Cirkulär ekonomi – en lönsam process

Det är dubbla känslor att se hur klimatet går åt fel håll och hur svårt det kommer att bli att bromsa, ställa om och utveckla ett hållbart samhälle socialt, miljömässigt och ekonomiskt de kommande tio åren. Ibland är känslan att det är övermäktigt, vad man än gör så går det åt fel håll. Ibland superoptimism, att det går och att goda initiativ delas, krokar i varandra i en nödvändig mobilisering mot det hållbara samhället. Då kan man känna en ny horisont och en doft av framtidens samhälle.

För mitt eget vidkommande, tänker jag aldrig ge upp oavsett känsloläge. I en klimatkris skapas nya “hjältar”, nya innovationer och nya branscher som kan göra väsentlig skillnad och hitta nya business i komplexa miljö- och lagstiftningsfrågor. Det borde gå, men det gäller också att var grymt realistisk och stödja alla krafter som verkar i denna riktning. All verksamhet som minimerar miljöpåverkan försöker jag själv stödja som uppdragsgivare eller privatperson. Inte sällan handlar det om att öka medvetenheten om alternativ, få mer kunskap och förstå konsekvenserna av bolagens verksamhet. Jag träffar sällan människor som inte brinner för miljö- och klimatfrågor på något sätt, men som kör fast eller inte vet vad som ska prioriteras.

Ett annat viktigt budskap är att behålla lugnet, inte bli stressad eller blockerad av oro. Utan försöka stödja eller engagera sig i olika klimatinitiativ på ett enkelt sätt. Min egen känsla är att det finns så extremt mycket bra miljöinitiativ idag, att om vi blir några stycken till, så uppnås den kritiska massan när det tippar över. Då kan det gå fort. Plötsligt kan värderingsförskjutningar förändra kartan och därmed omkullkasta hela branschlogiken. Är man inte hemma i frågan så är man chanslös. Det mesta kring klimatet handlar fortfarande om tro istället för fakta. Det är mycket kaffeprat och ganska lite substans. Jag hoppas att Gretas mission och nya generationer kan bli en riktig blåslampa att förändra attityder, så att alla tar konsekvenser av sina miljöhandlingar. Antingen genom att betala eller minska miljöbelastningen.

Liksom att vi gör hemläxan i bolagen, kartlägger våra affärsprocesser och ser vad vi ska prioritera och hur vi ska minimera miljöriskerna på ett ekonomiskt sätt.  Steg två är att se till att omsätta detta i praktisk handling och följa upp resultatet. Då jobbar man som ett upplyst och medvetet bolag som förstår effekterna av sin verksamhet.

Redan idag finns framgångsrika branscher som jobbar med kretsloppstänkandet, ungefär som ett ekosystem. Det viktiga är att industriprocesserna i återvinningen och vid insamlingen är klimatpositiva också. Där är man inte idag. Energifrågorna är enormt viktiga när man ska återvinna liksom alla varudeklarationer. Jag förstår inte varför man inte kan lagstifta om att alla producenter måste uppge exakt allt som finns i alla varor och produkter så att dessa kan återvinnas på ett kostnadseffektivt sätt. Idag är det dyrt och dessutom riskerar man att återvinna gifter. Dessutom är avfallsfrågorna ett av våra största miljöhot som måste bli nya resurser.

Många tror också att man helt ska sluta att konsumera när man pratar om cirkulär ekonomi. Så är inte fallet. Däremot behöver vi minska konsumtionen något. Det är ren och skär marknadsekonomi. Planeten, tillgången, kan inte möta behovet av ohämmad tillväxt, befolkningsökningar och standardförbättringar för halva jordens befolkning och där de rika länderna inte bromsar, utan bakslag. Dessa moraliska utmaningar kräver politiskt ledarskap i megaformat. En av nyckel kanske är den  cirkulära ekonomin om varudeklarationer görs korrekt, om bolagen snabbt går över till solceller/vätgas för energiproduktion och att vi som konsumenter tar ett litet steg bakåt och ser till att återanvända något mer. Övergången till cirkulär ekonomi är som jag ser det nödvändig för att rädda klimatet och minska överutnyttjandet av jordens resurser som skog, metaller och olja. Sker inte detta så pajar systemet inom ett par decennier.

Här kommer en bra summering från Naturskyddsföreningen kring vad en cirkulär ekonomi egentligen är för något?

Vad är en cirkulär ekonomi?

Enkelt uttryckt kan man säga att en cirkulär ekonomi är motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin som vi har idag. Istället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt.

Linjär ekonomi

 

Cirkulär ekonomi

 

Hur ställer vi om till en cirkulär ekonomi?

För att ställa om till en cirkulär ekonomi behöver vi förändra hur vi konsumerar och hur vi återvinner. Vi behöver:

1. Minska konsumtionen av nya saker.

2. Återanvända mer.

