Det smarta hemmet – var god dröj eller tuta och kör

Det gick ett larm i slutet av 1990-talet om det förestående intelligenta hemmet som var helt uppkopplat och där kylskåpet berättar när mjölken är slut, när tvättmaskinen ska starta för att spara miljö samt att artificiell intelligens lär sig allt om våra vanor och anpassar temperatur, ljus och luft utifrån våra behov plus alla nya robotar som skulle spara vår tid. Så såg den tänkta verkligheten ut i slutet av 1990-talet när börsen rusade på alla dotcom-bolag och den nya ekonomin stod för dörren. Frågan är om den inte är mer avlägsen nu än då.

Det är med andra ord läge att ta ett aktivt sjumilakliv från bredbandet till att faktiskt börja möblera och utveckla det smarta hemmet med nya designval, tekniska applikationer och flexibilitet som vi tappat på vägen. Hyresrättens fördelar är som bekant just flexibiliteten men detta har smält ihop liksom frihetsbegreppet. Tyvärr upplever jag att hyresrätten står och stampar och att allmännyttan inte är motorn längre.

Förvisso har nästan all energi och kraft gått åt till att tackla utmaningar kring integrationen. Idag ligger utmaningarna på en magnitud som ingen (absolut ingen) kunnat föreställa sig för tio år sedan och där delar av bestånden är segregerade med kriminalitet, parallella strukturer, drogförsäljning, hot, låg socioekonomisk status och upptagna på polisens lista över utsatta områden. Bara namnet skickar kalla kårar. Att kämpa bort områdena från denna lista är möjligt men kräver attack, nya arbetssätt, hårt socialt arbete och djup samverkan på nya sätt.

Även om denna råtuffa verklighet präglar cirka en femtedel av beståndet så kan inte allt innovations- och idéarbete upphöra för den skull. Behoven av trygghet, design, hållbarhet, folkhälsa, tidsbesparingar och smarta applikationer är inte mindre aktuellt nu än då. Det gäller att kunna göra både och. Att värna de egna hyresgästernas bästa och skapa maximalt valuta för hyrespengarna. Vi kör.

Tittar man på andra branscher som hotell-, småhus- och bilbranschen så är det differentiering för hela slanten, eftersom de vet att människor är olika och vill ha personliga uttryck. Vi som bostadsutvecklare behöver ändra vårt mindset en gång för alla och gå från standard till flexibla lösningar som är på kunden villkor. Det vill säga jobba aktivt med produktutveckling och anpassa erbjudandet till olika individuella önskemål. Vi måste lämna regelvärlden och gå över till kundvärlden och utveckla det smarta hemmet i det befintliga beståndet och inte bara i nyproduktionen. Till att börja med kan man jobba med tre typer av grundprodukter. Basic, plus och premium utifrån kundens vilja att betala och själv bestämma hur man vill ha det. Ett sådant sätt måste backas upp av nya arbetssätt, organisation och nya affärsmodeller.

En basic-bostad innebär att man har fasta intervall när man får nya tapeter, ommålat, nya golv, nya köksluckor osv enligt gängse modell. Varje lägenhet har en underhållstatus som bygger på besiktningar som sker när en bostad sägs upp. Om du flyttar in och tycker om lägenheten men vill göra om så kanske det är sex år innan det är dags att få det fixat. Alla kunder ska ha rätt att endast betala mellanskillnaden och få det gjort omgående. I detta exempel ingår även bredband upp till 100 Mbite, 15 TV-kanaler, 24 timmars service, störningsjour och trygghetsvärdar i hyran. Produkten prioriterar normal hyra (som idag) och att erbjuda en normal standard.

Nästa nivå är en plus-bostad som graderas upp från basic med fast larm, en fast kamera för bland annat e-handel, digitalt lås och tvätt- och diskmaskin (om det fungerar). Kunden kan välja delar eller hela paketet. För varje komponent finns det en prislapp som följer med bostaden för evigt och hyran blir dyrare med ett par hundra kronor per månad. I en sådan bostad kommer servicen alltid samma dag inom åtta timmar.

I sista nivån, premiumbostad kan kunden utöver ovanstående, skräddarsy sin design och inredning när det gäller lister, belysning, tapeter, måleri, golv, solavskärmning, köksinredning, vitvaror, kakel och klinker etc. Nya tekniska applikationer läggs ut i kundportalen hela tiden. Den här bostaden kostar exempelvis 1 500 kronor mer i månaden.

Bostadsbranschen har generellt varit njugga eller direkt kritiska till att utveckla tillvals-och designprogram i och med att hyresgästerna kan säga upp sin bostad på tre månader och att det skulle bli svårt att hyra ut den. Detta är överhuvudtaget inget problem, varken tidigare eller minst av allt idag. I dagens marknad med ändlösa köer och där det är svårare att få tag i en hyresrätt än något annat boende så hyrs en sådan bostad ut på nolltid. Kunden betalar själv och ju mer omsorg om sin inredning desto större chans att man bor kvar längre.

Varför ska inte hyresgäster få göra det fint och personligt som alla andra?  Det går säkert att hitta en modell där kunden får återställa om man flyttar inom ett år.  Sådant är enkelt att lösa. Kunden får alltså fritt välja utifrån leverantörernas hela sortiment som man har avtal med. Inte vad bolaget tycker ser bra ut.  Oftast har alla leverantörer olika webbaserade system som kan integreras i en designapp. Detta skulle uppgradera hyresrätten och framför allt öka lönsamheten när hyrorna går upp, vilket stärker fastighetsvärdena, utan att chockhöja hyrorna för alla. Allt görs på ett individuellt plan.

För att lyckas med detta krävs ett tydligt kundfokus, nya tjänster som inredningsarkitekter, produktutvecklare och projektledare som håller i ekonomi och leverantörer samt hantverksservicen som ska fixa fram allt. Modellen med vad allt kostar bör diskuteras, processas och förankras med Hyresgästföreningen och alla parter. Att jobba med design och inredning är för mig mer en rättvisefråga än att driva upp hyrorna. Systemet är valfritt och man bestämmer själv sin egen nivå och betalar för denna. Vill man inte ha något så är det gott nog med det. Allt följer principerna för bruksvärdessystemet också.

Öland den 24 juli 2021 – där solen skiner dag ut och dag in – nu är det läge att flyga vidare till Götet efter en vecka på Öland. Detta är min personlig reflexioner och har inga kopplingar med Familjebostäders verksamhet.

 

/Thorbjörn