Investeringar utanför balansräkningen

a2

Det slår mig att det på sikt blir huggsexa om investeringsbudgeten i vår kommun. Det är många åtaganden som krävs när en kommuns alla vägar, hus, avloppssystem, vattenreningsverk ska förnyas och renoveras. Det är lätt att bygga upp och bygga nytt men att förvalta i hundratals år är en annan sak.

Hur gör man egentligen i andra branscher och på andra håll? Lösningen är oftast att leasa utrustning så att den hamnar i omkostnadsbudgeten istället. Alltså i resultaträkningen. Oavsett företagets storlek är leasing näringslivets största externa finansieringskälla för bland annat fordon, verktygsmaskiner, datorer, lant- och skogsbruksmaskiner enligt Finansbolagens föreningar.

Jag tänker på vår bransch, bostads- och fastighetsbranschen. Hur skulle vi kunna tillämpa detta? Vi bygger och investerar i hus och säljer begagnade hus för att klara soliditetskrav och bolagets långsiktiga stabilitet. Det är en bra formel som fungerar när vi bygger lönsamt. Vi öppnar upp för mer mångfald, konkurrens och minskar riskerna.  Visst blir vi av med flera fina hus men ägarförändringar tillhör spelets regler.

Men kan vi gå från balansräkning till resultaträkning? Det finns en väg och det är bygga bostadsrätter istället för hyresrätter. Vi har mycket bra bankförbindelser, vi har ekonomiska muskler för detta och är den aktör som kan tjäna pengar på detta. Inför varje byggstart gäller 75 procent tecknade kontrakt innan vi kör igång (ännu säkrare än idag). Kunden betalar direkt 65 procent av produktionskostnaden och resten 35 procent lånas upp av föreningen som därmed får mycket låga hyror. Om vi kan hålla i byggkostnaden och landa kring 20 000 kronor och skapa smarta energilösningar så blir alla vinnare. Kunden betalar strax under 1 mkr för en splitterny 3 rum och kök på 80 kvadratmeter. Månadshyran blir 3 900 kronor. Lånar man till allt blir boendekostnaden under 8 000 kronor. Hela denna operation är dessutom lönsam och ger oftast en marginal på 3-5 procent i vinst till oss, som blir organisatör av detta. Dessutom kan vi sälja förvaltartjänster och annan service.

Här finns alltså en ny linje och utvecklingsmöjlighet. Vi kan bygga, vi kan finansiering, vi har bra kontakterna med bankerna (det är vi som har hjälpt till att få igång andra projekt) och vi kan hjälpa till att skapa en stabil bostadsrättsförening. På detta sätt skapar vi nya bostäder utan att ta upp dessa i vår balansräkning och ägarskapet ligger inte på oss utan på den enskilde.

Invändningen mot ett sådant upplägg är att bostadsrätter inte fungerar i vår kommun och att det saknas traditioner plus att många har misslyckats. Marknaden är liten och priserna låga. Detta är rätt. Men om vi som långsiktig aktör kan utveckla kostnadseffektiva byggprojekt och sitta med i föreningen i fem år kan säkert saker och ting förändras. Då finns tryggheten och säkerheten. Här finns dessutom många nya möjligheter. En intressant notis i sammanhanget är att vi genom en sådan åtgärd skulle sluta vår egen cirkel.  När bolaget startade var det precis detta som skedde.  Vi byggde och sålde villor i hela kommunen i början av 1970-talet för att vi saknade pengar för stora fastighetsinvesteringar. När räntesubventionerna infördes förändrades bilden. En sådan här inriktningen skulle så att säga vara back-to-basic och vi skulle helt minimera bolagets risker och balansräkning. Dessutom skulle vi gå hela vägen till och bli ett offensivt bygg- och utvecklingsföretag som skulle förändra bolaget i grunden. Här ligger sannolikt framtiden.

byggplats2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*