YES! Norra Öland. Nyårsafton, 11 plusgrader och solen bryter igenom. Först löpning och därefter vandring på strandängarna vid naturreservatet Högenäs orde tills att solen går ner. Ett underbart avslut på året och så ska nya året inledas fast på södra udden. Vid havet tre ståtliga gårdar som drivs av tre envisa gubbar som är lika urstarka som oxelträden på allvaret. De är snart i nittioårsåldern och fortfarande snabba, starka och sköter stora areal med relativt enkla redskap och maskiner. De är helt skräddarsydda till miljön och är mästare allihop på hantverket. Inget går till spillo och i dessa utsatta lägen handlar det om att säkra upp och ligga steget före på riktigt. Förebilder, ja. De är ett med naturen och förstår det bakomliggande. Jag pratar oftast med dessa kärva herrar när jag får tillfälle och svaren är lakoniska. Deras språk är handlingar och tankar.

Tigerns år är alltså på väg att slutföras och det är dags för ett eget bokslut innan tolvslaget och att skjuta upp raketer. Vi sätter alltid personernas namn på raketerna och tittar på hur de flyger för att se hur 2023 ska bli. Detta är en kinesisk gammal lek och skojigt i all sin enkelhet, liksom att leta upp pjäserna efteråt. 30 småraketer ska upp i natt. Livet är både allvar och lek och kan man inte unna sig lite skoj så får man det väldigt trist och syrefattigt. Det får bli slutklämmen för 2022. Redan imorgon blir det seriöst igen med en ny blogg om neuroledarskap som baseras på modellen SCARF – ett nytt sätt att se på människans behov i sociala situationer. Jag är inne i ett bra skrivaflow så det gäller att passa på och denna blogg handlar om hur man ”hjärnsmart” kan leda människor. Formeln; destination, sjömärken och feedback. Tre ord, enkla utan att förenklas.

Åter till 2022. Ett paradoxalt år. Brutalt i den stora världen och glädje i den lilla. En egendomlig känsla. Ett janusansikte.

Världen har satt av på helt fel väg och det känns mer som vi går mot medeltidens mörka period. Ett avskyvärt, fegt och imbecillt terrorkrig från banditstaten Ryssland mot ett fantastiskt och heroiskt kämpande Ukraina som gör alla rätt efter sina resurser. Detta krig är farligt på riktigt och här finns kärnvapen som kan eskalera och utvidga kriget. En irreversibel klimatkris är snart ett faktum som beror på förstörelse av naturtillgångar och hänsynslös exploatering trots all klimatdata. Sannolikt spricker alla prognoser och vi får stigande temperaturer långt över två grader. Effekterna blir negativa och hoppet står till människans förnuft och nya generationer som kan se situationen och innovationer på ett nytt sätt. Jag gör också mitt yttersta för att bidra till en hållbar och klimatneutral värld.

Ovanpå detta, ekonomin. Den går förvisso  alltid upp och ner, men från i somras så kom ett rejält väderomslag och raka spåret ner i källaren med inflation, räntor, bostadspriser och störningar i leveranser. Risken är också att varsel och ökad arbetslöshet följer i spåren. Hela Europa har gjort sig beroende av Ryssland och när man inte köper gas eller olja så har man fått en omfattande energikris på halsen. Priserna på el har skenat iväg och fakturorna från elbolagen vågar man knappast öppna. Sveriges sitter i gisslanläge när det gäller Nato-ansökan och nu ska alla länder kapprusta sina försvar och vapensystem och det vet vi vad det kan innebära. De är många risker och svarta moln på himlen 2022.

Går man ner till den lilla världen, sin egen personliga nivå, så har året 2022 varit ett väldigt bra år om man får säga så. Rent av ett VG-år. Året har präglats av överraskningar och en hel del fina milstolpar, många små förändringar och olika initiativ har haft en god effekt. Att kunna springa Göteborgsvarvet efter alla mina skador trodde jag faktisk inte var möjligt längre, men det gick och det gav en enorm boost och comeback. Liksom att ha klarat av att komma in i ett nytt gäng och leda, utveckla och främja.

Livet brukar oftast kretsa kring; arbete, familj/vänner, intressen, träning, boendet och innovationer. Dessa går lite in i varandra men jag försöker alltid sätta ett mål eller tema för varje område. Syftet är att få en riktning, samordning och personligt åtagande så att livet hänger ihop och kan tackla alla förändringar som konstant dyker upp på olika scener.

Mina egna principer är att ta mig an världen med en positiv inställning, se möjligheter och bejaka kunskaper och fakta inför olika beslut och val. Så här ser kortfattat utfallet ut per område:

• Arbete. Har fungerat bra även om jag skulle vilja göra mycket mer. Det är en svår balansgång för mig att hålla tillbaka och inte lägga mig i allt och ta över processer och modeller. Jag styr från baksätet och låter verkligen andra köra eftersom det blir bättre. Försöker stärka och göra andra bättre. Vi har under året uppnått och förbättrat samtliga sex övergripande mål. Vi har lanserat vårt innovationsprojekt på Kustgatan, haft en härlig bolagskonferens i Tylösand, gått i mål med Änggården, tagit fram en ny app, företagsprofil, nytt intranät, lagt grunden för mobilitet, utvecklat organisationen och går i bräschen för både social och ekologisk hållbarhet med mera. Det bästa av allt, vi har nått 80 procent nöjda hyresgäster som är en milstolpe i bolagets historia. Ett genombrott. Inger är viktigare än att ge rätt service, bemötande, renoveringar, trivsel och trygghet till våra hyresgäster. All vår verksamhet går ut på detta, att göra det bra och respektfullt för våra hyresgäster och undanröja hinder som stör detta. Det är vårt uppdrag. Året har även präglats av god samverkan med fackliga organisationer, styrelsen och koncernen.

