Den ekonomiska verkligheten har förändrats sedan ett år tillbaka. I och för sig så började ekonomin att påverkas i samband med nedstängningen av samhällen när pandemin slog till med full kraft. De som kommenterar ekonomi är alldeles för snäva och allt handlar om inflation, bensinpriser, räntor och fallande bostadspriser.

Ekonomi innebär att få ut så mycket som möjligt av en given resurs eller att hushålla med dagens och morgondagens resurser. Många hållbarhetsfrågor är i grunden ekonomiska när man ser till hela produktens livscykel. Det vill säga investering, driftkostnad och utrangering.

I ekonomin finns några centrala begrepp som styr det mesta och som man behöver förstå. Dessa är begreppet tillväxt, sysselsättning, produktivitet, effektivitet, inflation, ränta, förväntningar och psykologi samt börs/finans och bytesbalansen. Kan man hålla ihop dessa begrepp och förstå hur de samverkar så kommer man långt. På bolagsnivå är det istället resultat- och balansräkning, kassaflöde och budget (drift och investeringar) samt utdelning eller avkastning som påverkar mest.

Går vi tillbaka till metanivån så har följande hänt det senaste året:

• Vissa varor och tjänster har begränsats på den globala marknaden på grund av Covid-utbrottet. Detta har också begränsat handelsutbytet. Halvledare till bilindustrin är en känd företeelse som saknats och gett upphov till flera produktionsstopp.
• Den 24 februari utbryter ett krig i Ukraina där Ryssland angriper ett fredligt land. Detta påverkar först och främst Europa eftersom man helt gjort sig beroende av rysk gas och olja. Flera länder vill nu minska beroendet men detta tar lång tid och priserna kan lätt höjas.
• Sveriges energisystem är integrerat med det europeiska energisystemet. Dessutom har Sverige frivilligt stängt ner flera fungerande kärnkraftverk och inte ersatt detta med tillräcklig vindkraft. El-efterfrågan ökar trots effektiviseringar och utbudet är begränsat. Priserna stiger.
• Energin påverka starkt inflationen och alla andra industrier som därmed höjer sina priser för att kompensera för höjda elpriser, diesel och bensin. Komponenter som används i produktion och distribution av varor.
• Därmed ökar priserna för mat, konsumentvaror, insatsvaror i byggprojekt, tjänster, resor, hotell, mode, flyg, restauranger osv.
• Inflationen stiger brett och Riksbanken behöver höja räntan för att gjuta olja på vågorna. I detta fall är det ingen överhettning utan ett försök att hålla igen prisstegringarna. Att detta fungerar är långt ifrån säkert.
• När Riksbanken höjer räntan så blir det dyrare med allt boende (också en viktig inflationskomponent) – det innebär att alla villaägare, bostadsrättsinnehavare och hyresvärdar får högre kostnader och marginaler och vinster minskar. Just nu höjs räntan och mer är på väg. Styrräntan är nu 0,75 procent och på detta lägger bankerna minst 1,5 procent till kund. De vill säga minst 2,25 procent för rörligt lån som är den lägsta kostnaden just nu.
• I ljuset av detta så går börsen ner kraftigt i takt med att exempelvis fastighetsbolag får mindre vinster när räntorna höjs.
• Många hushålla blir därmed försiktigare, har mindre pengar att köpa eller placera och efterfrågan faller.

Där ungefär är vi just nu i början av juli månad 2022. Den stora frågan är alltså vad som händer nu. Enligt min ekonomiska förståelse så är prognosen följande:

Minskad efterfrågan. Hushållen och företagen håller i pengarna och därmed faller efterfrågan. Fler kommer att varsla och sysselsättningen kan därmed påverkas negativt även om det finns ett jättesug av arbetskraft på arbetsmarknaden. Liksom hela omställningen till nya gröna näringar. Stopp i byggande ger inga nya bostäder och många projekt läggs på is.

Vinsterna sjunker. Pandemin spökar och fortsätter att ge leveransstörningar framåt. Detta innebär mindre försäljning och initialt högre kostnader för att anpassa produktionen. Detta minskar vinster och börsen fortsätter att falla. Detta gör att enorma fiktiva värden går upp i rök.

Fortsatt hög inflation. Styrräntan stiger sannolikt till 3 procent inom ett år och banken lägger på 1,5 procent. Då har vi nästan fem procent ränta för de billigaste lånen. Alla lån omsätts hela tiden. Detta lär kännas för alla bostadsägare. Dessutom spär detta på inflationen när hyresvärdarna ska kompensera sig. Energin är en fortsatt flaskhals och konflikten mellan Ryssland och Europa lär inte dämpas. Alltså fortsatt tufft med inflationen som kommer från energi, boendet och insatsvaror.

Tillväxten finns. Mot detta står att tillväxten ändå bedöms öka. Under 2021 skedde en återhämtning och BNP växte med 5,1 procent. Prognosmakarna räknar med att BNP kommer att växa med cirka 2,5 procent för helåret 2022 även om första kvartalet är minus. Bytesbalansen är plus och har återhämtat sig vilket är bra för säljarnationen Sverige. Utvecklingen på arbetsmarknaden följer konjunkturen med en arbetslöshet omkring 7,5 procent i år.

Som jag kan bedöma det så står vi inför ett ostadigt svenskt sommarväder. Priserna för bostadsrätter och villor kommer att falla. Börsen faller och arbetslösheten blir den stora frågan i höst.

Alla kriser är emellertid möjligheter och i dessa finns många möjligheter till förnyelse och att skapa nya branscher och innovationer. Det handlar mer om mindsetet och våga tänka i nya banor. Inte bara vänta och se. Utan att ha mod och passa på att effektivisera det som vi vet är dåligt och egentligen inte fungerar idag. All kommunikation ska därför starta i möjligheter och påvisa goda exempel på hur krisen gagnar bolaget. Hela omställningen har vi framför oss med ny lagring av energi, teknik, elbilar, smarta städer, återbruk, delningsekonomi, effektiva odlingar osv. Alla som driver olika verksamheter har ett ansvar att rusta sig för med- och motgångar så att man kan drar nytta av varje given situation. Det är vad ekonomin i grunden handlar om. Att hushålla med begränsade resurser och inte stoppa eller backa olika projekt utan att bearbeta och förädla ett varv till. Då blir krisen en möjlighet.