3. Designa produkter och förpackningar smartare.

4. Återvinna mer material.

5. Utnyttja energin i det som inte kan återvinnas och som därför måste förbrännas.

Vilka förespråkar en cirkulär ekonomi idag?

Så gott som alla. Både EU och FN har en ökad cirkulär ekonomi bland sina mål. Men tankarna går isär om hur den cirkulära ekonomin ska utformas.

Vilka är hindren för att gå över till en cirkulär ekonomi?

Eftersom så många strävar mot en mer cirkulär ekonomi finns det inga direkta hinder, annat än företagens ovana. Men det finns en hel del svårigheter som måste tas itu med.

Bland annat är det i dag svårt att använda återvunnet material, eftersom man inte vet exakt vad det innehåller. Många produkter vi använder i dag är sammansatta av en rad olika material och tillsatsämnen. Det gör att farliga kemikalier riskerar att återvinnas med materialen.

Därför måste det finnas lättillgänglig information om vilka kemikalier olika material och varor innehåller, det vill säga innehållsförteckningar, på allt som produceras. Informationen ska följa med från tillverkaren, till försäljaren och konsumenten och ända tills materialet återanvänds eller återvinns.

Idag har konsumenter bara rätt att få veta om det de köper innehåller ämnen som finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen och det gäller inte ens alla typer av varor. Den informationen följer heller inte med när produkten ska återvinnas.

Dessutom behöver EU:s lagstiftning ändras. Idag tillåts högre halter av farliga ämnen i återvunnet material än i nytt. Det gör att människor och miljö riskerar att utsättas för fler farliga ämnen när vi rör oss mot en cirkulär ekonomi.

Vad skulle hända med ekonomin om inga nya saker fick tillverkas? Det är ju det som driver tillväxten.

I en cirkulär ekonomi kan nya saker definitivt tillverkas. Men för att inte tära på jordens resurser ska produkterna ska vara gjorda av material som redan finns i omlopp. Att göra nya saker av gamla är något som både människor och natur vinner på. En viss nyproduktion kommer alltid att finnas, eftersom material inte kan återvinnas/återanvändas hur många gånger som helst utan att tappa kvalitet. Arbetstillfällen som försvinner från nyproduktion kan återskapas i återvinnings- eller återanvändningsbranscherna.

Men plast är så billigt att tillverka – är det verkligen realistiskt att sluta tillverka ny plast och bara återanvända och återvinna den gamla?

Det stämmer att plast är för billigt att nyproducera för att företagen ska vilja gå över till återvunnen plast. Det är ett av problemen med plast, eftersom det leder till att mer och mer plast bränns upp och bidrar till klimatförändringarna, eller hamnar i naturen där den riskerar att skada djur.

Dessutom tillverkas mycket plast från olja och naturgas och vi måste minska beroendet av fossila råvarukällor. Här har vi konsumenter ett ansvar. Vi behöver trycka på och visa att vi vill ha en cirkulär ekonomi där plast återvinns.

Naturskyddsföreningen vill framförallt att politikerna sätter upp ramverk (det vill säga lagar och regler) så att en cirkulär ekonomi gynnas. Det handlar bland annat om att producenterna måste ta ett större ansvar för att samla in och återvinna materialet i sina produkter. Politikerna måste också underlätta för alternativa sätt att äga, som bilpooler och möjligheten att hyra prylar istället för att köpa dem – att dela på tillgångarna helt enkelt.

Är det inte bra att fasa ut gammal plast med farliga kemikalier i? Bör verkligen all plast återanvändas/återvinnas?

Plaster som innehåller farliga kemikalier behöver fasas ut och förstöras på ett säkert sätt. Det gäller allt material som innehåller farliga ämnen och inte kan återvinnas eller återanvändas. Ansträngningarna för att hitta plastkemikalier som inte är farliga måste öka i samband med att vi rör oss mot en cirkulär ekonomi. Det kan i sig skapa nya jobbtillfällen inom innovation.

Vill du läsa mer om cirkulär ekonomi? Läs den statliga utredningen Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU 2017:22)

Så långt den cirkulär ekonomin. I min vardag har jag denna bild framför mig och jag försöker i alla beslut att ta hänsyn till kretsloppstänkandet i alla praktiska handlingar. Det är inte mycket som syns men lite skillnad åstadkoms. Om alla gör lite lite, så blir det stora förändringar på sikt och detta ger ännu mer energi – att se att det går att påverka.

Min egen ambition är att göra det yttersta för att nästa generationer ska ha drägliga livsvillkor och kunna ta vid, i ett läge där det inte är kört, utan istället, där det finns en mobilisering som pekar framåt och uppåt.