programmets intention och kommunicera med invånarna hur långt man kommit och vad som sker. Kanske skulle man göra som SJ gjorde på 90-talet som satte upp en 100-punktslista på insatser som skulle göras. Så fort som man gjort något av aktiviteterna sattes ett kryss och som resenär kunde man ta del av denna förändringsresa. Det blev en visuell kontakt och förståelse för vad som skedde utöver alla annan verksamhet. Det blev en prioriteringslista över det viktigaste som betydde mest för kundnytta och bolagets innovationsförmåga.

Det som skiljer ett kommunprogram från en affärsplan är att i en affärsplan så finns mer kopplingar till ekonomi, effektivitet och vad som genererar lönsamhet. Det skulle vara intressant att lägg på ett finansiellt raster över planen och försöka se vad som ger ökad kvalitet, effektivitet och därmed ännu mer valuta för skattepengarna. Däremot kan man säga att ett kommunprogram är så pass mycket mer komplex och mångfasetterat än en affärsplan. Här finns det demokratiska perspektivet, det handlar om alla människor, från födsel till död och allt kring uppväxtvillkor, sociala villkor, politiska ambitioner och hållbarhet över tid. Däremot har ekonomin en särställning för mig. Så att resurser används rätt, effektivt och att man försöker lista sig som Ingvar Kamprad beskrev det, att var listig och hitta nya kostnadsbesparande sätt. Detta skulle få mer utrymme som jag ser det. Att hushålla, skapa bättre kvalitet och nya innovationer inom given ram – det var Kamprads modell.

Det är också detta som gör mitt jobb som vd extra intressant. Att företräda ett kommunalt bolag som både kan jobba med det affärsmässiga och samhällsansvaret. Att kort och gott jobba bredare och med ett djupare syfte. I ett kommunprogram finns också flera målkonflikter och avvägningar än vad det finns i en vanlig affärsplan. I ett bolag finns ett ägardirektiv, en bolagsordning och alla i styrelsen jobbar för bolagets främsta för sina ögon. En kommun bygger på olika uppfattningar, på debatt, olika ideologier och ståndpunkter. Där är konsten att skapa kompromisser som driver framåt. Ett mycket komplicerat arbete som är långt utöver affärsplanens relativt enkla logik. Därav blir beslutsfattandet mer tidskrävande.

Att ha en plan är en klar styrka. Det dyker alltid upp händelser som man aldrig kan förutsäga. Men då finns något att relatera till och sker en förändring så sker den i ett sammanhang som gör det lättare att förstå och bedöma. Planen brukar klippa 60 procent av det som sker och 40 procent ligger utanför. Det är sådant som ingen kan föreställa sig och som bara dyker upp. Dessutom ligger det mycket i själva planerandet – man snackar så att säga ihop sig, förstår varandra och skapar en gemensam karta att jobba ifrån. Processen är minst lika viktigt och något som många underskattar. Där byggs tilliten och förtroendet mellan varandra. Tillit som denna plan lyfter fram och som lovar gott inför fortsättningen.

Jag blev själv inspirerad och ska försöka väva in så mycket stoff vi kan i vår verksamhet, så att vi driver på med konkreta aktiviteter. Det är också bra att ligga steget före – så slipper man ägardirektiv och förmaningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*