Bostadsmarknaden för hyresrätter har sannerligen förändrats i grunden de senaste tio åren. Jag tänker på tillväxten av stora privata hyresvärdar som numera är större än de störst allmännyttiga bostadsbolagen. Den ökade segregationen och att vi fått ännu tuffare socioekonomiska bostadsområden plus Polisens lista för utsatta områden som kräver nya arbetssätt. Utöver detta så har det byggts mycket och tokrenoverats för att höja fastighetsvärden när de finansiella kostnaderna är gratis. Utförsäljningarna av hyresrätter i Stockholm har också ritat om produktens attraktivitet.

Att spå i framtiden är ingen småsak längre i dessa komplexa tidevarv och med oförutsägbara händelser som kan förändra hela kartan på nolltid, som covid-19 gjorde. Men att inte försöka är att ge andra initiativet och att hissa ner flaggan. Jag tror att framtidens bostadsbolag som omtals är de som satsat helhjärtat på – digitalt, grönt, socialt, mångkulturellt, designat och produktutvecklat. Alltså sex områden som kan lyfta hyresrätten och göra den till en mer attraktiv bostadsprodukt.  Häng med nu!

Digitalt – här finns det mesta kvar att göra. Att utveckla och koppla ihop alla fastigheter med AI-system som anpassar el, värme, vatten, service efter hyresgästernas behov i realtid. Alltså professionell styrning som en industri. I bostaden finns det mesta kvar såsom larm, kamera, sensorer (LoRa), lås, parkering, appar, laddning av bil, delningar av bil- och cykelpool samt WiFi i stadsdelen.  Och så så vidare, här finnas ingen gräns.

Grönt – de som inte anpassar husen efter klimatförändringar får betala ett högt pris framåt. Konkret handlar det också om att identifiera vilka insatser som minskar koldioxidutsläppen mest och se till att hela verksamheten är fossilfri. Det går även att utveckla kretsloppsbaserade flerbostadshus och lagring av energi i batteri och vätas. Liksom att sätta upp solceller på så mycket yta som möjligt.

Socialt – det råder en stark segregation och det krävs lika mycket av att försöka bygga bort problemen som att satsa på människor och den sociala hållbarheten. Det vill säga bygga upp nya sociala yrken som inkluderar och ger alternativ till kriminalitet. Att stödja med att utveckla företag, plugga, hälsa, skapa lugna mötesplatser, lansera förebilder, sätter gränser och skapa inflytande.

Mångkulturellt –dagens samhälle är mångkulturellt och i många bostadsområden bor många med annan nationalitet än svensk. Här gäller det att förstå behov, önskemål och hur man kan dra nytta av denna mix. De som fattar detta, blir framtidens vinnare. De skapar stadsdelar med dynamik, innovationer, företag och bra skolresultat istället för droger och kriminalitet. Ställen som alla vill bo i.

Designat – hyresrätten är otroligt stelbent och ganska tråkig i sin inredning om du inte råkar bo i karaktärsfyllda hus. De finns ett stort behov av att kunna påverka och designa sin lägenhet med olika inredningsstilar och paket utifrån vem man är. Detta läggs på relativt låga hyror och ökar kvarboendet. Här handlar det om att kopiera bilbranschen rakt upp och ner. Design är lönsamt och demokratiskt.

Produktutvecklat – hyresrättens grund är standardisering och upprepning. Allt ska vara lika och differentiering och kategoriboende är negativt. Det är helt fel och bostadsbranschen måste produktutveckla lägenheter efter äldres behov, ungdomslägenheter, familjer som förändras i antal, par med annat boende osv. Alltså erbjuda olika paket och lösningar utifrån behov. De äldre önskar mer mötesplatser, sociala aktiviteter, anpassade planlösningar och tillgänglighet. Den som löser detta bäst får nöjdast kunder och hyra.

De som kan hantera denna uppsättning framtidsfrågor blir attraktiva och lönsamma. För oss som är långsiktiga är det viktigare att stärka våra hyresgäster än att stärka fastighetsvärden även om det också följer med. Ungefär så här ser jag på framtiden. Egentligen skulle man designa om alla organisationer så att dessa framtidsblock blev nya avdelningar.

Den frågan alla ställer sig är om det går att vända de särskilt utsatta bostadsområdena som finns? Mitt svar är att ett reservationslöst ja. En del säger att detta är käcka illusioner och ett utpräglat önsketänkande. Jag tror att det optimistiska alltid vinner över det pessimistiska. Alla vill bo tryggt och trivsamt och ingen gillar skottlossningar på sin egen gård. Den här peaken av dödligt våld och skjutningar kommer att ebba ut precis som andra saker. Det krävs emellertid motkrafter och att civilsamhället går ihop och samverkar för att ge skarpa alternativ. Polisen blir också vassare och vassare och det ska inte underskattas. Det är svårt men möjligt. Precis så är det med framtidsfrågor. Därför är det bra att spåna på och bygga olika scenarios som man gjorde förr. Utan spaning ingen aning. Att ligga steget före har aldrig varit någon nackdel.

Göteborg den  9 oktober. Text till ny krönika/Thorbjörn