Alla pratar just nu om blockchain men det är få som riktigt förstår vad det är. Word Economic Forum hävdar att cirka tio procent av världens samlade BNP är registrerade i en blockkedja om sju år. Är detta verkligen möjligt och vad är egentligen en blockkedja och hur kan den fungera?

En blockkedja förutsätter att det sker någon form av transaktion eller förändring mellan individer eller datorer i ett nätverk. Någon vill köpa något, byta något, hyra något, skänka något, betala något, rösta på något, bevaka något och så vidare.

En blockkedja är ytterst en enorm databas där stora mängder information kan lagras. Men en blockkedja skiljer sig åt från mer traditionella databaser genom att den är helt decentraliserad. Databasen lagras alltså inte på en och samma dator (eller ett ställe), utan existerar parallellt på ett nätverk av datorer. Det innebär att det inte finns en central databas som någon kan förstöra. Inget bolag styr. Tekniken skapades så sent som 2008 av personen eller gruppen som är känd som Satoshi Nakamoto och som också ligger bakom den så kallade kryptovalutan bitcoin.

Blockkedjor beskrivs oftast som kalkylblad (exempelvis Excel), men som har kopierats till tusentals eller miljontals datorer samtidigt. Detta kalkylblad uppdateras regelbundet utifrån de förändringar som görs på varje enskild dator. Varje transaktion eller förändring, sparas i form av ett ”block” som läggs till på kedjan efter att alla andra delar av nätverket har verifierat förändringen.

Förändringarna registreras permanent och i kronologisk ordning, vilket gör att alla användare har insyn och fri tillgång till databasens fulla historik. Detta omöjliggör att förändringar raderas och gör det svårare att förfalska transaktioner. Idag används blockkedjor framför allt inom olika former av kryptovalutor som bitcoin. En digital valuta som klarat av att stå emot jordens alla hackare i tio års tid.

På sikt öppnar blockkedjorna helt nya perspektiv och kognitiva processer som leder till stora möjligheter för de som är beredda och tänkt färdigt tanken. Inte bara osmälta tankar som man kastar ur sig när man inte vet.

Betalningstjänsten Klarna är något på spåren när de säger att man har går på jakt efter lönekontot. När vi får lön så sätts pengarna in på vårt lönekonto hos banken. Varför är det på detta viset frågar sig Klarna. Och det är en bra fråga. Varför kan inte lönen gå direkt till individens skattekonto eller eget konto i blockkedjan? (Klarna vill naturligtvis att de ska ha ansvaret för lönekontot). Någon säger att man förlorar ränta eller rådgivning hos banken. Att ha ett lönekonto kostar pengar och är något som banken tjänar på med dyra kortavgifter, olika årsavgifter och diverse fondavgifter. Räntan är obefintlig.

I dess förlängning, tror jag faktiskt att alla individer har en egen F-skattsedel och egna skattekonton och personliga konton där allt som rör individen samlas. I dessa konton finns sjuk- och hälsojournaler, våra pensioner, egen bokföring, examen, betyg, lön, nätverk, intyg, alla medlemskap vi ingår i med mera. Alltså, vi kommer själva att styra och ha kontroll på vår egen information och ansvara för dess säkerhet. Vi blir en egen databas där allt som rör vårt liv samlas.

Om man exempelvis har en hund så ska denna vaccineras en gång per år. Idag får man ett kvitto när detta har skett. Inte ett digitalt kvitto utan just ett papperskvitto. Ska man gå på en hundutställning så krävs ett sådant intyg. Har man glömt detta så kommer man inte in. Alla sådana handlingar ska lagras direkt hos individen när transaktionen är utförd och kunna visas upp från mobilen. Ska man gå till läkaren eller tandläkaren så ska man själv kunna låsa upp sin egen sjukjournal så att fler läkare/tandläkare kan se min historik. Idag är det ett sammelsurium med alla sådana handlingar. Ingen verkar ha kontroll. Datasäkerheten är svag. Debaclet på Transportstyrelsen är inte det sista haveriet och beror oftast på okunskap eller naivitet.

En vågad gissning är att alla dina och mina köp vi gör sker i en digital valuta utan mellanhänder inom femton år. Vad händer då? Vad innebär det för din bransch eller verksamhet? Det är dags att börja diskutera olika scenarios och skaffa beredskap. Förändringen är delvis redan här när kunden blir både konsument och producent. Prosument som man sagt i nästan tjugo år men inte förstått vad det betyder. Detta nya gränssnitt lär förändra relationerna för evigt. Det innebär exempelvis nya möjligheter att hjälpa kunden att spara tid, att involvera, dela på kostnader (typ IKEA), göra hållbara val och att kunderna kan bedöma hur resurser används. Här finns ingen botten på nya innovationer.

