Det pågår ett fundamentalt handelsskifte när kunderna vänjer sig vid att näthandla och erbjudanden blir allt bättre. Det blir en ketchup-effekt som kommer att slå ut många externa handelsplatser och stora shoppingkatedraler. Vätterhem har tre centrumanläggningar i våra stadsdelar Österängen, Råslätt och Öxnehaga samt en rad centrala småbutiker. Dessa har under säg trettio års tid varit i strykklassen när A6 handelsområde, Solåsens köpcentrum, ICA stormarknader och City byggts ut och slukat nästan all köpkraft med likriktade varumärken. Vi har med nöd och näppe lyckats hålla liv i dessa väsentliga och vitala mötesplatser men priset har varit högt. Tyvärr har moderniseringen uteblivit och många lokaler har under årens lopp gapat tomma. Vi har succesivt etablerat nya och spännande köpmän som hittat nischer och lärt sig förstå sina kunders vanor och köpbeslut. Inte sällan med ett internationellt sortiment. Dessutom har vi inlett en upprustning för att köra ikapp ett eftersatt underhåll.
Men det som händer nu är inget mindre än en revolution, när många sitter hemma och målinriktat köper sina varor. Det verkar som om näthandeln tagit sig över en kritisk massa som gör att även bolag som H&M får utmaningar. Effekterna av detta innebär behov av många och snabba leveranser, mycket effektiva utlämningsställen (även för kylda varor) med bra öppettider och hög grad av personlig service. Detta kan låta enkelt men här behövs ett nytänk kring denna logistik med fraktföretag och ett gemensamt butikssamarbete samt en ny hantering av alla varor och tjänster. Hur kan detta förpackas och förädlas med befintlig butiksstruktur?
Det är just i denna kontext som vi kan flytta fram våra småcentrum och utveckla dessa till extremt moderna mötesplatser. Här finns vid sidan av nischinriktade småbutiker med annorlunda sortiment, även redan bibliotek, caféer, bagerier, föreningslokaler, konsthallar, skolor (i vissa fall), socialförvaltning, badanläggningar, gym och vårdcentraler. Det vill säga naturliga kundflöden och funktioner som sällan finns i externhandeln. Fördelen för oss är att här bor jättemånga människor samlat på en liten yta som därmed kan få all sin handel direkt till sin egen hemmaplan utan resor. Vilken revansch det kan bli för dessa hårt sargade centrumanläggningar som plötsligt kan gå i bräschen för en hållbar samhällsutveckling och få en tydlig identitet. Jag tror även att vi kan locka till oss välkända varumärken som bara behöver en pytteliten yta eftersom butikerna mer och mer blir kommunikationskanaler istället för försäljningsställen. Då blir exponering viktigast som en sömlös övergång till e-handels plattformar. Även tjänster och service kring hudvård, behandlingar och hemmet knackar på dörren.
Runt våra anläggningar finns stora parkeringsytor där vi nu ska testa bilpooler, vi bygger nya laddstolpar, sätter solceller på centrumhusen och ska testa att ha egna parkeringsappar. I samband med detta erbjuda vi fritt WiFi utomhus i hela Råslätt efter sommaren och lägger även in bredband i hyran för att utjämna livsvillkor och lyfta fram våra stadsdelar. På så sätt kan vi ge barn och ungdomar rätt förutsättningar för skolarbete, jobb och att integreras i samhället. Även våra TV-tjänster med öppna kanaler och direktkontakt med våra hyresgäster används för att ge praktisk information och förslag på jobb, inflytande och mervärden. Denna digitalisering ger alltså upphov till en kedjereaktion som inte bara omfattar själva butikscentrumet.
I Österängen har vi nyligen etablerat ett nytt gym som redan expanderar. Vi har integrerat konsthallen med biblioteket och flera företag står på tur och vill komma in i fastigheten. Detta är verkligen tecken på en påtaglig förändring. Detta medför att vi överväger utbyggnad och kraftfull modernisering. I detta läge vaknar Länstrafiken och pratar om spårbunden trafik och att utveckla det kollektiva resandet som skulle kunna lyfta stadsdelarna ännu mer, precis sådana lyft som stadsdelarna i Årsta, Liljeholmen och Bromma i Stockholm fått i samband med utbyggnaden av spårbunden kollektivtrafik. Det ena ger det andra och plötsligt är vår vision om att utveckla framtidens stadsdelar, en realitet i det dagliga jobbet. Även att utveckla nya gatustråk och kopplingar med närliggande arbetsplatser och villaområden pågår för att integrera våra stadsdelar som tidigare legat som isolerade öar.
Vi har tagit fram nya idéprogram för alla våra stadsdelar. I Råslätt har vi skapat en utställning i en så kallad pop-up butik https://www.hemhyra.se/nyheter/boende-tycker-till-om-sitt-raslatt/ där vi bjuder på kaffe och samlar in synpunkter och debatterar framtiden för området. Vilket fint engagemang och nytt sätt att möta människor på. Detta är ett sätt att förnya boinflytandet och skapa ett brett forum för alla att vara med och påverka. Vi gör även olika workshops med ungdomarna för att fånga upp framtidens drömmar och hur en stadsdel bäst kan utvecklas.
Vår drivfjäder i allt detta är att stimulera sysselsättningen, skapa bra mötesplatser, vara drivande i områdesgrupperna, stödja skolan och föreningslivet och fullt ut tillvarata digitaliseringens möjligheter för våra närcentrum. Detta sker parallellt med huvuduppdraget att åstadkomma ansvarfull renovering som gör att alla har råd att bo kvar, en offensiv nyproduktion på vår egen mark och att optimera energianvändningen. En balans mellan förvaltning och förnyelse. Vi bjuder även in andra bostadsaktörer att komplettera med bostadsrätter för att få större variation och stimulerar andra att investera i stadsdelarna. Regionen går nu in med en ny vårdcentral i Råslätt för flera hundra miljoner SKR där vi fungerat som barnmorska. Vi tror på en blandad stad med olika bostads- och upplåtelseformer som motverkar segregation och istället stimulerar mångfalden och all kreativitet som finns i våra stadsdelar. Nästa steg är att försöka få Handelshögskolan i Jönköping att sätta upp en ”företagskuvös” för att utbilda, guida och stimulera unga att starta egna företag.
Direkt efter sommaren ska vi erbjuda våra hyresgäster olika sociala plattformar där man kan dela saker, skapa nätverk och stärka gemenskapen ännu mer. Tekniken är alltså medlet och inte målet. Även om det är frestande att se våra stadsdelar som stora digitala plattformar där vi kan skapa nya innovationer inom det sociala, miljömässiga och ekonomiska områdena. Våra tvättstugor som vann SABO:s Hållbarhetspris 2015 har visat vägen. Att skapa möjligheten att dela saker, byta saker, hjälpa varandra och stärka gemenskapen i våra stadsdelar ger nöjda hyresgäster. Det är verkligen en förmån att få dela i denna samhällsförändring som vi påverkar och är en del av.
