Högskolefilosofi

plato-raphaelÅter i utbildningsspåret efter drygt tio år sedan MBA utbildningen vid Uppsala Universitet. Det är nyttigt att fortsätta att lära sig nya saker och läsa efter en fast studieplan. Första uppgiften avsåg ett skriva ett kort referat på JM Bochenskis kapitel Filosofi från boken Vägar till filosofin. Som alltid känner man sig ringrostig och ovan att sätta sig i skolbänken igen och bli elev. Men det är nyttigt att byta perspektiv och vara i lärandet för en tid istället för den undervisande rollen. Det behövs regelbunden påfyllning för att bryta sina egna tankebanor och bredda sin kunskap. Allt material från denna undervisning kommer att läggas in under fliken Undervisning.

Referat på J M Bochenskis avsnitt Filosofin ur boken Vägar till filosofin

Att filosofera är något som vi alla gör men frågan är egentligen vad som är filosofi? Det är den frågan som Bochenski synar och utreder i kapitlet filosofin för att finna en väg till förståelse. Den första åsikten är att filosofi är ett samlingsbegrepp för allt som ännu inte kan behandlas vetenskapligt. Den framhåller att för Aristoteles var filosofi och vetenskap samma sak men att de enskilda vetenskaperna sedan frigjort sig från filosofin en efter en som medicin, fysik, biologi, kemi osv. Bochenski menar att ståndpunkten är intressant men i så fall skulle vi ha mindre filosofi idag är för två tusen år sedan vilket inte är fallet. Det har istället ökat. Det verkar också som när specialvetenskaperna blir självständiga så uppstår en parallell filosofisk disciplin. När den formala logiken lösgjorde sig från filosofin så uppstod en vida utbredd diskussion kring logikens filosofi.

Den andra åsikten påstår däremot att filosofin aldrig kommer att försvinna, även om alla möjliga vetenskaper skulle lösgöra sig från den. Denna åsikt menar att filosofin inte är någon vetenskap och att området ligger utanför det rationella. Bochenski skriver att denna tolkning inte går ut på att efterforska med förnuftet utan på något annat sätt, mer eller mindre ”oförnuftigt” sätt. Detta är en numera utbredd åsikt speciellt på den europeiska kontinenten med företrädare som den ledande Parisfilosofen, professor Jean Wahl. För honom finns i grunden ingen väsentlig skillnad mellan filosofi och diktning. Även denna åsikt är en respektabel filosofisk tes menar Bochenski. Det finns åtskilligt som talar för denna åsikt. Exempelvis vid behandling av gränsfrågor som oftast är filosofiska, måste man bruka alla sina krafter, alltså även själens, viljans och fantasins som en diktare. Filosofins grundförutsättningar är inte alls tillgängliga för förståndet och för det behöver man fatta dem med andra medel så långt det går. Till sist, det som angår förståndet tillhör de andra vetenskaperna. Alltså återstår endast det poetiska tänkandet. Mot denna uppfattning finns, menar Bochenski, de ”poetiska” filosofins motståndare, som säger att om man inte kan fatta något med normala mänskliga kunskapsmedel, då kan man över huvud taget inte fatta det. Människan känner bara två vägar för att få kunskap. Antingen att se föremålet direkt med sinnena eller i anden eller också att dra slutsatser. Men båda är en kunskapsfunktion och väsentligen en förståndsakt menar dessa ”poetiska motståndare”.

Att det finns spänningar mellan dessa skolor är inget som Bochenski sticker under stolen med men går själv inte in i denna diskussion. Han lyfter istället fram den filosofiska historian som spänner från Thales till Merleu-Ponty och Jaspers och menar att filosoferna alltid försökt förklara verkligheten. Filosofin tycks vara en människa som tänker förnuftigt, som försöker åstadkomma klarhet och ordning i världen och i livet. Historiskt sett har filosofin varit ett förnuftigt vetenskapligt arbete, en lära och ingen diktning menar han.

Men om det nu förhåller sig på detta sätt, att filosofin är en lära, vad i så falla är det en vetenskap om? Vad återstår för filosofin som vetenskap? Vad blir kvar efter att specialvetenskaperna ”tagit” sitt? Här ger Bochenski fyra svar. För det första handlar filosofin om kunskapsteori där filosofin utforskar själva möjligheten att få kunskap – förutsättningarna och gränserna för den möjliga kunskapen. Det andra svaret är värdena. Varje vetenskap undersöker det som är, medans filosofin utforskar vad som skall vara. Det tredje området är människan som förutsättning och grundval för allt. Allt som finns i verkligheten står i relation till människan och denna relation har de andra vetenskaperna lämnat.

Det sista svaret är enligt Bochenski språket. ”Det finns inga filosofiska satser utan enbart uttolkningar av satser” säger den välkända filosofen Wittgenstein. Dennes lära går ut på att filosofin undersöker de andra vetenskapernas språk med utgångspunkt från deras struktur.

Det man kan konstatera menar Bochenski är att det finns många olika åsikter och alla försvaras på ett övertygande sätt. Dessvärre har de olika företrädarna svårt att dra jämnt och menar att de andra inte ägnar sig åt filosofi. Bochenski känner själv ett visst mått av obehag inför en absolut tro på det ena eller andra. Han menar att det verkar förnuftigt att filosofin ska syssla med kunskapen, värdena, människan och språket. Men ställer sig också frågan varför bara detta? Han menar att ser vi oss omkring i världen så finns det mängder med olösta frågor, viktiga frågor som hör till de nämnda områdena men som varken har behandlats eller kan behandlas av de andra specialvetenskaperna. Bochenski lyfter fram exemplet med lagens problem. Han menar vidare att filosofin inte kan jämställas med specialvetenskaperna och inte heller kan begränsas till ett särskilt område. Den är i istället en universalvetenskap som kan användas på fler olika områden.

I de fall då filosofin och specialvetenskaperna går in på samma område särskiljer sig filosofin genom sin metod som sina synpunkter. Genom att använda sig att alla tillgängliga metoder, inte bara av en enda, för att få kunskaper. När det gäller synpunkter finns även tydliga skillnader menar Bochenski. När filosofen betraktar ett föremål så är det från en gränsståndpunkt, från de grundläggande aspekterna. Vetenskaperna förvärvar kunskap, filosofen frågar vad är kunskap? Andra ställer upp lagar, filosofen frågar vad är en lag? Politiker talar om mening och ändamålsenlighet, filosofen frågar vad som menas med mening och ändamålsenlighet. Där de andra slår sig till ro, fortsätter filosofin att fråga och forska enligt Bochenski.

Bochenskis summering av vad filosofi är bygger på vad de stora filosoferna i alla tider frambragt. Filosofin är till att börja med en vetenskap. Alltså inte en diktning eller musik utan ett allvarligt och sakligt forskande. Det är en universalvetenskap i den meningen att den inte utesluter något och använder alla till buds stående metoder för att lösa sina problem. Det är en också en mycket svår vetenskap där allt ständigt ifrågasätts och där inga traditioner eller förutsättningar har någon specifik giltighet. En av de största filosoferna, Tomas av Aquino, avslutar Bochenski har en gång sagt att det är mycket få människor, som efter lång tid och med åtskilliga misstag, kan lösa filosofins grundfrågor.

Thorbjörn Hammerth

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*