Boendets graal – trygga, hållbara och välskötta stadsdelar och hus

Det finns många olika forskare som forskat i våra förhållningssätt till våra bostäder och bostadens betydelse. Sammantaget påverkar boendet oss väldigt mycket oavsett om vi gör det till ett livsprojekt eller mer ser det som ett hotell. De sista tjugo åren har boendet gått från en mer eller mindre rättighet till ett investeringsobjekt och absurda prisstegringar som utestänger de flest. Idag finns ingen heltäckande bostadspolitik. Det är istället marknaden som styr och ställer med ett mycket klent utfall och resultat. Vi har en storslagen bostadskris och det som byggs är smått, lådformat och med ytterst små ambitioner kring allmänna ytor och långsiktigt estetiska värden. Det är mer industrikartonger som trycks upp istället för konstverk och mänskliga artefakter.

De bolag som kan bryta denna tendens är Sveriges allmännytta som kan tänka långsiktigt, tänka lokalt för sina invånare och förstå behovet av blandstad och att utjämna livsvillkor. Att bygga det där extra som främjar ungdomsverksamhet, handel, lekplatser, miljörum, mötesplatser, kulturinstallationer, kommunikationer, laddstationer och så vidare. Som kan ta investeringar över tid och se en nödvändig helhetsbild av samhällsutvecklingen.

Läs mer

Sista perioden – tid, facit och råd

I Ishockey finns det som bekant tre perioder. En genomsnittlig man lever 81 år och en kvinna lever lite längre och blir 84 år. Det innebär att vi går in i tredje och sista perioden någonstans från 55 till 60 år. Vid just 55 år kan vi börja knapra på privata tjänstepensioner och de flesta börjar gå ner för landning.

På många sätt är det en intressant tid och frihet. När allt är klart. Skolorna är avslutade, barnen är utflugna och vuxna, karriären i yrket och boendet är genomförd liksom resor, böcker, konst, projekt har realiserats. De stora tagen är tagna och man har perspektiv på många saker och kan känna, förstå och se både början och slutet.

Läs mer

Hållbar tillväxt som övergripande strategi

I 156 länder samlades människor på totalt 5 000 platser för att demonstrera för klimatet.

I Stockholm skanderade tusentals ramsor och höjde sina plakat – och jublet steg när 16-åringen som startade allt, Greta Thunberg, talade på videolänk från New York. ”Det här är bara början. Förändring kommer ske – tro det eller ej”, skriver hon på Instagram.

Det började med en ensam 15-åring med ett plakat utanför riksdagen. Ett år senare samlades människor på tusentals platser runtom i världen för att stödja henne. På fredagen (20 september) spreds bilder från världens alla håll från protesterna – och i New York, där en miljon skolelever hade fått ledigt från skolan för att kunna delta – stod Greta. FNs skyskrapa lyste upp hela sin gavel med hennes tal. Tala om mäktigt. Vilken dag. Även seglingen över Atlanten är något som ingen annan gjort tidigare.

Det hela är enormt fascinerande hur en ända person kan få ett sådant enormt genomslag på ett år. Det är ett uppvaknande för oss alla, hur snabbt det går och vilken kraft det finns i opinionen när man slår an ett underliggande behov. Klimatkrisen är ett faktum som backas upp av nästan all vetenskap. Vi som har möjligheter att påverka behöver växla upp och kompromisslöst, sätta hållbarhetsfrågorna som övergripande strategi för all verksamhet och framtida generationer. Det är inget som sker i marginalen utan i företagets centrum och inbegriper alla avdelningar. Det känns som om Greta drog ut proppen och nu kliver alla fram från företaget Amazon, till Merkel, FN och även Sverige laddar.

Läs mer

Bakom en människa – en ledarskapsfråga

Det var någon författare som sa att människan består av en offentlig del, en privat del och en hemlig del. Oftast ser vi bara en lite del av denna helhet trots att vi är väldigt bra på att analysera andra och kassa på att lära känna och förstå oss själva. Många människor är också noga med sin integritet och vill ha en rågång mellan de olika rummen.

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad – en gig-ekonomi

Smaka på dessa härliga och intressanta ord, ett i taget;

Robotpersonlighetsdesigner
Etikutvecklare
Molnvakt
Gig-manager
Distansare
Kulturflätare
DNA-coach
Vertikalodlare
Oldfluencer
Klimatrevisor

Ord som kan vara nya jobb eller uppdrag inom en tioårsperiod. Kanske behövs en rejäl lågkonjunktur innan de föds fram eller så smyger de bara fram ur kulisserna och är ett fullständigt faktum innan någon vet ordet av. Härliga begrepp som säger en del åt vilket håll vi är på väg.

