Doktor digital

Varför ska man inte skriva ut sin egen äggkopp i en 3D printer när man behöver en sådan? Många affärsmodeller faller sönder och nya uppstår i digitaliseringens framfart.

Det är sista passet på den suveräna ettåriga VD-utbildningen som arrangerats av Handelshögskolan i Stockholm. Där framme vid podiet, en energifylld och glad professor Robin Teigland som snart ska få håret att stå bakåt på oss alla. Hon är amerikanska, pratar svenska, har kopplingar till Norge och Afrika. Hon är lite av den idé som hon föreläser om. Hennes nästa arbetsplats blir Chalmers berättar hon eftersom hon vill komma närmare tekniken och gatan liksom. Föreläsningen gör sannerligen ingen besviken. Hon är sig själv och älskar det hon håller på med och är sprängfylld med många aktuella exempel. Föreläsningen ”den digitala revolutionen” är som ett stort pussel där hon lägger bit till bit och plötsligt är det ett mönster och en bild av framtiden som skymtar till.

Jag tänker på det hon säger och försöker se tillvaron från hennes horisont. Hur hon testar, kastar sig in i och verkligen blir digitaliserad all-in. Det flesta av oss gör inte detta ställningstagandet och kommer aldrig riktigt in i matchen. Det är först när man sitter i programmen eller använder tekniken som man förstår och framför allt ser att man själv kan utveckla och bidra med kunskap. Hon är medryckande.  Vi har att göra men en ny nät-generation som hela tiden är mobil och förväntar sig 24/7. Mycket av deras lärande sker idag via sociala medier eller genom sina nätverk istället för traditionella institut menar hon, professorn. Hon berättar om sin son som spelar spel och samtidigt gör läxan och chattar med kompisar från soffan. Det funkar och i chatten fanns en pensionerad matematiklärare. Hennes budskap är också att skapa tillgång till olika resurser utan att behöva äga dessa. Det är i dessa synsätt som delningsekonomin springer fram med nya tjänster som Airbnb. Även hållbarhet finns som en röd tråd, men här är jag mer kritisk och känner att detta inte tas på fullt allvar med all logistik och transporter som följer med en växande e-handel. Kanske kan detta bli digitaliseringens akilleshäl?

De senaste tio åren har tekniken verkligen tagit jättesprång med öppna WiFi, smarta telefoner, Cloud, IoT, VR, 3D skrivare som kan skriva ut föremål och Blockchains (en distribuerad databas, där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna). Sannolikt står vi också inför ett megagenombrott av robotar som kommer att förändra de flesta branscher i grunden. Till detta komma AI och det man kallar Gig economy – den delen av arbetsmarknaden som består av tillfällighetsjobb som förmedlas genom tjänster på internet som exempelvis Uber.

Det är inte svårt att förstå att vår värld kommer att möbleras med helt nya saker inom säg tio år. Där helt nya företag och personer har omkullkastat branschstrukturer och utvecklat nya innovationer som inte finns idag. Det handlar om nya sätt att utföra värdeskapande processer på. En annan sak som definitivt följer med digitaliseringen är en makeover av finansbranschen.

Det uppstår nya sätt för mikrofinansiering av helt nya aktörer och crowdfunding/equity har skapat ett helt nytt sätt att få tag i massfinansiering eller folkfinansiering. Men även kryptovalutor som bitcoin, det så kallade blockkedjorna är nya sätt att ta betalt utan att banken skär emellan. Banken har rationaliserats bort. Jag har inte tänkt på denna förändring på detta sätt. Ibland behöver någon sätta in saker i ett sammanhang för att man ska se sakerna klart och tydligt. Jag gillar även öppenheten och att allt är transparent.

Som jag ser det kommer många ineffektiva affärsmodeller att sopas av banan. Kanske blir det mer en plattformsbaserad affärsmodell där både producenter och konsumenter ingår i ett omfattande nätverk. Värdet ökar och utvecklas i takt med att nätverket växer enligt Metcalfe´s lag.

Går vi över till ett företag så kommer digitaliseringen att påverka vårt sätt att organisera, bemanna och möjliggöra för olika arbetssätt. Robin kommer också fram till vattendelaren mellan den hierarkiska organisationen och en medarbetarplattform eller socialt nätverk som ett företag utgör.