• Familj/vänner. Gustaf har gjort en större förändring och bor numera i mormors hus tillsammans med kompisen Aron. Huset har fått nytt liv och en hel ny lock. Träningsgym, spelutvecklingslabb och köket består av diverse nya maskiner och annan matlagning. En ny amerikansk tjej kommer på besök i vår eller höst så nu gäller det att slipa engelskan. Klara har gjort ett stort genombrott med en ny tapetkollektion som ska lanseras nästa år på Midroc plus räddat hundens väl och ve efter många veterinärbesök. Jobbet har rullat allt säkrare med mycket mer ansvar. Gunilla har gått ner i arbetstid och hittat sina drömmars fabrik som hon ska försöka förvärva i början av 2023. Många tråkiga nyheter har hänt med flera kompisar som antingen gått bort eller skadats svårt. Annars finns nästan alla gamla kompisar kvar från Stockholmstiden, Jönköping, Kalmar/Öland och nya kompisar i Göteborg. Vänner är oersättliga och dessa ska man vårda och vara extremt rädd om.

• Intressen. Att skriva och läsa är en skön avkoppling och passion. En gång i tiden var målet journalist och jag skrev som besatt och skickade in manus efter manus. Idag är skrivandet ett sätt att utveckla organisationen, att förmedla tankar och idéer, ge boost, beskriva resan och ge sammanhang. Det har blivit 10 externa krönikor i år som tar sin tid. Nästa varje vecka ett veckobrev till organisationen och under 2023 ska jag skriva ihop en bok om praktiskt ledarskap. När man skriver så måste man ta reda på olika saker, så det ger en rejäl kunskapspåfyllnad. Att undervisa är också ett annat intresse som jag får möjlighet att göra på Chalmers (bisysslan är godkänd av styrelsen). Jag undervisar i ekonomisk hållbarhet för blivande arkitekter och det är väldig inspirerande och lärorikt. Att jobba då och då som lärare gör att man är på tå och håller igång hjärnkontoret. Både dessa intressen har fungerat i år.

• Träningen. Att springa har fungerat långt över förväntan. Jag har hittat till Skatås som Niklas så vänligt presenterat mig för. Sedan har Fambo Running Club och idrottsstjärnan tagit över anläggningen och numera springer jag alltid här. Det blir fyra pass i veckan och då på grön slinga som är en mil och då och då längre pass med ”temaprat”. Det som gör det så bra här, är underlaget. Jag har alltid sprungit på asfalt men här är det skonsamt och mjukt som ger en härlig svikt. Naturen är befriande oavsett om det är kolsvart eller somriga dagar. Det negativa är alltför få golfrundor. Brutna revben och trassel med handskador i somras gjorde att golfsäsongen brann inne. De blev träning mot golfnätet och kanske maximalt tio rundor mot vanligtvis fyrtio rundor. Förbereder för cykel när knäna inte håller längre, men än ger jag inte upp. Tänker på Ölandsgubbarna som hoppar upp och ner i sina stora traktorer. Kan de så kan jag. Nu har jag upptäckt Rödbetsjuice från Kung Markattan. Alltid ekologisk.

• Boendet. Här har inga förändringar skett vilket var länge sedan. Däremot en rad knepiga och svåra renoveringar som varit långt mer kostsamma än vad jag trott. Att gräva upp elledningar flera hundra meter till vattenhuset är inget man gör ostraffat. Omläggning och återbruk av taktegel på garage kostar på, liksom byte av varmvattenberedare, elcentral, diskmaskin, montering av nytt växthus, laddbox, uppgrävning av nya land, plantering av hundratals lökväxter, reparationer av slingor för gräsklippare och målning av låångt staket osv. Fint till syvende och sist men tufft och bökigt. Saker har verkligen gått sönder som ingen heller kunnat föreställa sig.

• Innovation. Vi har hittat platsen där vi vill vara på fritiden och de är Tjörn. Nära stora havet och i fin bohuslänsk natur med klippor, hällar, ängar och vikar. Jag har alltid dröm om ett kaptenshus med en stor uthuggen granitgrund och en liten ladugård vid sidan. Det är målet. En Göteborgsfabrik med rötter från 1950-talet och lokalisering på Hisings Backa ska alltså förvärvas och utveckla på sikt. Min roll här är helt marginell, det handlar om att packa saker i kartonger på helgerna för utleverans till ICA och Coop. Inget ägande för min del bara att assistera. Gym med den egna kroppen är enklast och sannolikt bäst. 15-20 minuter varje dag är en innovation som fungerar och tillämpas. Den kan man alltid göra oavsett situation och kräver inga svåra redskap. Den bästa träningen är den som blir av, det lärde jag mig i Farsta på 1970-talet och den ramsan gäller fortfarande för mig.

Så ser året ut i huvuddrag som gick. Året är ett positivt överraskningsår och nu gäller det att bygga vidare på detta och se det som om man är inne i en positiv sjuårscykel innan det strax är dags att skjuta raket och lägga året till handlingen. I takt med att man blir äldre så blir man mer ödmjuk och tacksam över att man får hänga med ett år till. Det är långtifrån givet. Det gäller att hitta sin motivation och sprida energi i organisationen.

Gott slut därute med hopp om ett fredligt och vänligt 2023/Thorbjörn