De sammansvurna i Universitas Regia Upsaliensis

styrelsen

20150613_115454_001[1]20150613_115439[2]Det låg i luften att det skulle bli strålande väder detta veckoslut. Jag är på väg till en reunion i Uppsala denna soliga dag. Det ända smolket är att klockan fyra på Fredag eftermiddag när jag närmar mig Stockholm från E4:an, så syns en mycket lång mur framför mig. Sträckan Västberga-Haga över Essingeleden som jag nästan glömt bort gör sig påmind. Här är det kryssningar, halsbrytande filbyten, avstängda körfält och bilar som krockar. Denna sträcka på cirka sju kilometer tar  en och en halvtimme att uthärda. Men det får man ta när man ska träffa styrelsen, MBA och globalisterna. Glädjen ligger i att jag ligger steget före VP Magnus och att vi delar samma öde.

Det blir som alltid ett väldigt kärt och ytterst intensivt sammanträffande i turbofart. Vi kastar oss ut på en löpning direkt, som nästa inte hinner börja förrän det tar slut. Vi bor på det mycket prisvärda Scandic Uplandia (760 kronor för en natt, mitt i centrala Uppsala) och har liksom lärt oss en läxa från förra gångens utrymning från Gondolen. Härifrån bär det iväg till Frodes park för champange och bakelser med flaggor i – ett utsökt arrangemang som sker på parkbänkar i den underbara sommarkvällen. Vår valda CEO (som ännu vid detta tillfällen är lyckligt ovetande) har visat upp sin nya vän Eco Cycle– och det är inga dåliga grejer. Här pratar vi cyklarnas Porsche 919 med en liten fin picknickkorg, pokalliknande batteri och en jättefin sadel.

Från parkbänkarna är det inte många steg till restaurang Stationen som genast väcker minnen från den Parisiska motsvarigheten Garde de nord, där vår ordförande blev en centralgestalt för hela restaurangen den gången. Här är det också fullt (det är bokat gudbevars) och vi får ett ”styrelsebord” i innandömet och allt är så jättegott vid sidan om ”sommardrinken” som går i gräslök, potatis, sill och har lite för mycket potatismjöl i kombination med OP. Men traditionen med sill och nubbe är rätt tänkt.

Kvällen blir l å n g och fantastisk och efter lite formalia så går vi varvet runt och lyssnar på var och en vad som skett och vad som möjligtvis kan tänkas ske i framtiden. Ett årsbokslut. Det blir många nya dörrar som öppnas, men vi märker att vi trampar på samma livsvägar men med lite olika fart och med olika föreställningar om livet. Att sitta och prata på detta sätt, ungefär som i dialogerna i Platon, är helt underbart. Det är bara synd att tiden rinner ut. Dessvärre kunde jag inte lika lätt som annars slinka ur nätet denna gång. Tänk och sitta så här ett par veckor, för det skulle nästan behövs för att gå till botten med dessa rikhaltiga världsmedborgare med perspektiv från världens alla hörn. Här vid bordet behövs inget mer för mig. Det är komplett. Vänner för livet. Underbart.

Det blir alltså sent eller tidigt hur man nu ser på saken. På morgonen, redan klockan 08.00 blir det en promenad tillsammans och solen strålar. Vi pratar om många skiftande saker. Det är curlandets orsaker och varför detta mönster etablerat sig. Här handlar det om ekonomiska förutsättningar, Maslows behovstrappa, kompensation i en materiell värld och att vi faktiskt har det för bra (jag tror det var så samtalet gick). Vi pratar boendets vägval mellan stad och land och hur knivig denna fråga är för oss alla. Vår ordförande Tore, menar att huvudvärk och att somna med skorna på hänger ihop på något outgrundligt sätt, så han går ganska tyst denna morgon… Vår relations-manager däremot är som alltid en mycket frisk fläkt som har energi som ett kraftverk i Enköping även denna tidiga morognstund.  Han trummar på och beskriver ABB som en slagkraftig arme. Jag tänker, tänk om staten skulle vara lika effektiva som dessa internationella jätteföretag som lärt sig synkronisering, logistik, politik, integration, kvalitetssystem, matriser, IT under decennier och över en hel värld. Här borde man som staten, dammsuga dessa organisationer på skickliga ledare och fånga upp deras erfarenhet.

Vid frukosten börjar tankarna på ett finansiellt företag ”Carolina Rediviva AB” växa fram. Affärsidén är finansiella placeringar som ger rimligt säker avkastning och som ska användas för upplevelser och socialt intressanta livsföreteelser som berikar livet. Allt ska vara självfinansierande. Insatsen runt 25 000 kronor om det nu inte blir på hästar bara…..

Några korta reflexioner av ledamöterna i styrelsen:

Kristina, CEO, har en sällsynt förmåga att ställa de där rätta frågorna och även att formulera dessa på rätt sätt. Det finns en enastående skärpa. Nytt för denna gång är hästarna. Här finns lite att bita i och inte minst att övervinna rädslan. Nytt jobb efter sommaren kommer att ge en härlig inspiration. Är på väg att hitta sin balanspunkt i tillvaron – det syns och känns. Grattis. Lika elegant och glad som alltid. Här finns extraordinärt mod och klokskap.

Tore, SO, är som ett kunskapsprisma med hur många olika kompetenser som helst. Här finns ett logiskt systemtänkande som saknas i näringslivet och en vilja av rent stål. Bättre tränad har jag heller aldrig sett honom. Ser ut som en alert 25 åring. Vid sidan av att han behärskar sju språk och är en humanist så leder han snart världens största tågtillverkare Bombardier i Västerås som platschef och divisionschef. Vilken revansch och upprättelse. Grattis.

Magnus, Relationsmanager, är ABB:s framtida koncernchef om han så vill. Här finns glädje, energi, humaniora, musikalitet, nya barnkullar, ledarskap i kubik. Att han alltid springer som en häst när vi går ut på en löparrunda förundrar mig hela tiden. Långa bussen verkar vara det ända som stoppar honom. Detta är mannen som luktar gott och löser utmaningar skulle man kunna säga.  Strävan är så monstruöst bra att man faktiskt måste le ibland och förundras. En naturbegåvning utan motsvarighet. Eller rättare sagt en naturkraft.

Till slut kommer man alltid till den punkten då allt tar slut och det är dags att bryta upp. Det går för fort, konstaterar vi i lobbyn på det extremt prisvärda hotellet. Vi skiljs åt och jag bestämmer mig för att stanna kvar och uppleva Uppsala lite extra. Det blir en underbar promenad på flera timmar där jag faktiskt kommer på mig själv att gå och njuta av arkitekturen, gårdarna, stadsplaneringen med universitetsbyggnaderna och hela stadslivet som sjuder. Det är dessutom Triathlontävling mitt i stan med simning i Fyrisån, cykling på kullerstenarna mitt i stan och sedan en avslutande löpning. Det är folkfest och timmarna försvinner. Det är sommar 2015 och i Botaniska trädgården blir det musik ikväll. Restaurangerna är redan fyllda när jag rullar ut till tonerna av Lost Frequencies låt ”Are You with Me” – en kanonlåt och perfekt avslutning på denna reunion. Tack vänner för livet.

Viss censur har tillämpats i denna blogg…

Vid pennan/

Den ständiga sekreteraren