Estetiska programmet – Animation

Och så satt vi där, Gustaf och jag, ungefär som vi satt när Gustaf började årskurs 2 i Vitalisskolan i Trosa, för en herrans massa år sedan. Nu stundar gymnasiet och vi pratar kring utbildningen med Lasse som är studievägledare. Här i Eksjö har animationen inte slagit igenom trots ett unikt riksintag. Nästan alla kommer utsocknes. Vi pratar, tittar runt och får del av allt material. Vi tar adjö och i trappan utbrister Gustaf med sina glädjeögon, pappa detta är en dröm, helt fantastiskt. Och jag ser på honom, han har själv fått välja gymnasiespår som bottnar i hans enorma intresse kring bild och form. Han hoppslar fram till biblioteket. Han har kämpat och fått fina betyg som gör att han kommer in på alla linjer. Nu har han valt sitt område och lyckan går inte att ta fel på. Det enda jag gör är att säkra upp så att det är en högskoleförberedande utbildning, vilket det mer än väl är.

Det här bli bra – sådant förstår man utan undersökningar. Det kallas för a priori, man förstår att det blir så utan bevis.  Jag förstår också att Gustaf kommer att bli kingen inom ämnet. Så stor är hans passion, målmedvetenhet och nyfikenhet. Inget går upp mot detta. Det går att utläsa i ett ansiktsutryck på två sekunder. Även lärartemet och Lasse som vi träffar, är det bara att tacka för att det finns en sådan här fin skola i lilla Eksjö. Det är nästan osannolikt bra. Det är en idyll, som finns kvar. Fantastiska fastigheter, utbildningen som har 10 år på nacken och ett elvboende som ligger här om man vill där allt ingår. I Stockholm skulle det varit omöjligt. Här finns nu tid att förkovra sig och verkligen utveckla sina gåvor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*