Det borde varit fler bostadsföreträdare i Dubai i Förenade Arabemiraten där toppmötet om klimatåtgärder inledde FN:s 28:e klimatförändringskonferens (COP28) för att ingjuta hopp och resultat om att det går att ställa om, även om det till slut blev ett hyggligt avtal. Dramatiken i förhandlingarna visar vad som står på spel. Här kommer alltså årets julklapp som är mjuk och grön.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av alla klimatutsläpp och därtill importvaror. Tyvärr kan man inte enkelt se hur just bostadsbranschen kommer ut ur detta. En sak är helt uppenbar. Ett bostadsbolag har många verktyg i lådan för att påverka klimatet. Det handlar om energieffektivisering, avfallsfrågor, kravställa leverantörer, att förädla sina grönytor med planteringar av träd och stärka biologisk mångfald, installationer av solceller och lagring, laddstolpar och främja cykel och andra alternativ till bilen. Men inte minst möjligheten att påverka beteenden och införa system där hyresgästerna kan påverka sin förbrukning som vid exempelvis IMD eller avfall.

Det som gör bostadsbranschen relativt unik är att man jobbat med klimatomställningen sedan tjugo år tillbaka. 2007 kom allmännyttans Skåneinitiativ och långt innan dess var det många bolag som införde miljöledningssystem eller någon form av miljödiplomering. Det finns också bra och mätbara indikatorer från början av 2000-talet. Skälet till att frågan har varit i spel är att den har både ekonomiska och kundmässiga fördelar och då är det lättare att jobba in den i den reguljära verksamheten. Liksom vanan att jobba med IT-relaterade styrsystem.

Går vi tillbaka femton år, till 2007 då allmännyttans Skåneinitiativ sparkades i gång så är det en förbluffande förändring och jag är säker på att de privata aktörerna har minst samma utveckling. Nu heter samma arbete Klimatinitiativet och har målgång 2030. Då är målet att alla bolag som ingår ska ha sänkt sin energianvändning med 30 procent från basåret 2007 och ha en fossilfri verksamhet. En tanke, vi jobbar nästan bara med begagnade hus som inte gör saken sämre direkt.

Fram till förra året så har 187 företag från allmännyttan sparat 21 procent på all energianvändning som avser uppvärmning, fastighetsel och varmvatten. Elkostnaderna har stekts rejält tack vare närvarostyrning, LED och prioriteringar av tvättstugor, garage, allmänna ytor och aggregat.

Värmeförbrukningen som är den klart största energikostnaden och elefanten i rummet, håller också på att minska. Idag finns digitala system där alla husen ingår och där man lätt ser där det lyser rött och förbrukas för mycket. De flest har mätning av inomhustemperatur, aktiv driftsoptimering, check på ventilationsflöden, värmeåtervinningsgrad och bygger nya klimatskal som ger stor effekt.

Ser vi till våra installationer av solceller för egen användning så har detta ökat från 2018 till förra året från 190 till idag över 866 MWh. Om fem år är målet att hälften av alla våra tak har solceller som genererar el för husens behov och så säljs överskottet. Nya sköna intäkter och nästa steg är att klä in gavlar, entréer, trapphus och balkongfronter. Samma sak gäller för både kall- och varmvattenförbrukning som stadigt går ner och ligger kring 1,5 kubik per kvadratmeter. Här byts blandare, snålspolande munstycken och mätningen av varmvatten sänker användningen. Roligt är också att dagvatten tas omhand bättre än tidigare för hyresgästnära skötsel. När det gäller matavfallet så minskar mängden men restavfallen ökar dessvärre. Många roliga klimattävlingar sker som inspirerar till att förändra.

Nytt och spännande är att man kan mäta och kvantifiera klimatutsläppen. Bara i vårt bolag har vi minskat utsläppen från 14 250 ton koldioxid-ekvivalenter till 11 000 ton från 2018 till 2022. En minskning med över tjugo procent enligt location based method. Vi är inget undantag utan så här ser det ut för hela branschen. Att mäta och följa upp ger både effektiv och spridning i organisationerna.

Det finns även andra intressanta mått som handlar om koldioxideffektivitet och klimatutsläpp per uppvärmd yta eller energimängd. Indikationerna blir bättre och bättre och därmed mer träffsäkra och resultaten gynnar både ekonomin och miljön.

Smolket i bägaren är att de boendes klimatutsläpp ökar mellan 2018 till 2022 som härrör från brännbart avfall, hushållsel och mobilitet. I vårt fall så ökar nivåerna från 42 till 48 ton koldioxidekvivalenter de senaste fem åren (vi hart fler lägenheter som inte beaktas). Göteborg ligger vi långt fram kring mobilitetsfrågor med att införa tillståndsparkering, erbjuda smarta cykelrum, cykelhubbar, stimulera kollektivtrafik och stärka gångstråk som görs trygga och tydliga. Även peer-to-peer där privatpersoner hyr ut sina egna bilar i en bilpool bubblar. Vi jobbar med forskare för att reducera avfallen, undvika högre kostnader och hålla rent och snyggt i områdena.

Snittet när det gäller graden av fossilfrihet bland de större bolagen ligger på 96 procent. Diffen som återstår handlar om drivmedel till olika traktorer och fordon. Stor eloge till Sveriges allmännyttas uthållighet och gröna ambitioner över tid. Liksom att få med sig de flesta i denna mobilisering.

Det som sker framåt handlar mycket om att utveckla den biologiska mångfalden, med ängar, blommor, bin, trädplanteringar, fruktlundar och rätt sorts vegetation. Renoveringar och ombyggnader står inför stora förändringar när det gäller återbruk, att behålla mer, få ner fossilanvändningen i byggena och att det som sätts in är hållbara och cirkulära byggdelar.

En ny generation övergripande tekniksystem kommer på bred front. Idag är det mycket autonoma system som körs parallellt som exempelvis ventilation, värme, passagesystem, hissar, belysning som integrerar och ökar effektiviteten. Mobiliteten stärks med flera laddstolpar och nu kommer behoven.  Nya modeller blir spännande med vehicle to grid som kan skapa verklig delningsekonomi. Där bil och hus kan samverka och hjälpas åt att lagra och ladda energi. Det stora scoopet handlar om klimatanpassningen för att begränsa skyfall, extremhetta och iskyla samt kanske också redundansen samt ännu mer gröna tak och väggar för att förbättra isolering och minska värmeförluster. Många företag ser också värdet i alla erhålla miljöcertifieringar för att stärka fastighetsvärdena.

Skälen till branschens position är konkreta styrmedel och åtgärder. Det har handlat om stora investeringar i fjärrvärme, skatter på energi och olika stöd för installationer av värmepumpar och solceller osv. Det finns mycket kvar att göra men jag vet ingen bransch som presterat så pass mycket under så lång tid och det borde ingjuta hopp om att en omställning är möjlig och bli årets julklapp.

Thorbjörn Hammerth

Krönikan publiceras på Bostadspolitik i december/januari