Jag har lämnat den hierarkiska organisationen för drygt tjugo år sedan. Eftersom den hämmar människor, är oflexibelt och bevakar det bestående och är oftast djupt odemokratisk. Däremot finns det kvaliteter som man måste ta med i nya organisationsformer. Det handlar om beslutsstrukturer, effektivitet och befogenheter och ansvar. Även i nätverk behövs struktur och ordning vid sidan av kulturbygget. Jag gillar nätverksbyggandet och processtyrning med en platt struktur och där fokus är på visionen och konkreta mål. Robin betonar också att kreativiteten eller förnyelsen behöver ha en central plats och väga minst lika mycket som förvaltningen. Det handlar som om alltid om att göra både och. Både förnyelse och förvaltning. Både gasa och bromsa och följa upp saker och ting. Inte minst det sista. En person som inte sällan befinner sig i periferin i en organisation blir oftast bortsorterade trots smarta och bra idéer. Detta är vansinne och sorgligt men händer alltför ofta. Därför är det viktigt för mig att man är ute mycket och samtalar med alla i organisationen för att hitta dessa pärlor. Jag själv och vår vice VD jobbar ute i organisationen en dag i veckan för att lyssna, lära och främja utveckling. Ett företag är en som en stor organism som rymmer så otroligt mycket tankar, perspektiv och idéer. Ibland känns det nästan som om Vd-rollens uppgift är att locka fram dessa och ta bort alla konstiga hinder. Därefter är det bara att ha mod och verkställa.

För mig är alla lika mycket värda i en organisation och ska respekteras på precis samma sätt. Jag behandlar alla lika och gör ingen skillnad på några människor. Detta är områden som jag kämpat för så oändligt länge och som nu äntligen vinner terräng i det nya, till min stora glädje. För mig handlar ledarskapet om att utveckla andra, inspirera, coacha och ansvara för helheten och att se till att resurser används rätt. Inte fastna i detaljer utan att se hela skogsbeståndet framför enskilda träd  Vänlighet fungerar dessutom i alla väderstreck. Jag ser även att detta fungerar för Robin.

En annan djupgående trend som finns inom digitaliseringen är DIY (Do-it-yourself). Mer och mer ordnar vi saker själva eller deltar i värdeskapande mot längre pris eller kostnader. Här har IKEA varit 50 år före sin tid. Att involvera i transparenta miljöer kommer på bred front. För oss som är i bostadsbranschen sker förändringar kring det smarta hemmet där många hyresgäster vill delta och påverka sitt boende långt mer än tidigare. Vilken möjlighet för att utveckla boinflytandet. Här ges helt nya möjligheter och utveckling tillsammans med kunderna. Det är först då som våra erbjudanden med sociala plattformar, tekniska plattformar, vårdplattformar och andra plattformar bli mervärden och något som gör skillnad för våra hyresgäster. Här sker alltså uppluckringar mellan producenten och konsumenten som är ytterst hälsosamt och kommer leda till mängder av nya innovationer. Äntligen finns tekniska system som stödjer dessa synsätt.

I många nya stadsdelar handlar det också om att bli självförsörjande på el, mat, upplevelser och ha tillgång till både jobblokaler och e-handel på hemmaplan. Allt blir mer integrerat och hållbart. De nya stadsdelarna byggs direkt med en digital infrastruktur och trådlösa nätverk. En slags global by, där man använder globala algoritmer och teknik för sitt värdeskapande medan man lever ett tryggt och hållbart liv med sina vänner och familj. Vi ser ett skifte, att behovet av bil- och cykelpooler ökar, önskan om att styra och påverka bostadens värme, vatten och ventilation samt möjligheten att installera sensorer där man så önskar. Även viss lokal tillverkning kommer sannolikt att ske i våra stadsdelar. Jag tror att det är i sådana här sammanhang som vi snart får se robotar dyka upp lite varstans. Liksom nya lösningar med solceller som integreras i husens material, nya energisätt att lagra värme och intelligent belysning som stödjer en trygg miljö.

I detta kunskapssamhälle är det alltså att ge för att få.  Öppna källor och att ge saker och ting till andra. Då får man också flerfaldigt tillbaka och fler kan involveras och bygga på med nya idéer och värden. Hela delningstanken med ha tillgång till resurser utan att äga passar allmännyttan som hand i handsken.

hotell-2016-robin-teigland

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*