Innovationsfokus ger kassaflöden i kristider

Det är dags för krönika nummer tre för bostadspolitik.se innan året avrundas med decemberkrönika och att knyta ihop bostadsåret. I år blir de tio stycken krönikor i olika medier och där ligger min maxgränsen just nu. Får många och ständiga förfrågningar som jag inte vågar ta på mig från riksmedia. Det är både skoj och jobbigt att skriva. Att fånga tidens gång, enkelt, översiktligt och konkret tar sin runda tid. Jag vill gärna att läsaren får med sig något nytt och något som kan inspirera till handlingar. Därav håller jag mig än så länge till fackpress. Här är krönikan:

”Det dra ihop sig till oväder och en mörk höst. Inflationen är utbredd och hög, räntorna på väg uppåt, bostadspriserna sjunker precis som tillväxten och börsen störtdyker. Det positiva i kråksången är ännu så länge en stark sysselsättning som håller i gång hjulen. Det sämsta som kunde inträffa är att jobben viker och att vi går in i en stagflation. Då blir det en perfekt storm på riktigt.

Kristerssons lag valde att inte prioritera bostadsfrågor i ”Tidöavtalet” och i sin regeringsförklaring trots att byggbranschen går mot en tvärnit, ungdomar som inte kommer ut på bostadsmarknaden och hushåll som pressas av nya räntehöjningar och elkris. Till detta kommer frågor om energieffektiviseringar, amorteringskravet, mobilitet, segregation och klimatomställningar av fastigheter etc.

Så ligger landet och det är många bolag som tätar skutan och går i hamn för att undvika alltför gropig sjögång. Ser man det lite vidare så har bostadsbranschen inte haft sju utan minst tolv feta år bakom sig med nollränta (pengar har inte kostat något), svaga prisökningar, ständigt växande fastighetsvärden och en överefterfrågan på i princip allt. Då är det lätt att hamna på hälarna och i en sådan marknad hittar även en blind höna ett korn.

På samma sätt som digitaliseringen snabbspolades fem tio år framåt under pandemin, kan innovation göra samma sak i en lågkonjunktur. Det är ingen direkt raketforskning som krävs utan att man gräver där man står och stärker produktiviteten inom:

  • Intäkter. Hur många bolag jagar intäkter? Jag skulle vilja säga väldigt få. Då tänker jag inte på årliga hyresförhandlingar. Utan projektförhandlingar, parkeringsavgifter, tider som lägenheter inte är uthyrda, obefintliga tillvalsprogram som kan genererar nya intäkter, nya tjänster som kan säljas samt hitta partner som kan erbjuda hyresgäster olika mervärden där vi får en del av kakan. En intäktskrona är dubbel så bra som en driftskrona.
  • Inköp. De flesta bolag köper mycket tjänster, upphandlar flitigt och är stora beställare av material och utrustning. Att ha en väl fungerande ekonomi- och projektstyrning i alla led, att syna fakturakvaliteten och redovisningen av underentreprenörer, granska projekt som går över budget, bedöma nedlagt arbetstid och följa upp avtalen samt utbilda i bra beställare ger direkt kostnadsbesparingar. Syftet är att få ut mer av underhålls- och investeringsbudget än vad man får idag. Något som gagnar fastighetsvärden och kundnöjdhet.
  • När alla projekt är genomförda och det handlar om den löpande driften finns många oklarheter. Vem har ansvar för att optimera fjärrvärmen, spara vatten, minska elförbrukningen, minska avfallet, införa IMD i det löpande arbetet. Är det projektledaren, teknikern, förvaltaren, bovärden eller chefen? Här finns mer att göra och effektiva gränssnitt sparar pengar och stärker processen i att bli klimatneutral.
  • Arbetssätt. Efter pandemin så är det hybrida eller flexibla arbetssättet ett faktum. De flesta kör 60 procent på jobbet och 40 procent hemifrån. Syftet är att skapa ökad frihet och stärka service, tillgänglighet och samarbete när individen kan planera si nid bättre och utföra sitt jobb på olika platser. En viktig aspekt i detta är att analysera arbetssättet. Vad gör vi och hur görs detta. Att börja jobba med produktivitet, tror jag blir en framgångsformel inte minst när det gäller administration, underhåll och mindre projekt som fler är inblandade i.
  • Social hållbarhet. Attraktiva stadsdelar handlar lika mycket om att investera i hus som i människor. Här kan man överväga trygghetsvärdar i alla områden, stärka skalskydden i fastigheterna, prioritera sopor och återbruk, läxhjälp, hälsa, främja nyföretagande och skapa nya BID-nätverk där olika aktörer samverkar. Kan man hitta rätt mix av variabler så kan man också förebygga kriminalitet, gängvåld och drogförsäljning som ger våra hyresgäster en värdig och trygg bostadsmiljö.

 

Poängen med dessa fem områden är att påvisa att det finns mycket mer att göra i dagens organisationer när det gäller intäkter, kostnader och kassaflöden än att vänta och se.  Ett renoveringsprojekt påverkar kassaflödet på olika sätt. Gör man styckvis badrumsrenoveringar, renoveringar på stam eller blåser man ett helt hus, så påverkar detta kassaflöde och hyresgästernas ekonomi beroende på rabatter. Samma sak med nyproduktion som måste standardiseras när det gäller sortiment och projektering för att hålla nere produktionskostnader. Ett bra kvitto på offensiv utveckling är när kassaflödet hänger med eller till och med förbättras, för då har produktiviteten ökat säkert som amen i kyrkan.

Hamnar vi i en tuff lågkonjunktur så brukar det uppstå bra affärer för långsiktiga fastighetsägare som lägre priser, propåer om mark- eller fastighetsförvärv eller att förvärva avbrutna bostadsprojekt som kan bli lönsamma på sikt.

Många av hoten som tornar upp sig är precis lika mycket möjligheter. Vill man utveckla en innovationskultur så är den bästa tiden nu.  Att göra jobbet och inspireras av andra branscher som gjort denna resa före oss. De bolag som är på tå och gör hemläxan kommer ha samma ekonomiska utrymmen som de senaste tolv åren”.

Thorbjörn Hammerth