Det är lite kringelikrok för att komma ut till Saltsjöbaden i östra Stockholm och konferensanläggningen Vår Gård. Jag har ett svagt minne från anläggningen från 1970-talet då vi hälsade på kusinerna som bodde i de fina grosshandlarvillorna, de så kallade ”Sjuvillorna”. De bodde vägg i vägg med Vår Gård och villorna var personalbostäder som ägdes av KF.

Kooperativa Förbundet var i gasen på 1920-talet och köpte både slottet Skärtofta och bröderna Thiels båda träslott som kallades för ”Vårgård”. Detta blev grunden till ”Vår Gård” som sedan utvecklats genom tillbyggnader och nybyggnader i omgångar. Ändamålet med lokalerna var kursverksamhet med utbildning av butikspersonal och chefer inom KF-sfären. Här fanns den första och legendariska rektorn Harald Elldin som införde grupparbeten och rollspel och inte bara katederundervisning.

Detta hade jag någonstans i bakhuvudet när jag var på väg in i ett styrelseinternat under två dagar med arbetsgivarorganisationen Sobona som precis genomfört en fusion mellan Pacta och KFS. Jag visste också att anläggningen låg fint precis vid Baggenfjärden och att många av lokaler låg mot sjön.

När jag steg in i huset så kände jag direkt en glädjeeufori. Jag blev verkligen häpen och överrumplad över den fantastiska arkitekturen, alla konstföremål, möbler, textilier och layout av lokalerna. Vilken underbar atmosfär. Första tanken var att här krävs en vecka för att ta in allt. Jag kände också att tonen från skolans lärande, sökande och förkovran fanns kvar som en del av husets själ. Så minns jag inte alls denna plats när vi var här och drack the och kaffe. Kanske var vi aldrig inne i denna del eller så var allt så marinerat av det politiska 1970-talet att jag var fullt upptagen mot att opponera mig…..

Det är sällan eller aldrig jag känner en sådan estetisk upplevelse som denna. Det var som att kliva in i en kulturell oas som saknar gränser. Där kvaliteten går som en röd tråd genom hela bygganden ner till minsta stol, bestick eller servetter.

På något sätt så har man också lyckats sammanfoga tavlor av Isac Grunewald, Sven Erixon, Roland Svensson och Harald Lindberg tillsammans med skulptörerna Christer Sjögren, Axel Wallenberg och formgivaren Stig Lindberg för att nu bara nämna några till en fantastisk helhet. Det är som att gå omkring i en konsthall.

Jag skulle utan vidare gissa på att all denna konst är värd minst 50 mkr i hela anläggningen. Till detta har man också lyckats skapa en inredning som består av den bästa möbelkonsten och textilier som jag har sett. Att det är smakfullt uppfattar men direkt. De olika delarna går in i varandra, kompletterar och förstärker helheten. Så här fint kan det tydligen bli när man samverkar arkitektur, konst och inredning och inte minst gästerna som också lyfts fram och blir en del i denna levande konstutställning. Inget är heller överdådigt utan personligt och sobert.

Jag tänker på alla tråkiga och ensidiga kontor som jag vistats i eller besökt. Tänk att få jobba i en sådan här miljö. En miljö som stärker tanken och där nya idéer kan prövas eller där gästerna mår bra. Att anläggningen är populär märks av att allt är fullbokat i mitten av oktober. I vissa lokaler letar man efter sin värdegrund, i andra ska den nya strategin födas och hos oss är vi mitt uppe i att jobba fram en strategisk plan om vart vi ska och vad vi ska fokusera på. Det är en intressant styrelse med starkt engagemang, hög integritet och mycket stor kunskap. Jag känner tonen av lärandet i rummet och gillar sådana här stunder. Vi blöter och stöter olika övergripande frågor och jag tror faktiskt att vi kan bli någonting som aldrig har funnits.

Att dra upp stora tankar och riktlinjer känns inte alls fel på Vår Gård. Är det någonstans man ska göra detta så är det här. Bland de andra gästerna syns välkända politiker, andra storbolagschefer, medieprofiler och rådgivare. Alla utstrålar tillförsikt och är aktivt avslappnade. Här finns något av den berömda Saltsjöbadsandan där facken och arbetsgivarna nådde samförstånd och den svenska modellen av förhandlingar och kompromisser blev till.

Två dagar går snabbt tyvärr. När allt är klart tar jag tid och går runt och tittar på tavlorna, skulpturerna, möblerna, mattorna, borden, konferenslokalerna, teglet, fönster och utsmyckningen. Det är så smakfullt och intressant att jag knappast kan slita mig. Här avsattes fyra procent av byggkostnaden till konsten och det var ingen dålig investering.

Det är sällan jag blir imponerad av KF numera. Jag tycker tvärtom att de lyckas schabbla bort allting genom att inte förstå tidsandan eller behoven. En kooperation borde verkligen blomstra i dessa tider som präglas av nätverk, delningsekonomi och samägande.  Det är nog dags att gå tillbaka till 1920-tals rötterna och dess värdegrund och visioner för att åter bli relevant, aktuell och nödvändig.

Vår Gård är en utsökt modell för hur man driver ett framgångsrikt företag med gästen i samklang med konst, inredning och arkitektur som stärker individens kreativitet och möte med andra människor. Det räcker med att åka hit istället för att gå över ån efter vatten. Om Vår Gård är svaret, vad är då frågan, kan man fundera kring.

Frågan är hur man kan utveckla framgångsrika och hållbara verksamheter som främjar individen och drar nytta av den digitala revolutionen. På Ringvägen 6 i Saltsjöbaden finns alltså svaret.