En annan tydlig tendens som jag ser är att 9-17 jobben kommer påverkas av AI, bred digitalisering och mer nätverksliknande organisationer. Behovet av fast anställd personal kommer minska när företagen blir mer agila i en globaliserad konkurrensekonomi. Många tjänster försvinner när robotar och programvaror tar över. Jag tror faktiskt det är långt fler yrkesgrupper som riskerar att påverkas på en tioårsperiod än vad många vågar tala om.

Det är just i ljuset av detta som begreppet Gig-ekonomi har fått sin utbredning. Ett gig, ett slags uppdrag, som bandet får för att köra sina låtar. Sedan drar bandet vidare till nästa spelning. Ungefär som nomader som kan något och där det finns någon som efterfrågan denna kompetens eller underhållning. Gig-ekonomin är ytterst påtaglig inom kultursektorn där de flesta har F-skattsedel. Frilans är i princip samma begrepp som tar och gör uppdrag utan fast anställning. Så företeelsen med gig-ekonomin är föga ny men förändringarna inom den digitala tekniken gör att arbetsmarknaden sannolikt kommer förändras på djupet.

Läs mer

Organisationsdoktorn på nätet

Det slog mig idag när jag gick och funderade på en del råd som Ulf af Trolle lanserade under 1980- och 1990-talet – hur ytlig kunskapen tenderar att bli inom företagsledning. Trolle var en stor tänkare och verklig företagsdoktor i ordets rätta bemärkelse. Det är över tjugo år sedan han gick bort och boken ”Ett andfått liv” utkom som visar konkreta fall, med både djup och bredd som jag själv har lärt mig mycket av. Att skala bort och prioritera. Hans angreppssätt var att identifiera en livskraftig kärna i företaget och att lägga ned eller sälja delar som var förlustaffärer och att rädda företaget vilket han oftast gjorde.

Jag ska under fler blogginlägg försöka bena ut grundlägga organisationskunskaper som kan frigör kreativitet, bidra till mer skapande och stärkt engagemang. En av ledarskapets uppgifter är just att få resurserna att växa och samverka effektivt, så att processen input och output är optimal ur mänsklig, ekonomisk och miljömässigt perspektiv.

Som jag ser det så har många företagsledningsuppgifter fallit bort som är ytterst väsentliga för verksamheten och istället har det tillkommit saker som är helt obetydliga. Allt kring scenarioplanering, omvärldsbevakning, strategiutveckling, stärkt kundkunskap och mycket annat har försvunnit från radarn, något som jag vill råda bot på. De kommande bloggarna kommer därför handla om hur man utvecklar sin ledningsgrupp, stärker kommunikationen, utför en riktig omvärldsanalys med scenarioplanering, medarbetarskapet, ledarskapet, styrelsearbetet, styrning och strategi, kulturfrågor och kundfrågor.

Denna blogg handlar om valen när man utformar sin organisationsmodell som behöver en översyn då och då. De flesta missar att detta är ett styrinstrument och en viktig del i bolagets kommunikation. Det kanske är dags att utveckla en organisationsdoktor på samma sätt som vården nu tar klivet ut på nätet.

Läs mer

Arkitektur – långsiktighet blir billigt över tid

Markuskyrkan erhöll det första Kasper Salinspriset för god arkitektur av Svenska Arkitektföreningen 1962.

Att rita och konstruera vackra byggnader som inte medför alltför höga hyror. Är det möjligt eller är det helt utsiktslöst? Tumregeln säger att när det blir billigt så blir det i regel fult och när det blir dyrt så blir det snyggt.

Det är ingen lätt fråga att ta itu med. Mycket runtom påverkar. Långdragna detaljplaneprocesser som binder kapital, lokala opinioner med överklaganden och en byggbransch som bara ökar sina kostnader. Byggbranschen är ett fullödigt mysterium – det finns ingen annan bransch i världen med en så svag kostnadskontroll som denna. Ingen går i bräschen för att stärka produktiviteten, bygga i fabrik eller ta egna risker. Allt kantras över till slutkunden och döljs bakom låga räntor och kortsiktig yta. Så ser verkligheten ut. Till och med de så ifrågasatta miljonprogrammet från 1960-talet har bättre kvaliteter än det som byggs i storstäderna idag. Husfasader från 2010 har redan börjat flaga i Hammarby Sjöstad, vilket är makalöst dåligt.