Jag tror också att blockkedjorna kan vitalisera exempelvis välgörenhet när man får full insyn i hur pengarna används och vad man gör för pengarna. Så att det blir verksamhet istället för korruption och administration. Även hyresgäster kan se hur hyresvärden använder deras pengar genom att alla är sammankopplade. Vad vi gör för inköp, hur mycket underhåll, investeringar, driftskostnader, hur löneutvecklingen ser ut med mera. Vi borde kunna koppla ihop alla fastigheter i en blockkedja som övervakar sig själv och larmar när man går över gränsvärden. Alla vår lägenheter bör inom fem år ha en laddad Ipad som följer med bostaden och ger våra hyresgäster mängder med fördelar i smarta nätverk. Alla våra upphandlingar skulle även gälla våra hyresgäster osv. Hela hemmet är uppkopplat med ett tiotal sensorer som känner av rörelser, fukt, rök, luft, ljus etc.

Kanske kan man även använda blockkedjor i nationella val och inför väsentliga beslut i en kommun eller landsting. Liksom i flyktingläger vid stora katastrofer eller kriser då banker och andra finansbolag är stängda. Jag tror också att kulturskapare och artister kan dra nytta av blockkedjor eftersom allt registreras när det sker transaktioner i nätverken. Nätverk kan alltså omfatta ett hundratal miljoner människor eller robotar. Bara delningstjänsten Spotify har 70 miljoner betalande användare.

En blockkedja är alltså ett öppet system. En underbar tanke. När alla kan se grundantaganden och fakta så är det intelligens och kunskapen som väger tyngst. Inget annat. Alla diskuterar utifrån givna förutsättningar och kan se vilka avvägningarna som görs. Dessa kan kritiseras, berömmas och debatteras. Sannolikt stärks kunskapsnivån och skärpan i beslutsunderlag och fakta. Jag tror att detta blir ett nytt kunskaps- och medvetandesprång för människan.

Grundprincipen är verkligen något som jag gillar eftersom jag avskyr grumlighet, okunskap och att folk tjuvhåller på sin kunskap. Istället för att berika nätverket/organisationen och dela med sig. Många osäkra använder informationen som makt eller förstår inte processen när man ger så får man. Kanske kan även detta vara ett motmedel mot all populism och extremism som brer ut sig och istället bidrar till att vitalisera och stärka demokratin. Det är en härlig tanke. Liksom att slå tillbaka mot alla fejknyheter och fejkfakta som undergräver demokratin.

Spelutvecklarna ligger i denna härliga loop och det gillar jag. De jobbar öppet och transparent med sin publik. De tar och ger. Alltså en ömsesidig kreativ process där man använder helheten istället för några få enskilda delar. Det är fascinerande när ett spelutvecklargäng med grafiker, designer, projektledare, programmerare, musiker, copy samverkar för att få ihop ett ytterst komplicerat spel som fungerar och som säljs jorden runt i olika kulturer. De jobbar som en blockkedja eller plattform utan krångliga hierarkier. Det är en klok modell som flera bör assimilera i sin organisation. Det påminner lite om PG Gyllenhammars självstyrande team som han lanserade i Uddevallafabriken.

Det är lätt att tankarna far iväg när man bloggar om blockkedjor. Men jag vill till sist ge ett handfast börstips och det är att investera i företag som jobbar med blockkedjor från och med hösten 2019. Just nu är man på väg upp ur en rejäl baksmällan och dipp. Det är fortfarande hajp, vilda västern och guldrush över blockkedjorna. Det är lätt hänt, att allt som är nytt drar till sig spekulationer och överdrivna förhoppningar. Just nu är man mer på väg mot sänkta förväntningar under det realistiska, vilket är nödvändigt. Det påminner inte så lite om internets barndom runt 1995 med hela hajpen kring dot.com och en teknik som inte var optimerad eller färdig. Det gäller att ha lite is i magen.

Därefter kommer jag lägga äggen i datasäkerhet eller IT-säkerhet, batteriframställning och solceller. Här finns en enorm potential att tillgodose. Där har ni säkra börsraketer för hela 2020-talet.

När jag började min yrkesbana i början av 1990-talet, kunde jag inte förstå att de äldre inte hängde när jag drog igång om datorer, mobiltelefoner, globalisering, SAP, målgruppstypologier och Peter Druckers teorier om entreprenörskap. Numera förstår jag precis. Det är gäller att lägga tid på uppdatering för att förstå digitaliseringens konsekvenser, algoritmer, spelteorier och programmering. Idag är det annorlunda än för trettio år sedan. Det analoga är idag digitalt och i nätverk. Att först tänka digitalt istället för analogt är inget som kommer av sig själv. Det gäller att kavla upp om man ska hitta den heliga graalen och triljoner dollar som ligger i potten:)