Vi kliver in i en Nissan Leaf som är en riktig elbil. Förarmiljön har samman känsla som en Iphone och bilen har fått en mer digital look. Bilen är pigg och accelererar bra och vi kommer snabbt upp till 100 km/h utan ansträngning. Maxfarten ligger vid 145 kvm/h. Räckvidden är upp till 22 mil på en laddning och att snabbladda batterierna tar cirka 15-20 minuter. Att ladda upp batterierna, de är 60 stycken och väger 250 kg, tar cirka 10-12 timmar från ett vanligt eluttag. Kostnaden för att köra är 2 kronor per mil. Alltså 2 kronor milen. Dessutom är service och underhåll billigare. Bilen använder ingen olja och har inga utsläpp. Nissan Leaf drivs med en elmotor på 80 kW, 108 hk. Och den kan laddas där det finns ström. Alltså överallt.
Att sitta och köra en elbil är en fantastisk upplevelse. Det är alldeles tyst och behagligt. Det susar fridfullt och farten är lätt att hålla. Det man märker är att omkörningar och rejäla uppförsbackar tar mycket energi/batteritid så det gäller att planera körningen, ungefär som en flygförare som ska ta ut sin rutt. Priset för en ny bil inklusive den statliga miljöbilspremien är knappt 300 000 kronor.
Den japanska fabriken tillverkar nu Leaf i en årstakt på 50 000 bilar och 2013 ska det tillverkas lika många till i en fabrik i England. Försäljningen startar snart i Japan och USA och på våren 2011 ska Leaf finnas i England, Irland, Holland och Portugal. Från sommaren 2013 ska Leaf gå att köpa i Sverige. Inför den svenska lanseringen får Nissan Leaf utrustning för kallt väder: elvärme i framstolar, ratt och backspeglar. Hur det svenska vinterklimatet påverkar räckvidden är lite oklart.
Det som är svårt att förstå är varför inte alla biltillverkare gör allt vad man kan för att snabblansera elbilarna. Driftskostnaden är låga och motiv nog för att köpa en ny bil och ställa den gamla. Det är lika obegripligt varför man inte bygger ut laddmöjligheter gemensamt med bilbranschen. Hur trögt och förstockat kan det vara? Alla vinner på en god miljö, på låga kostnader och att alla köper nya bilar. Tänk bara på miljövinsterna i alla storstäder där köerna är timslång. Prata om tomgångskörning. Varför fortsätter man med den gamla tekniken som fördärvar miljön och skapar konflikter kring oljan? Olja känns väldigt gammaldags när man kört en elbil. Ungefär som en gammal oljepanna som är utslängda ur nästan alla fastigheter och ersatta med värmepumpar, fjärrvärme och pellets. Bilbranschen verkar inte fatta samtiden och sitter fast i gammalbilens romantik om mullrande motorer, snabba omkörning, hästkrafter och bensinstationer. Och så verkar även bilbranschens journalister göra. När det gäller räckvidden så är det väl en fråga som i sinom tid kommer att lösas. Här finns också hybriden för de som reser långt (de flesta använder bilen för kortare sträckor). Min nästa bil ska definitivt bli en elbil.
