Med närmare tre decennier i bostadsbranschen, varav mer än hälften som vd har jag sett hur bolagen gått från enskilda öar till att bli en central samarbetsaktör i en kommun. Min bild är att energibolagen är en duktig affärspartner men ännu ingen kommunutvecklare. Mycket handlar om att renovera och utveckla elnätet, erbjuda elhandelstjänster, att uppdatera fjärrvärmen och pannor, fastställa taxor, gräva fiber men det är få som likt Mälarenergi i Västerås har slagit an tonen som stadens kontrollrum. Jönköpings Energi är också ett naturligt nav för utvecklingen i hela regionen.
Branschen har alltid genererat kapital likt en sedelpress och de flest större kommuner tar ut ordentligt när det kommer till utdelning. I den gröna omställningen skiftar snabbt villkoren för branschen och det som tidigare var en molnfri himmel är idag ett rejält lågtryck. Jag ser detta på nära håll i och med att jag har förmånen att leda en opolitisk styrelsen för ett kommunalt energikoncernkluster som har el, värme, bostäder och fiber som man integrerat på ett framsynt sätt.
Som jag ser det så krävs en rejäl omställning i mindset och att det nu handlar om näringslivet, stadsutveckling, laddning av lastbilar, mikroproduktion och att lagra energi för att skapa en hållbar utveckling. Ett nytt strategiskifte där energibolag tar en bredare roll för att stärka kommuners attraktions- och kurrenskraft inom fem områden.
För det första gäller det att skapa effekt på den lokala marknaden. Ju mer effekt desto bättre och därmed bättre självförsörjning inom elproduktion. Här handlar det ytterst om jobben och att stärka ortens företag så att man har tillräckligt med el för att hela näringslivet ska kunna ställa om sin verksamhet. Liksom att dessa kan få ut elen i elnätet om man satsar på storskaliga solcellsparker. I och med klimatomställningen så ökar näringslivets behov av el till nya maskiner, lastbilar som ska laddas, fastighetsdrift och att minska sitt klimatavtryck. De orter som kan erbjuda effekt stärker definitivt sin konkurrenskraft och här är de lokala energibolagen en nyckelspelare. Det gäller också utbyggnader av nya bostadsområden och befintliga hyres- och bostadsrättsområden som behöver flera laddmöjligheter än vad som finns. Hemladdningen har det talats väldigt lite om under årens lopp men det är huvudsakligen där man laddar sina elbilar. En del bostadsrätter har börjat med laddpoler men de flesta bostadsbolagen är sena på bollen.
Det andra området handlar om vikten av att kunna lagra energi när det är överproduktion. Här behövs nya storskaliga batterilager men framför allt vätgastteknik som kan lagra stora mängder med energi och användas när solen eller vinden inte hjälper till. Sannolikt kommer vätgaslagringen bli en storsäljare eftersom den kan står för den planerbara kraften. Att bygga stora solcellsparker med integrerad lagring kan gå relativt fort om ytorna finns och säkerheten kommer in på ett tidigt stadium. Här bör energibolagen söka efter mark eller färdigställda ytor som snabbt kan komma i spel. Här pågår en rad olika forskningsprojekt och jag deltar själv i Projektet HyLite, Hydrogen Light Systems, som ska se över möjligheten att lagra, transportera och regenerera kraft från vätgas med lokalt ursprung.
För det tredje, energieffektivisering. När det gäller energi så är debatten famlande och inte sällan på lång sikt. Det som kan göras här heter energieffektivisering. Varje energibolag bör tillsammans med bostadsbolagen och näringslivet ta fram smarta energisparpaket. Där målet är att spara minst 3-5 procent energi per år. På något konstigt sätt finns det en föreställning om att energibolagen tappar intäkter när man vill dra ner kundens konsumtion. Inget kunde var mer fel. Bolaget kan sannolikt inte få fram tillräckligt med el så detta är i ren självbevarelse för att överleva. Detta går att göra direkt och ger effekt nu. Här bör bolagen backa upp med aktiva energirådgivare, sprida solskenshistorier, tävlingar, partnerskap och involvering av hyresgäster och alla andra fastighetsägare för att jaga. Varje fastighet kan som jag ser det spara mer energi till en vettig insats. Det finns många goda exempel från Sveriges Allmännyttas klimatinitiativet och energibolagen bör bli mer offensiva.
Det fjärde området handlar om driftoptimering och förädling av värdekedjan. Att energibolagen hjälper eller ta över bostadsbolagens drift och att man delar på besparingen. Här finns många eltjuvar och genom att samarbeta så kan mycket förbättras när det gäller ventilationsaggregat, alla slags pumpar, tvättstugor, utomhusbelysning, garageanläggningar osv. Här kan näringslivet och energibolaget skynda på denna omställning.
Sist men inte minst så är det fiber. Energibolagen äger oftast stadsnäten och här handlar det om att erbjuda bästa möjliga bredband till lägst möjliga kostnad. Här går att utveckla mycket partnerskap med sensorer, kameror, larm, ronderingar, lås, WiFi osv. Energibolagen har också ett udda uppdrag att erbjuda alla svenskar fiber oavsett var man bor. I koncernen som jag medverkar i är anslutningen 80 procent men möjlighet till anslutning ligger på 90 procent. Det innebär att vissa tackat nej. Däremot så kostar varje svårtillgänglig anslutning just nu cirka 100-150 000 kronor per hushåll och intäkten är 35 000 kronor. Hur behövs ett omtag där fler olika aktörer samverkar och delar finansiering.
Energibolagen spelar alltså en avgörande roll för jobben, bostads- och lokalutvecklingen, lastbils- eller elladdning och inte minst utvecklingen av energilager för att klara samhällets ökade behov av el samt möjliggöra nya investeringar. Bostadsbolagen bör aktivt ingå fler partnerskap med energibolagen för att ställa om och hitta nya gemensamma win-win lösningar inom den ekologisk, sociala och ekonomiska hållbarhetsområdet. Tillgång till el blir det nya guldet.
Thorbjörn Hammerth
Göteborg den 21 juni 2023 – årets längsta dag !
