Descartes rationalism

Descarte_och_Kristina2

Det är en intressant person, den franska juristen, matematikern och filosofen René Descartes (1596-1650). Trots att han levde för sisådär 400 hundra år sedan, går det alldeles utmärkt att läsa hans böcker och texter. Dessa är förvånansvärt klara och skriva på ett språk som stått sig över seklerna. Det som är intressant med Descartes är hans metoder och skeptiska utgångspunkter för att komma fram till säker kunskap. Det metodiska tvivlet gick ut på att istället för att lista alla saker man tror sig veta, tvivlar man på allt som inte är säkert sant.

”Jag insåg därför också att jag någon gång i livet bör rasera allt och på nytt bygga upp från första grunden, om jag någonsin skall komma fram till något fast och bestående i vetenskapen. Men detta synes mig vara ett väldigt företag och jag avvaktade därför den mogna ålder på vilken ingen annan följer som är lämpligare för inträngande i vetenskaperna”.

Sedan drog Descartes igång och gick igenom livets alla skrymslen och vrår. Han gick igenom våra sinnen, drömmar, Gud, naturen, vetenskaperna, kroppen.

Han tvivlar till att börja med på allting som han lärt sig av olika auktoriteter och även på sina sinnens vittnesbörd. Och eftersom han anser att det är omöjligt att säkert skilja mellan dröm och verklighet kan han tvivla på nästan alla satser, men ännu inte på självklara sanningar, t.ex. ”2 + 2 = 4” och ”kvadraten har fyra sidor”. För att kunna tvivla på dessa föreställer han sig att han kan ha skapats av en ond och illvillig ande som försöker bedra honom i alla hans uppfattningar. Men denne ande skulle inte kunna lura honom att tro att han existerar, om han faktiskt inte existerade. Därmed anser sig Descartes ha upptäckt filosofins första princip, satsen cogito, ergo sum (’jag tänker, alltså existerar jag’).”.

Från denna sluter sig Descartes lättad till att han inte blivit bedragen utan har skapats av en god och allsmäktig gud, att yttervärlden existerar m.fl. tidigare betvivlade antaganden samt utvecklar sin berömda dualism: kropp och själ är väsensskilda substanser; en kropp är ett i tre dimensioner utsträckt ting (res extensa) som inte kan tänka, och en själ är ett tänkande ting (res cogitans) som saknar utsträckning och läge i rummet.

Descartes satte förnuftet på tronen i sin jakt på säker kunskap och sanning.

Visst finns här mängder med invändningar men det intressanta är hur väl dessa filosofer tog sig an sina uppgifter. Vilken brottning…. , de tänkte och tänkte, skrev och diskuterade och gick till botten och fortsatte att tänka. Descartes blev under sin tid blev något av en modefilosof. Hösten 1649 bad självaste Drottning Kristina honom att undervisa henne i Stockholm. Sverigevistelsen blev kortvarig för filosofen. Han dog i lunginflammation vintern 1650 i huvudstaden. Hennes öde var inte mindre speciellt under stormaktsstidens fornstora dagar. Även hon kunde tänka och var på sin tid en gigant trots att hon aldrig fick något något litterärt projekt klart. Hon är verkligen värd en djupstudie.

När hon var tolv år undervisades hon av rikskanslern Axel Oxenstierna i statsangelägenheter. Redan som barn fick hon ta emot främmande sändebud, och som fjortonåring började hon få jämna underrättelser om regeringsärendena. 1643, när Kristina var sexton år gammal, började hon regelbundet att gå på riksrådets sammanträden. Kristina uppfostrades som en pojke, till att bli kung När hon var tjugo år gammal talade och skrev hon latin, franska, tyska och holländska. På egen hand lärde hon sig grekiska, italienska och spanska.

Drottning Kristina var en stor beundrare av den persiske storkungen Kyros den store (II). Ytterligare en historisk person som Kristina beundrade var Alexander den store.

Kristinas intresse för politik hade stark konkurrens av intresset för konst och vetenskap. Kristina samlade på konstverk, böcker och handskrifter. Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II:s konstkammare, ett krigsbyte från Prag, flyttades till slottet Tre Kronor, och drottningens bokuppköpare reste runt i Europa.

Hela processen med abdikationen, underhållet, konverteringen till katolicismen, kvinnorollen, livet i Rom och alla hennes kontakter är något helt otroligt och mycket intressant. Hennes valspråk; Vishet (är) regeringens grundpelare (latin: Columnia regi sapienta) vittnar om hennes ståndpunkt. Här finns mer för den som vill läsa vidare: www.svenskaakademien.se/MediaBinaryLoader.axd?…dcc1…

Kristina ligger begravd i Peterskyrkan i Rom.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*