Att inte ljuga

Det är lätt hänt att dra en vals och klara sig för stunden eller att man ska framstå som bättre än vad man är. Inget kan vara mer dyrköpt och osmart. Med tiden syns allt och lögner är som små gifttabletter som fräter i oss och gör oss ensamma.

Det är en märklig tid. Nästan alla moraliska auktoriteter har förpassats till historiens sräpkammare och valfriheten har kommit i dess ställen. Allt är mer relativt och rätt eller fel avgörs från fall till fall. Det blir situationsanpassat med risk för att man tappar bort sig själv.

Gandhi sa i slutet av sitt liv; ”förr trodde jag att GUD var sanningen, nu har jag till slut förstått att det är SANNINGEN som är gud”, en fantastisk tanke. Jag tror också, i motsats till normupplösning, att sanningen inte är relativ utan absolut. Alla vet vad som är rätt eller fel, så att säga a priori. Och för de som inte känner detta direkt går det att upplysa och påverka så att man öppnar ögonen. Att hålla sig till sanningen och ta ansvar för sina handlingar är a och o, om företaget vill att varumärket, sortimentet, marknadsföringen ska uppfattas positivt hos omgivningen. En del företag har valt att kalla sanningen för kvalitet för att inte moralisera eller stå för något mossigt. Det är i princip inte fel eftersom det leder till samma mål. Dessutom finns system och certifieringar för vad och hur man ska göra för att nå noll fel, rätt beteende och ständiga förbättringar. Sannolikt är det inom företagsvärlden som etikfrågor mest diskuteras och där etiken faktiskt används på ett praktiskt sätt.

Alla vill sanning och detta faktum ska man bygga vidare på när man utformar företagets värderingar och principer. En sann medarbetare ger förtroende som syns i ögonen och hela kroppen. Redan där har man vunnit halva slaget. Resten vinner man i det som sägs. Personer som talar sanningen gör det man säger. De går att lita på och sådan personer vill man göra affärer med även om det är lite dyrare.

Som ledare är det den viktigaste principen, att tala sanning och ha en öppen agenda även om det ibland misskrediteras och skapar onödigt mycket trassel. I det långa loppet så bidrar det till en etisk hållning och respekt från omgivningen. När det krävs, är det viktigt att statuera exempel om någon far med osanningar eller medvetet ger orätta beslutsunderlag.

Det är lätt att göra fel och själv ber jag om ursäkt på kvällarna om det gått fel. Ingen är felfri eller fullkomlig. Men sanning ger sinnesro, hälsa och förtroende. Det är liksom tinget i sig själv som Immanuel Kant skulle ha uttryckt det. Ingen vill vara kompis med en som far med osanningar och ljuger – alla vill ha en sann vän som man kan anförtro sig till. Det är så en arbetsplats ska se ut för att bli effektiv. Många stora koncerner är ett myller av manipulationer, maktkamper, tjuv och rackarspel för att positioner sig själv och klättra uppåt. Krafter som förvränger människans natur och skadar. Tänk om någon ung och ambitiös nationalekonom skulle räkna på hur mycket pengar en medelstor koncern förlorar på intriger och maktkamper. Det handlar säkert om 10-15 procent i uteblivna intäkter. Så visst finns det ett pris på sanningen som alltid ska betalas.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*