Det blev ett lustigt sammanträffande i morse.  Jag tänkte skriva något om partiernas blomlogotyper och skulle bara kolla vädret på TV:n.  Där kom jag rätt in i programmet ”Växternas planet” som var helt fascinerande och beskrev hur växterna fick livet att gå upp på land. De styrde dinosauriernas uppgång och fall och är än idag förutsättningen för allt liv. Deras mål är världsherravälde. I tre avsnitt med unika bilder från hela jordklotet skildras jordens utveckling ur växternas perspektiv. Det första avsnittet handlar om hur växterna skapat luften vi andas, marken vi brukar och avgör vem som ska leva eller dö. Ett måsteprogram för den som vill ha insikter.

http://www.svtplay.se/video/245333/avsnitt-1

Den är alltså en lång historia som börjar för cirka 140 miljoner år sedan.  Då under perioden PANGEAS fanns bara barrträd och ormbunkar. Men någonstans, i ett barrträd skedde en mutation som gav upphov till urblomman, den första blomman Amborellan såg dagens ljus. Att se programmets beskrivning av detta snille är en fröjd. Den livnär sig på solljus, andas, förökar sig genom insikter (ett helt nytt system för förökning) och ser till att det bildas mat, regn och alla förutsättningar för mänskligt liv.  Detta ger blommorna en enorm konkurrensfördel och de sprider sig över hela jordklotet i en enorm mångfald.

Att prata blomsterspråk, logotyper och partierans symboler känns ganska torftigt efter detta program. Därför klipper jag in Smålandspostens beskrivning av partiernas blommor som är fullödigt.

Centern:
– Den gröna färgen kommer av att dåvarande bondeförbundets ungdomsförbund, SLU, beslöt 1929 att anta en grön fana som sin symbol. Tretton år senare, 1942, antog partiet fyrklövern som symbol. Den kom närmast från Finlands agrarparti, som i sin tur hade hämtat inspiration från det stora polska landsbygdspartiet, vilket än i dag har fyrklövern kvar. Centerpartiet har också ett stort C som symbol.

Miljöpartiet:
– Maskrosen har varit med från starten 1981. Det är en bra symbol eftersom maskrosen tränger igenom asfalt och effektivt sprider sina frön med vinden.

Socialdemokraterna:
– Den röda färgen står för kampen mot den materiella fattigdomen, och blomman för kampen mot den andliga nöden. Rosen används bland andra socialdemokrater i Europa. I början av förra seklet var den svenska rosen ett tygmärke man satte i rockkragen. Ibland har man använt cirklar och pilar, men på sjuttiotalet kom rosens moderna genombrott när den ritades av Bengt Blomgren som en hyllning till Tage Erlander. Dagens stiliserade ros är skapad av den spanske designern Javier Mariscal, som förknippas med det nya Spanien efter Francodiktaturen.

Kristdemokraterna:
– Vitsippan kom till oktober 1996 och ska beskriva vårt partis sätt att tänka. Den är lite ojämn i kanten och ömtålig, har svagheter men är ändå vackert. Den påminner om oss människor. Man kan se hur någon försökt rita den runda formen för hand och inte riktigt lyckats, och så är det ju med oss alla. Samtidigt påminner vår symbol med grön, vit och blå färger om en jordglob, för att visa att vi vill tänker globalt.

Folkpartiet:
– Blåklinten är ett arv från rösträttsrörelsen för hundra år sedan. Den rörelsen hade också blåklinten som symbol eftersom den startades i Östergötland vars landskapsblomma är en blåklint. Många av dem som var med i rösträttsrörelsen var med när folkpartiet bildades 1934, och då tyckte man att blåklinten kunde återanvändas.

Vänsterpartiet:

– Den nya symbolen, som tagits fram av pr-byrån Zoo, är ett vitt V i mitten av en röd nejlika.
Nejlikan är en bra symbol för ett brett och öppet vänsterparti, som sammanfogar den mängd av olika internationella grenar som vi i vänsterpartiet gör uttryck för här i Sverige enligt partiet.

Sverigedomokraterna:

– 2006 förändrade partiet sin grafiska profil och en blåsippa antogs till partiets nya logotype. Partiet har gått från en brinnande fackla till den vårtidiga och oftast fridlysta blåsippan.

Moderaterna:

Moderaterna är det ända parti som inte har någon blomma. Moderaternas symbol ser närmast ut som en modell av en atom. Lite betongkänsla men har fördelen att skilja sig kraftigt från övriga partiers symboler.  Det kanske är dags att byta till något nytt och fräscht. Kanske en morot eller en hälsosam rotfrukt.

Denna blogg blev annorlunda än vad jag tänkt mig. Se gärna de utmärkta programmen om Växternas planet – det var en fin helhetsberättelse.