Plogmodellen

Det snöar ymnigt i Östergötland och överallt dyker de upp, de blinkande plogbilarna, stora vägplogar, små diseldrivna plogar, traktorer med nya snöblad och fyrhjulingar som plogar för glatta livet. Snön är bra på så sätt att den är konkret och ytterst visuell. Den måste bort och går liksom inte att skjuta upp eller snacka bort. Allrahelst som det ligger mer snöoväder på väg in. Tänk om alla arbetsuppgifter och roller skulle ha denna tydlighet och automatik. Direkt vet man vad man ska göra och hur det ska gå till. Alla agerar på en given signal och alla gör lika mycket och resultaten är helt synliga för sig själv och andras uppskattning.  Denna självstyrande plogmodell är nog målet för alla organisationer.  Inget skjuts upp eller försvinner bort. För fastighetsägare, kommuner, gårdar, väghållare med flera är snön annars liktydigt med kostnader och övertrasserade budgetkonton. Att ha igång en större maskin kostar cirka 1 000 kronor per timme och på en dag blir summorna lätt cirka 25-30 000 kronor för ett bostadsbolag (och då är inte eventuella takskottningar inräknade). Det goda i kråksången är att alla entreprenörer har att göra i dessa varseltider och att den branschen åtminstone fyller på i sina lador. Här är flaskhalsen sömnen för föraren.  Efter snöfallet är allt återställt på ett par timmar, precis som en storstädning efter en fest.  Bilarna kryper tillbaka till sina garage och rengörs för nästa uppdrag. Ett glädjeämne är att alla har det lika jäkligt.  Annars brukar höglandet vara begravt i snö medan resten av landet går i lågskor och converse. Ett udda ord som knyter an är plogbillar som används i plogbillsrörelsen som betyder smida svärd till plogbillar (hammare), dvs verktyg/jobb istället för krig/konflikter. Detta passar också in i plogmodellen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*