Nytt kommunsamarbete

Då är timmen slagen. Det är dagen K, för ett nytt kommunsamarbete. För att detta ska fungera krävs ett konkret och reellt problem i verksamheten själv och inte som något politiskt propå.  Även om det politiska behöver sanktionera upplägget.

Frågeställningen växte fram i kontakter med människor. Det är i dessa nätverk, där människor känner till varandra som broarna byggs. Så har det varit i alla tider. Ibland sammanfaller intressen och något nytt kan uppstå. Jag har själv funderat på nya samarbeten kring fastighetsförvaltningen på Höglandet som gjorde att vi var beredda när frågan uppstod. Frågan var om vi kände till någon som kunde hjälpa till att upprätthålla en god förvaltning under sex månader i Vimmerby. Svaret blev att det kunde vi själva. Jag tror att alla samarbeten måste ha sin grund i konkreta behov och möjlighet till ömsesidig nytta. Där fler vill bryta ny mark och göra något som ingen annan gjort. Då kan man faktiskt förändra världen en smula och göra något som gagnar fler än bara sig själv.

Efter att ha tänkt igenom uppdraget slår det mig vilken enorm effektiviseringspotential det finns när det gäller fastighetsförvaltning. I Stockholm sitter ett litet huvudkontor med cirka 20 stycken högutbildade och styr fastighetsbestånd som är flera gånger större än alla fastigheter på höglandet. Lokalt finns oftast en liten organisation med förvaltare, fastighetsskötare och viss administration och resten köps in. Totalt kanske dessa bolag har ungefär 100 anställda (räknar man in köpta tjänster så blir man ungefär 300 personer).  Bara vi i Eksjö har cirka 50 personer som sköter våra fastigheter. Sedan har vi Vetlanda, Sävsjö, Nässjö, Vimmerby, Aneby, Ydre och Tranås som ligger inom ett par mil ifrån varandra. Jag skulle gissa att vi sammantaget är minst 500 personer som sköter bostäder, kommunens fastigheter och alla industrifastigheter samt specialfastigheter som gamla regementen etc plus att även Nässjö köper in tjänster. Det innebär alltså en enorm möjlighet att på sikt spara skattemedel genom en annan struktur och organisation. Dessutom kan man frigöra mer medel för underhåll och reparationer som de flesta kommuner är i skriande behov av. Och här krävs insatser för att skapa bra arbetsmiljöer, säkra skolgårdar, hälsosamma byggnader och så vidare. Behoven är gränslösa. Vi renoverar en skola som kostar oss nästan 40 mkr och en om- och tillbyggnad av brandstationen för cirka 20 mkr.

Modellen är alltså att ha en liten effektiv ledning inom ekonomi/finans, bygg, underhåll, miljö, kvalitet, ledarskap, personal och uthyrning centraliserat till en ort och sedan ha decentraliserad verksamhet som självständigt kan planera och utveckla den lokala verksamheten. Här finns mycket att lära från den privata sidan med integrerade ledningssystem, ägarstyrning, underhållsplanering, arbetsmetoder och köp/försäljning etc. Sannolikt tvingas detta fram inom 10-20 år på grund av stora kapitalbehov för att renovera och ökade behov av att lägga pengarna på barn, äldre och omsorg. Visserligen kan en kommun sälja av en rad fastigheter men inte alls i några större volymer. Alla kommuner måste räkna med att förvalta stora bestånd framöver och dessutom kunna bygga nytt för att inte tappa invånare.

Nu tar vi första steget. Om vi lyckas eller ej är skrivet i stjärnorna. Vi ska emellertid försöka göra vårt bästa och verkligen bidra till att Eksjö och Vimmerby går i bräschen för något som ingen annan gjort tidigare. Sedan bör nog kommunerna överväga att gå samma väg.

höglandet 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*