Vem bygger den första Teslan i fastighetsbranschen?  

Det pågår en omfattande teknikutveckling i alla branscher för att ställa om och reducera koldioxiduppsläppen, återbruka material och skapa förutsättningar för att kunder ska kunna göra smarta klimatval. Vi har idag ett överbelastat elnät, enorma behov av underhåll i vatten- och avloppsnätet samt en avfallshantering som inte ger kunderna några skäl att sortera rätt eller minska sitt avfall. Dessutom är fjärrvärmen inte speciellt miljövänlig även om den gör sitt jobb och lite till.

Detta är grunden för att utveckla självförsörjande hus som på sikt kan bidra till ett klimatpositivt samhälle och avlasta elsystemet och VA-nätet. Det är heller inte en dag för tidigt att fastighetsägarna stiger fram och sätter upp en ny innovationsagenda när man bygger nytt, renoverar och utvecklar driften i befintliga hus. Där fokus ligger på att lagra energi, återanvända vatten, utveckla inomhusmiljön och algoritmteknik (huset som en integrerad dator) som både sänker kostnader och minskar miljöbelastningen. Det fina är att allt detta kan skalas upp i hela förvaltningen. Hittills har ekonomin skrämt iväg de flesta, liksom osäkerheten med vätgaslagring och bränsleceller. En grov differentialkalkyl visar att det tar cirka 15 till 17 år att få ett projekt runt 40 lägenheter med normalhyra lönsamt om man ser det isolerat. Allt som leder till besparingar bör snabbt omsättas i befintliga bestånd och då blir kalkylen en helt annan.  Eller bidrag från Energimyndigheten eller att varumärket associeras med grön förnyelse, framtid och den första fastighets-Teslan.

Självförsörjande och självstyrande hus – en evighetsmaskin…

Idag finns all teknik verifierad och validerad i olika studier för att bygga ett helt off-grid hus som innebär att det inte finns några kommunala anslutningar för värme, el, vatten, avlopp och avfall. Det finns villor som har allt detta, men det finns ännu ingen som gjort detta i flerbostadshus eller i större skala.

Det nödvändiga skiftet är att projektera utifrån teknik och kund och sedan rita huset med hög yteffektivitet och nyttjandegrad utan att tappa estetiska aspekter. Klimatskalet kan med fördel byggas i trä och styras mot 20 kWh/kvm och år för uppvärmning och varmvatten.  Fasader, tak och inglasningar förses med solceller, själva motorn och dimensioneras för det totala el- och värmebehovet. Elen delas upp i 230 V växelström (vanliga vägguttag) och 48 V samt 24 V likström till allmänbelysning, pumpar, hushållsapparater etc.

Elenergin lagras först i husets batterilager och när detta är fyllt så används en elektorlysprocess som omvandlar el till vätgas och som finns i säkra stålcontainers under mark. Under vintern omvandlas vätgas via bränslecell till elström igen som laddar upp batterilagret som driver huset.

Vattnet samlas in från regn och smältvatten från tak och hårdgjorda ytor runt husen och leds till en egen damm. Uppdelning sker med livsmedelsvatten, hygienvatten och toalettvatten även om dagens reningsteknik kan rena allt vatten till livsmedelskvalitet. Det innebär att man borrar en vattenbrunn för livsmedelsvatten och använder dagvatten för badrum, toaletter, disk och tvättmaskiner osv.

Rening och recirkulation av varmvatten och gråvatten krymper energibehovet för varmvatten med upp till 80 procent, och den totala vattenförbrukningen med ungefär 75 procent. Återvinning av värmen görs vid elektrolysprocessen som gör vätgas och från värmen i kylvattnet från bränslecellen. Det låter lite komplicerat men påminner mer om högstadiets fysik- och kemilektioner. Värme från de vätskekylda solcellerna tas också tillvara och kan sparas från sommar till vinter via borrhål eller markvärmelager. En högeffektiv värmepump är hjärtat i värme- och varmvattenhanteringen.

För att skapa ett sunt inomhusklimat används termitventilation som innebär att man ta in luften och låter den gå under mark för att värma på vintern och kyla på sommaren. Metoden skapar en ren luft fri från allergena partiklar och med en ideal relativ luftfuktighet mellan 30 och 70 procent. Termitventilation minimerar kostnader för fläktar, skötsel och vibrationsljud medan investeringen vid nybyggnation är densamma som traditionell ventilation.

 

Kundfokus –ett tekniskt och socialt ekosystem

Avfallshanteringen bör göras lokalt med kompostering, kvarn och sortering. Cleantechbolaget Plagazi har utvecklat en världsunik teknologi som omvandlar avfall till grön vätgas som används för elproduktion. Vilken smart idé, lokala sopor som blir en resurs och spar miljö och kostnader i alla led.

Kunderna ska också enkelt och överskådligt kunna styra sin förbrukning av varm- och kallvatten, sitt värmebehov, ha rätt information om när elen är billigast och vad olika utrustningar kostar i drift. I konceptet ligger att redan från början planera för färre bilar, mer cykelhus, växthus, tvättstudios, bolokaler, bilpooler, odlingsprojekt och andra inslag utifrån kundernas delningsbehov. Det bör inte finnas några kundkrav för att få bo i off-grid hus utan de förmedlas eller säljs direkt på marknaden.

Idag planeras för hela städer som drivs av vätgas. På ett 70 hektar stort område vid Fuji i Japan ska en helt ny stad uppföras som energiförsörjs av vätgas och bränsleceller. Det är Toyota som står bakom ”The Woven City” som ska bli ett fullt uppkopplat ekosystem. EU-kommissionen satsar 430 miljarder euro på vätgas fram till 2030 för att uppnå klimatneutralitet. Den nya vätgasekonomin kan bli den enskilt viktigaste tillväxtmotorn i detta arbete.

 

 

 

 

 

Thorbjörn Hammerth , Vd Familjebostäder i Göteborg

 

 

Vätterhem och arkitektkontoret Yellon har byggt upp off-grid sajten https://yeah.yellon.se