Ledarskapets ABC

dirigent

Min syn på ledarskapet har förändrats från skoltidens förhärligande av den karismatiska VD:n till att vara en trädgårdsmästare som sköter jordmånen och ser till att andra växer och utvecklas. Som ledare gäller att få människor att samarbeta och att stödja så att vissa kan överskrida sina förmågor. Uppdraget kan även liknas vid att vara dirigent för en mycket kompetent orkester. Där grunden är att alla känner till och kan sitt partitur och älskar att genomföra verket.

Jag tror också på att ha en extremt platt organisation där alla finns på en rak linje med tydliga ansvar och befogenheter. För det mesta är just befogenheterna oklara och kan till och med hindra individens framfart. I den raka linjen är väsentligt att alla medarbetare känner ett resultatansvar i allt man gör och respekterar varandras roller. En annan sak är att det gäller att få ihop en vertikal och horisontell matris som både avser beslut och kompetensutveckling som gynnar individen.

För mig handlar ledarskapet om att sätta upp mätbara mål och att ha ett bra grundsystem som stödjer och ramar in en organisation med exempelvis ISO 9001. På detta sätt drar alla mot samma mål och förstår spelsystemet.  En organisation kräver idag väldigt mycket kommunikation och IT. Det påminner nästan om en facebookgrupp där man gör ständiga uppdateringar och inlägg. Det skapar samhörighet och alla kan ta del av allt som händer i realtid. Här finns mycket mer att lära av hur exempelvis en tidningsredaktion fungerar.  Kommunikation är en underskattad tillgång och något som kommer att göra skillnad. Vid sidan av ständig kommunikation krävs naturligtvis tillgänglighet och att ge snabb feedback/uppföljning så att medarbetarna inte behöver sitta och vänta på olika beslut. Att följa upp vad som hänt är den bästa läromästaren i en organisation. Här finns den verkliga pedagogen.

Det kluriga i ledarskapet handlar om att förena mjuka och hårda delar till en energirik helhet. Det är en form av humanism men som kräver rationella förklaringsmodeller och analysverktyg för att öka värdeskapandet. På sista raden ska det alltid vara plus och detta går inte att prata bort. Många blandar ihop detta och blir antingen för flummiga eller för enkelspåriga att de förringar de mänskliga dimensionerna framför kalkyler och finansiering. Att ta konflikter och att sätta ner foten är lika viktigt som att vara vänlig och snäll. Hantverket är att se varje persons förmågor och pussla ihop detta till ett lag där alla känner sympati för varandra och vill utveckla branschen eller samhället.

En tidlös företagsledarsanning levererades redan på 1970-talet av Richard Norman som var en fantastisk managementprofet. Han menar att ett företag har huvudsakligen två processer att ägna sig åt. En process som handlar om att förvalta dagens verksamhet och en process som handlar om att utveckla morgondagens verksamhet. Båda är precis lika viktiga och förutsätter varandra för att bli framgångsrika. Denna sanning är något som jag jobbar efter och har fungerat lika bra i teorin som praktiken.

En annan sak som jag också gillar är ledarskapet i Katolska Kyrkan. Här finns ett begrepp som heter Primus Inter Pares och som betyder främst bland likasinnade. Ledarskapet ges som ett kontrakt och baseras på att man har omgivningens och de närmaste medarbetarnas förtroende och erkännande. Ledarskapet byggs upp genom tillit och principer.

Att leda i medvind kan de flesta och då brukar det sällan vara några problem. Men verkligt ledarskap syns först i motvind och när det är jobbigt. Då syns omdömet och förmågan, så väl. Kan man bemästra sådana situationer så ser också omgivningen om man är en ledare som kan ta tag i situationen och styra upp förloppet på ett rimligt sätt. Vid ett krisläge utkristalliseras alltid ledaren.

Till syvende och sist är det en sak som avgör om ledarskapet är bra eller dåligt. Det handlar om man som ledare har skapat nya ledare eller potentiella ledare av sina medarbetare som kan ta vid och göra det bättre den dagen då uppdraget är färdigt. Det är vad ett eftermäle handlar om. Att göra andra bättre istället för att sätta sig själv i första rummet. De som sörjer för fortsättningen och successionen är de som tänker långsiktigt och utanför sig själva.

Idag tror jag mer på ett integrerat ledarskap där flera hjälps åt ungefär som man gör i USA, där man stödjer varandra och där man turas om att gå upp och dra som i ett cykelteam. Då bildas energi och arbetsglädje som är själva jordmånen för trädgårdsmästaren. Alla gillar det genuina och en god kamratskap.

Avslutningsvis ska man alltid försöka genomföra de saker som man känner en stark inre övertygelse för. Dessa brukar alltid bli bra och man behöver sällan ha bråttom. Hellre rätt och långsamt än fort och fel. Det viktiga är att man GENOMFÖR och vågar göra fel. Det är inte hela världen om det blir fel, bara man lära sig och inte upprepar felen.