Årsringar

Runt 85-90 stycken verkar årsringarna vara på de stora granarna som fällts och ligger travade på varandra. Nakna och utan sina vinglika grenar, barr och kottar. I en ålder då både träd och människor verkar fällas trots att granen kan bli uppåt 400 år. Kärnan är svår att få grepp om och årsringarna har alla helt olika mönster. De luktar nyfällt och på träden rinner klibbig kåda som fastnar på händerna. För en sådan här gran får man ut cirka 500 kronor eller 1,5 kubik kluven ved. Det är egendomligt hur massiva och tunga dessa träd kan bli genom ljus och olika kemiska ämnen som sugs upp av rötterna. Vid fotosyntesen bildas kolhydrater i växten som den sedan kan använda för livsuppehålland processer och för att producera ny barr-, rot- och ny stamvävnad. Den löpande tillväxten når cirka 9 kubik (9 000 liter) skog per hektar varje år på en medelgod mark. Nästa steg för dessa granar är sågverket för att bli till någon panel, golvprodukt eller annat byggmaterial som i princip varar minst lika länge efter fällningen. Vår egen fasad är 150 år och visar inga tecken på att fördärvas. Det gröna guldet är verkligen en sagolik produkt som återskapas och kan användas till att värma hus, städer, fabriker, bygga hus, broar, terrasser, båtar för att nu inte tala om om möbler, tidningar, böcker, livsmedelsförpackningar och så vidare.  Granens uthålliga produktionsförmåga är hur snillrik som helst. Där de ligger ser de nu ut som faraoner som ridit ut stormarna Gudrun, Per och Emil och många andra tunga snöfall och stekheta sommardagar. Inga dåliga krigare under sin ärrade bark. Det ligger en kotte nedanför som jag tar upp och sparar. Tydligen tar det 30-40 år innan granen får inte sina kottar. Ungefär som vi människor när vi säger att vi har fått våra kottar, våra barn.  En bugning och ett sista farväl innan vi cyklar vidare från dessa tysta hjältar som även gett oss syre och vatten till våra liv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*