Att utveckla tillgångar (4 av 4) Ekonomi

Det mesta i en organisation handlar om ekonomi och att få saker och ting att gå ihop. Ekonomi är både en sammanställning av vad som händer, en styrmetod och en mätmetod för att bedöma verksamheten. Inget undgår ekonomin. Allt som ger upphov till ekonomiska transaktioner ska passera nålsögat ekonomifunktionen. Denna funktion har också en rättmätig stark ställning i en verksamhet. Ekonomin har en rad olika ansikten och det krävs helhetsförståelse för hur saker och ting påverkar varandra i värdeskapandet. De som är duktiga på att läsa och tolka ekonomin ser snabbt hur ett företag mår och om man gör rätt saker på rätt sätt. Syftet med ett företag är att skapa värden som växer och att utvecklar tillgångarna med egna resurser – det är ekonomi i ett nötskal. Ekonomi är inte bara att hushålla med resurser. Jag skulle säga att det mer handlar om att utveckla resurser på ett ansvarsfullt sätt. Eller att infria förväntningar om framtiden. De finansiella marknaderna är alltid intresserad av det som inte finns och av prognos som lovar bättre avkastning än året innan.

Utifrån ett ledarskapsperspektiv är det viktigt att förstå de ekonomiska sambanden och hur man gör för att skapa välskötta och framgångsrika bolag. Kvartalsredovisning är en rimlig uppföljning om inte verksamheten står inför stora förändringar. Själv är jag mån om att följa och påverka;

Resultaträkningen visar hur bolaget går, här handlar det om intäkter minus olika kostnader som mynnar ut i ett resultat. Här är det bara att jämföra mot budget, förra årets utfall vid samma period och prognosen för året som helhet. När jag ser olika skillnader är det detta som diskuteras och analyseras vidare.

Balansräkningen visar bolagets ställning, hur verksamheten finansieras och vilka tillgångar som finns.Tillgångssidan och skuldsidan är alltid lika stora, därav namnet balans. Skillnaden mellan ingående balans och utgående balans är vad som hänt under perioden minus avskrivningar.

Kassaflödet handlar om att det finns pengar i kassan. Att alla inbetalningar och utbetalningar kommer i rätt fas och att man jobbar effektivt med rätt nivå på kassan. Kassaflödet handlar om likviditet, att ha pengar på kontor när det verkligen krävs. I bostadsbranschen får vi in pengarna i förskott vilket skapar ett bra kassaflöde.

Lånestrukturen handlar om att avväga andelen rörliga lån och fasta lån samt vilka räntenivåer som är rimliga. Här finns en hel del pengar att tjäna om man prickar in detta rätt. Två begrepp är centrala. Räntebindningen och kapitalbindningen som handlar om hur länge vi har tillgång till lånet. För ett fastighetsbolag med en stor balansräkning är det viktigt med riskspridning och att lägga ut lånen över tid så att dessa inte infaller på samma gång.

Investeringsplanen handlar om verksamhetens investeringar. Min uppfattning är att det huvudsakligen ska ske med företagets egna medel. Alltså bolagets avskrivningar plus resultat. Dessa två poster ger investeringsutrymmet. När bolagen vill gå på hårdare så krävs upptagning av nya lån. Det som är superviktigt är att förstå vilka årliga driftskostnader som uppkommer med varje investering.

Nyckeltal inom ekonomin handlar oftast om avkastning på olika kapitalbaser. Det kan handla om eget kapital, totalt kapital, sysselsatt kapital eller vad man nu väljer. Utöver detta finns nyckeltal som avser soliditet, likviditet, bruttomarginaler och så vidare. Själv tycker jag att soliditet är ett jättebra nyckeltal eftersom detta integrerar både resultat- och balansräkningen .

Varumärket är en speciell tillgång. I många värderingar är just begreppet goodwill synonymt med varumärket och detta värderas oftast väldigt högt. Att mäta varumärket och jobba aktivt med profilering och kommunikation ger i regel starka varumärken på sikt. Här finns en dold potential.

