Att förstå sig själv – Berggrasse 19 Wien

20160726_163309

Besök hos Sigmund Freud idag på Berggrasse 19 i Wien. Ett ståndsmässigt Jugendhus. På våning 2, finns bostaden på 300 kvm och på motsatta sida hans mottagning och arbetsrum. Det är en speciell känsla att gå in i dessa historiska rum och se alla bilder och plötsligt inser man så mycket mer när man är på plats. Sammanhang, närheten till universitetet och FREUDS person och arbetssätt. Han var verkligen ingen småhandlare när han levde. Det var en europeisk gigant inom psykiatrin och psykologin som bröt helt ny mark som efterhand blivit ifrågasatt och kritiserad. Men här i hans bostad, där unika filmer visar hans liv, inser man hans intellektuella mästerverk.

1891 till 1938 var allt nytt och världen häpnade över hans landvinningar. Fortfarande är tankarna tunga och banbrytande.

Här kommer hans lära i sammandrag;

Psyket kan enligt Freud förstås utifrån tre modeller, den topografiska, den dynamiska, samt den ekonomiska.

Den topografiska modellen innebär en uppdelning av psyket i systemen det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna. I systemet det medvetna finns det som vi för tillfället riktar uppmärksamheten mot; tankar, perceptioner och fantasier. Systemet det förmedvetna innehåller alla de minnen, kunskaper och tankar som när som helst kan göras medvetna. Systemet det omedvetna innehåller minnen och tankar som inte kan göras medvetna utan vidare. Anledningen till att omedvetna element inte kan bli medvetna är att de orsakar psykiskt obehag, det vill säga ångest. Kanske inte helt rätt längre…

I psykoanalys använder Freud en metafor för att beskriva hur dessa tre system förhåller sig till varandra. Det omedvetna kan liknas vid en stor balsal, där många personer håller till. Det förmedvetna kan liknas vid ett mindre rum i anslutning till salen. Det medvetna är det av det förmedvetna rummets innehåll som för tillfället är föremål för uppmärksamheten.

I den dynamiska modellen beskrivs psyket med hjälp av begreppen detet, jaget och överjaget. Dessa tre bör inte förstås som hjärncentra, utan som strukturer och teoretiska konstruktioner. Detet utgör representationer av grundläggande biologiska behov, som hunger, törst, överlevnadsdriften och fortplantningsdriften. Alla organismer har vissa grundläggande behov – föda, sex, undvika smärta och skador, etc – som behöver uppfyllas och detet är den del av psyket som översätter dessa behov till s.k. drifter. Detet är den psykiska instans som utvecklas först. Detet fungerar enligt lustprincipen, det söker behovstillfredsställelse och söker undvika olust.

Den del av psyket som genom sinnena har kontakt med den yttre världen utvecklas så småningom till jaget. Jaget söker genom sinnen efter objekt som kan tillfredsställa de behov som detet skapat. Eftersom jaget till skillnad från detet måste ta hänsyn till verklighetens begränsningar sägs det fungera enligt realitetsprincipen.

Under sökandet efter tillfredsställande av de drifter och instinkter som detet skapat kommer jaget att stöta på hinder och hjälpmedel, beteenden och strategier som bestraffas eller belönas, samt objekt som kan hjälpa eller stjälpa sökandet.

Det behövs någonting som kan bevara och kontrollera dessa aspekter; denna instans kallas överjaget. Den tilltagande komplexiteten i organismens värld bidrar nu dessutom till att nya, mer komplexa behov av social snarare än biologisk natur tillkommer. Så medan detet bidrar med de biologiska behoven och drifterna är det överjaget som bidrar med de sociala.

Något förenklat skulle man kunna säga att jaget är centrum för verkligheten, överjaget representerar den sociala verkligheten, medan den biologiska verkligheten representeras av detet.

Freud ansåg alltså att allt mänskligt beteende motiveras genom omedvetna drifter och instinkter – som i sin tur är neurologiska representationer av fysiska behov – vilka den medvetna delen är underställd och i grund och botten har ganska lite kontroll över. Han definierade en mängd olika drifter, som alla lydde i en slags hierarkisk ordning efter hur betydelsefulla de är för beteendet. Han refererade till de mest grundläggande och kraftfulla instinkter som livsinstinkterna, nödvändiga både för den enskilde organismens – behovet av bland annat föda och vatten – samt artens överlevnad – behovet av fortplantning.

Livsinstinkterna kallades från början libido, men eftersom Freud mer än någon annan, då eller senare, har framhållit de sexuella drifterna som de allra starkaste och mest inflytelserika så har ordet libido senare kommit att förknippas med just dessa drivkrafterna.

VISST, mycket har förändrat på 100 år men fortfarande finns substans och mycket klokskap i dessa teorier. Det finns heller ingen som tillnärmelsevis har kommit upp till denna gigantiska nivå.Bilden visar hans soffa och stol som fanns i hans mottagningsrum.