2020-talets utmaning: Från ego till eko och att bli klimatpositiv

Nu är det inte långt kvar förrän vi stiger in i ett nytt decennium, ett decennium som kommer att präglas av klimatfrågorna och klimatförändringar. Det kommer inte att handla om små justeringar utan om genomgripande beteendeförändringar och livsstilsval. Att ta sig ur sin snäva bubbla och narcissism och bidra till en helhet som gagnar alla. Man kan inte leda en orkester utan noter. Det nya partituret är att vi behöver anpassa oss till omvärlden och ekologin. Det behövs ett uppvaknande om man ska kunna tillvarata de nya affärsmodellerna som kommer att kreeras inom detta fält. De bolag som inte förstår eller sätter hållbarhet i första rummet kommer att pressas hårt och få se sina tillgångar krympas eller raderas. Att anrika Time Magazine utsåg Greta Thunberg till ”Årets person 2019” inger hopp och glädje.

Den ekonomisk hållbarheten handlar om cirkulär ekonomi, hela produktens livscykelkostnad och att inte köpa till första bästa pris eller där det är billigast för ögonblicket. Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser och få ut så mycket som möjligt av dessa på lång sikt. IKEA är min basmodell för detta. Liksom förmågan att bli bättre på att dela på saker, återanvända saker och se till att allt kan återvinnas så att man inte behöver bryta nya mineraler eller material.

Att decenniet lär handla om miljön är ingen understatement. Miljöfrågan kommer eskalera och gripa in i våra dagliga liv.  Det kommer att handla om vattenfrågan, mat/diet, säkerhet, elförsörjningen, avloppsfrågor, koldioxidfrågan, epidemier, djurhållning, avfallsfrågor, utrotningshotade djur och växter, bränder osv. Tunga nästan dystopiska samhällsvisioner. Här gäller det att streta emot och helt besatt jobba med innovationer inom alla dessa områden. Att tillgodogöra sig och omsätta fakta även om det är oerhört jobbigt och går emot sina föreställningar.

Varje fråga är också oändligt stor. Det gäller att bryta ner och jobba konkret på ett lokalt plan. Att sätta upp nya innovationslabb och fokusera på miljöteknik oavsett vilken verksamhet det gäller. Alla behövs och här finns FRAMTIDEN och den nya samhällsvisionen eller samhällsbygget.

Social hållbarhet, det sista steget i hållbarhetsdefinitionen, blir avgörande för hur väl vi lyckas inkludera och motivera alla att delta i denna avgörande omställning. Här handlar det om tillit och trygghet i samhället. Att öppna för dialog, invändningar, samtal och handling tillsammans. Att ta fram arbetssätt där man som medborgare är med och skapar den nya hållbarhetshemmet ungefär på samma sätt som vi på trettio- till femtiotalet var med om att skapa det nya folkhemmet. Denna sociala process omfattar minst lika mycket integration, att minska kriminaliteten, att stärka sysselsättning och gemenskap i våra utsatta bostadsområden och i samhället i stort. Här finns utrymme för social förnyelse inom alla våra välfärdsområden.

Behoven och kraven kommer att tvinga oss att agera och göra rätt saker annars lär det bli problem in på bara skinnet. Jag är optimistisk till min natur men lutar mer åt att vara en orolig optimist när jag blickar framåt det kommande 10-20 åren. Det är stora värden, både politiska, ekonomiska och materiella som står på spel om det sker omfattande samhällskriser i världen. För att inte tala om nya konflikter, folkvandringar och krig som brukar följa i dessa spår. Nyckeln är att i sista timmarna förebygga och riskminimera dessa trender och problem. Att aldrig ge upp – det är aldrig för sent även om det ser illa ut.

Så länge jag har något inflytande tänker jag påverka och driva på våra hållbarhetsfrågor maximalt. Både ur en privat och organisatorisk synvinkel. Det är en skyldighet och en FANTASTISK möjlighet att bidra till framtidens lösningar. Att erkänna att man kan göra mycket mer än vad man gör idag. Så är det definitivt för mig. Det gäller bara att förstå vad just jag ska göra nu. Många har tappat sina illusioner och tror inte att man kan göra något eller att det är för sent. De förringar idealismen, skrattar och så lever man likgiltigt på. Jag tror att alla kan påverka och bör agera utifrån sin egen kompass. Det man innerst inne vet är rätt. Dessutom finns de största belöningarna och affärsmöjligheterna inom miljöområdet. Här finns de nya ofödda företagen och organisationer som alla vill jobba på inom tio år. Det är inom hållbarhet som innovationerna kommer växa från. Det är det som är paradoxen.