Sist men inte minst, budgeten som är en kvalificerad prognos över vad man tror kommer hända under kommande år. I vissa fall är det bra att periodisera olika budgetposter utifrån procentsatser. Detta är en intellektuell prövning och kräver att man planerar och att alla som är inblandade tänker igenom när insatserna förväntas ske. Därmed får utfallet ett sammanhang och relationen till budgeten blir spännande att följa.

Krönet inom ekonomin är årsredovisningen som är en klok uppfinning. Här summeras året och man sammanställer årets skörd i en förvaltningsberättelse som innehåller resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Här redovisas i en särskild notförteckning allt som avser bolagets verksamhet. Dessa redovisningar är mycket bra tidsmarkörer och intressant läsning när man vill lära känna en organisation. På samma sätt skulle alla personer göra sitt eget bokslut över året som gått. I samband med årsredovisningen sker oftast skatteplanering, utdelningar och koncernbidrag (om man ingår i en koncern) i syfte att minska skatten eller täcka förluster. Inför årsredovisningen sker alltid en granskning av verksamheten av externa revisorer. Även detta en klok uppfinning.

Ekonomin summerar alla konsekvenser som sker i verksamheten och bidrar själv med analyser och beslutsunderlag som påverka lönsamheten. Ett kommunalt bolag får eller bör inte spekulera med sina resurser. Istället handlar det om att utveckla tillgångssidan så att fastighetsvärdena ökar och att avkastningsnivåerna är rätt samt att verksamheten bedrivs effektivt.

Frågan är också vad som kommer först, konceptet eller ekonomin. Jag har sett lysande koncept som stupat på dålig ekonomikontroll och då är resultatet kasst tyvärr. Jag har även sett hur illa det går när man bra sätter ekonomisk styrning i förarsätet. Det kan förlama och hindra utvecklingen. Mitt svar är att göra båda och, men att alltid ha ögat på ekonomin. Ställs man inför ett avgörande val så är det ekonomin som jag väljer. Det är bättre att dra ner på ambitionerna och fortsätta att tänka vidare. Det finns inget som är så svårt som att ha ont om pengar. Motsatsen att pengar dras till pengar är en roligare situation.

Det är intäkterna som styr och dessa ska alltid vara större än kostnaderna. Ekonomin på handelshögskolorna handlar alltjämt om redovisning i kubik (intern och extern redovisning), kalkylering, finans, organisation, revision, skatter och budget. Alltså områden som är fokuserade på kostnader. Jag tycker att ekonomiprogrammet skulle inrymma mer av entreprenörskap, innovationskap, utveckling av medarbetare och kunder samt internationell marknadsföring och digitaliseringen för att utveckla intäkter. Mycket är bättre idag men fortfarande väger kostnadssidan tyngre och det hänger säkert ihop med att ekonomi i sin grundbetydelse betyder att hushålla med resurser.

För mitt eget vidkommande (som smålänning) har kostnader alltid varit centrala. Under alla år i Stockholm har jag lärt mig att fokusera på intäkter. Det är skönt att ha dessa två sidor i bagaget för att skapa resultat. Min svaghet inom ekonomi handlar om skatter. Här behövs oftast specialisthjälp på grund av alla förändringar som sker.

Det viktigaste för en organisation är att få alla att känna lika mycket ansvar för verksamhetens ekonomi som man känner för sin egen hushållsekonomi. Hemma är man oftast noggrann och tänker igenom sina val och beslut. Samma anda ska alltid gälla på jobbet. Här finns mycket att hämta och spara. Varenda krona som kan sparas är en vunnen krona. Kanske är en vinstfördelningsprincip något som skulle stimulera detta liksom att påvisa hur alla påverkar verksamhetens ekonomi.

Lite skämtsamt brukar man säga att ekonomi är alldeles för allvarligt för att överlåtas till ekonomer. Frågan är bara vem är bättre lämpad att utveckla detta komplexa och sambandsrika ämne så att alla ekonomiska prognoser infrias.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*