Visionen – ett minne från framtiden

Jag har äntligen hittat ett bra upplägg och flyt i bokskrivandet som passar mig. Numera bygger jag upp en stomme och så fyller jag på med ett till två kapitel per dag. Inte mer. Tar tid att reflektera innan jag går lös på tangenterna. Det blir inga långrandiga texter utan essensen och kärnan i ledarskapet efter att allt oväsentligt skalats bort. Det blir sammantaget 52 kapitel som motsvarar verktygen i verktygslådan.  Därefter olika råd på hur man använder och kombinerar dessa och får människor att samarbeta mot gemensamma mål från små startup till stora koncerner. Det påminner om ett företagsår eller årshjul. Ett tema per vecka och målgången är i början av våren 2019.

Idag är det paus från skrivandet och istället blir det en blogg efter en skön långpromenad där jag gått och grunnat på arbetsgivarorganisationens Sobonas nya vision. Detta i samband med att vi håller på att fastställa en strategisk plan i styrelsen för de kommande fem åren. Vi har över 1100 medlemmar med 100 000 anställda och ska bli den bästa arbetsgivaren någonsin.

De flesta bolag har en nerskriven vision, nästan pliktskyldigt, men som egentligen saknar betydelse i vardagen. Dessa ledare har inte själva förstått eller känt vad en vision kan åstadkomma.

Att jobba med starka visioner är underbart. När jag och Samuel startade vårt egna företag för 27 år sedan var vi de nya generationens konsulter med visionen – alternativet till godtycke. Dessa ord gav oss kraft att kämpa nätter igenom och kraft att utveckla nya metoder och idéer för våra uppdragsgivare. Något senare, tror det var 1997, formulerade vi en ny vision ”Framtiden tillhör våra uppdragsgivare” som gav mening, lust och fångade allt vi stod för. Något som faktiskt förflyttade berg och gav oss lärdomar för livet. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan vi gick vidare men denna pionjärtid sållade agnarna från vetet. Vad upplevde det som funkade från skolböckerna och såg med egna ögon vad som föll som ett korthus i mötet med verkligheten. Ett universitet på universitetet sa vi om detta.

Egentligen behöver vi alla en levande vision i våra liv. Vad vill vi åstadkomma och vilket uppdrag vill vi förverkliga (enligt devisen vill vi så kan vi). Det är oftast en rejäl brottningsmatch att finna ut den övergripande principen eller framtidsbilden som vi brinner för och har kapacitet till. Min egen vision är att jag vill hjälpa till att utveckla framtidens bostäder som gör att människor är trygga, inkluderas, känner stolthet och där vi tillsammans bidrar till ett grönt och hållbart samhälle. Detta upptar mycket av mina tankar och jag försöker gör saker som ligger i linje med denna vision. Det behöver sällan var mer än tre rader fast det gisslar ett helt liv.

Det viktiga med en vision är att den måste bottna i organisationen och i de människor som ska ut på fälttåget. Precis som den måste bottna i en själv när det gäller den personliga visionen. När den bottnar så skiljer den ut sig – utan några konstigheter.

Kan man sjösätta en sådan vision för en organisation, kan man åstadkomma vad som helst. Att flytta berg är inga problem. Möjligheterna är alltid större än riskerna och problemen. Man tror på det man gör och när man börjar tro på att man kan ”vinna” så skapas energi, precis som i vilket fotbolls- eller hockeylag och då blir det oftast vinst. Förr var det kyrkan som tillhandahöll visioner och berättelser, igår var det politiken, dag är det alltmer bolagen som står för detta. De mänskliga behoven är desamma men lösningarna skiftar.

Oftast så är visioner som låter bra sällan funktionella. De som låter tråkiga är däremot riktigt bra i praktiken. Det är lätt att man vill att det ska låta bra och så blir det innehållslöst. Det blir mer form än innehåll. Det är en svår avvägning. Det är alltid bra om en vision kan vara välskriven och suggestiv så att även orden ger dragkraft och blir den där slagdängan som fastnar i huvudet. Men det viktiga är att den har substans och verkligen ger riktning.

”Vi utvecklar framtidens stadsdelar” låter bättre än exempelvis ”Vi skapar hållbara stadsdelar för alla”. Det senare säger däremot mer än den förra och är mer trovärdig.

En utmaning är att hålla visionen levande och närvarande. Ett sätt är att försöka upprepa visionen och koppla ihop den med aktuella saker som sker i företaget. På detta sätt blir visionen även en smula konkret och kan hjälpa verksamheten nu och inte bara gälla för framtiden. Kan den ha denna dubbelhet så är det suveränt. Att vara både teoretisk och praktisk, aktuell och framtidsinriktad. Här kommer ledarskapet in som uttolkare och den som berättar om en sådan syntes. Just detta ständiga berättande/uttolkande är ett helt förbisett område när det gäller ledarskap. Ibland är det genom ordens styrka som man kan skapa föreställningar som sätter in handlingar i rätt sammanhang och ger förklaringar. Speciellt i verksamheter som jobbar med service, tjänster eller rådgivning behövs en påtaglig story. Detta är ett kapitel i boken. Att bygga och berätta.

I Jönköping tycker jag att Jönköping Energi är bra på att lyfta fram sin vision i all sin kommunikation med  ”En god kraft för ett gott samhälle”. Här finns många bottnar men jag tror att denna devis påverkar medarbetarna och alla oss andra. Det känns som ett schysst företag som tänker brett och vill bidra med nyttigheter.

Visionen kan även synliggöra organisationsresan där man ser hur förflyttningen sker. En slags konstruktion som fungerar om den är ärligt menad. Det är också därför det är så viktigt att visionen är kopplad till de som ska delta och vara med på färden. En vision blir inte bättre än de som ska bära den och drömma om den. Det gäller också att våga drömma stort och inte alltför begränsat om man ska förnya en bransch eller förändra sin närmiljö.

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*