Estetiken som nyckel

Det knattrar på fönsterrutorna när regnbyarna drar in från havet. Det är en vanlig dag och plötsligt får man en sådan där känsla av något obestämt, en förnimmelse av något som bara är en skymt av en bild. I mitt fall är det en förnimmelse av ett hus, idylliskt familjeliv och i närheten av hamnen i Kalmar, tror jag. Delarna går inte att sätta ihop.

Kanske är det spår av en dröm, kanske fragment av saker man sett eller en upplevelse som man haft. Kanske något man velat uppnå eller en del av en berättelse från en kompis i skolan.

Jag tänker på våra välutvecklade sinnesorgan som vi har som människor. Vi är som en biologisk filminspelning som går igång så fort vi stiger upp ur sängen. Allt kring manus, redigering, omtagningar, scener görs av våra celler och blir till minnen och beteenden. Undra hur många som är inblandad i denna filminspelning, säkert ett par miljoner aktörer för att nu inte tala om ”personalen” i arkivsystemet som ska arkivera varje timme och se till att det är strukturerat och ändamålsenligt.

Vem är regissör? På ytan kanske det är jag, men jaget liknar mer jätten i Gullivers resa som är infångad av smånissarna eller generna. Det är ingen dålig ingenjör, evolutionen, som mejslat fram dessa arvsanlag. Mycket handlar om information, bränsle och specialisering. Kanske finns ett huvudkontor eller så finns det bara självständiga regionkontor. På något sätt hänger vi samman och kan fånga upp mycket små nyanser i tillvaron och tolka dessa med våra inre organ. Men HUR allt detta går till är alltjämt ett smärre mysterium. Vi kan förklara vad som händer, vilka organ det avser och varför det bör ske och förutsäga förloppen. Men hur kan cellerna lagra hörselintryck och koppla det till en specifik situation 30 år senare är svårare att förstå.

När estetiken blev en egen disciplin på 1700-talet var detta en uppvärdering av våra sinnen på förnuftets bekostnad. Tyvärr är det oftast så, att en större förändring har en tendens till att det blir antingen eller istället för både och. Det som försvann blev konstens uppfostrande, politiska, etiska och religiösa del För mig är sinneskunskap och förnuftskunskap två sidor av samma mynt.

I en framtid kommer säkert det estetiska att lyftas fram som en mycket viktig nyckel för hälsa, välbefinnande och insikt.  Kanske blir det till och med ett rättesnöre och moralisk norm längre fram tillsammans med etiken och miljön. I det sköna finns sannolikt en outvecklad kanal in till vårt medvetande som gör att vi kan förstå hela vårt maskineri bättre än idag och då kanske min förnimmelse går lättare att förstå.

estetik

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*