Som ett led i detta ska vi försöka gå ”off grid” med ett testhus som omfattar cirka 150 boenden. Tanken är att bli mer självförsörjande och öka vår kunskap på hur man kan optimera tekniken ännu mer och sänka driftskostnader, höja kvaliteten och öppna systemen så att kunderna kan påverka sina val. Här finns stora möjligheter att påbörja användningen av AI. Så här tänker vi oss första steget:

Världsunikt hållbart byggande och boende i Jönköping

Vätterhem planerar att bygga ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart kvarter med autonom energi-, vatten- och avloppshantering på Öxnehaga. Kvarteret är tänkt att husera ungefär 150 personer.

Avsikten med detta är en del i Vätterhems vision att utveckla framtidens stadsdelar och att erbjuda hållbara boendemiljöer. Det ligger även i linje med kommunens miljömål samt ägardirektivet som pekar på hållbara boendemiljöer med fokus på miljö.

Fristående försörjning av energi och vatten samt avloppshantering svarar på många av de frågor om beredskap och resiliens som börjar uppmärksammas nationellt. Autonomt boende i flerbostadshus i den här klassen är inte genomfört någon annanstans i världen.

Ur erfarenheterna från det här projektet ser vi möjligheter att ta delar och implementera i befintligt fastighetsbestånd som kan ge stora ekonomiska värden. Allt för att ytterligare öka prestandan på våra fastigheter. Det här projektet komma att fungera som styrmedel för vår framtida nyproduktion av lägenheter. Även de andra kommunala bolagen och verksamheter kommer bjudas in för att delta i projektet.

Kort beskrivning av projektet:

• Energiförsörjningen sker genom solenergi, både som el och som värme.
• Lagring av energi sker i batterier, vätgaslagring och säsongsvärmelager som värmer husen under hela året.
• Energiförbrukningen hålls låg genom välisolerade hus, återvinning av värme från vatten, avlopp och i viss mån luft samt lågförbrukande produkter.
• Vattenförsörjningen sker genom regnvatten, egen brunn samt mekanisk rening och recirkulering av vatten.
• Svartvattenhantering sker genom en biologisk reningsprocess och återcirkulering av spolvatten.
• Social hållbarhet tänks in i arkitekturen med gemensamma utrymmen, mötesplatser, odlingar, fruktgårdar, laddstolpar samt gårdsbildningen. Detta ska alltså fungera som vilket boende som helst. Att välja Öxnehaga som plats hänger också ihop med att stärka stadsdelen och att vi har möjligheter att forma detaljplanen utifrån detta projekt.   • Avfallsfrågor kring matkompostering, cirkulär ekonomi och hur sopor ska återvinnas
• Alla flöden ska mätas och styras med smarta digitala lösningar som säkras genom POE-nät och redundant server. Här finns en stor potential att driva på marknaden för att kunna få mycket mer intelligent och kostnadseffektiv styrning via AI.
• Även tillgång till WiFi och bredband ska säkras.

Inget av allt ovan är oprövad teknik, men ingen har tidigare satt ihop allt i samma projekt. Styrningen av detta kommer att bli den stora utmaningen.

Utvecklingen av konceptet har pågått i cirka två år. Vi har gjort en grundlig vidimering för att se om tekniken kan fungera optimalt och i samverkan. Resultatet är hittills positivt. Energimyndigheten stödjer konceptet och har beviljat 1,8 mkr för en vetenskaplig utvärdering under 2020. RISE och Mälardalens Högskola, Future Energy Center genomför detta tillsammans med arkitektkontoret Yellon och Vätterhem. Det tas fram en teoretisk digital simuleringsmodell i vilken man kan testköra prestanda och göra extrema stresstester för robusthet. Presentationen kommer att ske under februari 2020 och avsikten är att börja bygga detta 2021 under våren, under förutsättningar att vi får grönt ljus av politiken.

Detta är ett första steg, att genomgripande förändra synsättet inom fastighetsbranschen. Att tillföra forskning och utveckling, att det krävs action här och nu, och att dra nytta av digitaliseringen och AI på ett helt nytt sätt.

Syftet med denna konkreta satsning är att långsiktigt minimera miljöpåverkan från våra fastigheter och skapa nya lösningar som gör oss klimatpositiva inom detta decennium. Att gå från manuellt arbete, via datorstyrd övervakning som idag och ta det nya steget till AI för att styra energi och förbrukning i våra fastigheter är andra plusvärden som uppstår. Den som jobbar med hållbarhetsfrågor väljer att jobba med de nya affärerna och framtidens lönsamhet både för sig själv, sina omgivning och för andra.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*