Läs mer

Hemma på Öckerö – ett sommarkort

Trevlig sommarläsning: https://www.ockero.se/download/18.3337c7f3145497702731e73/1402409417999/Naturv%C3%A5rdsplan%20med%20bilagor.pdf

Det är kanske inte så konstigt att man hör härliga Cornelis Vreeswijktoner från Källö-Knipplas hamn, när vi står på Hälsö denna sköna lördagskväll och hör hur alla sjunger med över vattnet. Det är sommar i Bohuslän. Balladen om Fredrik Åkare börjar ju precis här, på Öckerö loge och det är en synnerligen väl vald plats. Även Cecilia Lind är med.

Läs mer

Almedalen, demokratifestival och hur man bygger billigare bostäder

Alltså, det går att börja redan nu med dessa åtta punkter, så kan vi förhoppningsvis få stopp på den skenande kostnadsspiralen och utifrån dessa verktyg kanske forma en gryende bostadspolitik som är både ekonomisk, social och miljömässig.

Det är ett strålande Visby som möter oss, söndagen den sista juni. Temperaturen är på väg upp över 30 grader och arrangörerna lägger sista handen på att finputsa alla sina tält, utställningar, program, expertpaneler och digitala sändningar. Det är som väldens största åsikts- och idémarknad, en demokratifestival, med över 3800 seminarium på sju dagar och nästan 50 000 unika besökare väntas besöka dagarna. Lika många som hela Gotland.

Almedalen är präglad av en slags politisk grundpelare, där partierna äger en dag var. Men det är minst lika mycket ett företagsevent där det pågår både öppna och stängda seminarium och nätverkande.

Dagarna är sprängfyllda med en helt fantastisk kunskapsbuffé med skickliga moderatorer, kunniga paneldeltagare och nya försöksballonger som sänds upp i skyn. Det är kvalitet rakt igenom och man klarar maximalt tio seminarium per dag. Det gäller med andra ord att hårdprioritera eftersom 10-20 superintressanta seminarium ligger på samma tider hela tiden. Appen är ovärderlig.

Den här gången åker vi i ledningsgruppen tillsammans för att spana, lära nytt och se vart vindarna blåser. Vi bevakar våra olika fackområden och stärker kunskapen tillsammans. Ett roligt och bra lärande.

Läs mer

Mindre arbetstid och bättre verksamhet – om behovet av nya arbetstidsmodeller

I myrstacken jobbas det gränslöst men säsongsanpassat. Studerar man arbetsdelningen och samverkan så ser man att arbetet präglas av ett tydligt ändamål och högre syfte. Tänk om man kunde skapa sådana organisationer med få nivåer, självständigt lagarbete och där alla krigar för stacken.

Det är lite sent att vakna nu, efter nästan ett helt yrkesliv. Men bättre sent än aldrig. Det som klarnat i mitt huvud är att vi arbetar precis lika mycket idag som vi gjorde för exakt 100 år sedan. Den ända skillnaden är att vi idag arbetar fem dagar istället för sex dagar. Sedan 1973, alltså i 46 år, har vi haft 40 timmars arbetsvecka som norm, lag trots den informationsteknologiska revolutionen sedan tjugo år tillbaka. Idag är produktiviteten generellt dubbelt så hög som 1973. Tänk själv hur det såg ut då, det fanns inga datorer, system, certifieringar, grusvägarna höll på att asfalteras och på kontoren fanns en fast telefon och rullarkiv. Vi är många gånger mer välutbildade och jämställda vilket gör att vi klarar mer än tidigare. Utbildningsrevolutionen är värt en egen blogg i sommar.

Många studier visar också, från bland annat forskaren Roland Paulsen att cirka två timmar är tomt arbete varje dag. Det handlar om raster, privat surfande, ineffektiva möten, ställtider för resor, otydliga processer som skapar meningslösa uppgifter. Annan forskning visar att cirka en timme av arbetstiden läggs på intriger eller maktspel. Alla som har tillbringat sina dagar på kontor vet att det finns enorma förbättringsmöjligheter. Tempot är relativt lågt och dåliga IT-system stjäl hur mycket tid som helst. Så frågan är varför har inte arbetstiden minskat när produktiviteten stärkts, utbildningen stärkts, digitaliseringen stärks och vi är på väg mot en mer flexiblare arbetsmarknad. Från politiskt håll kommer istället kravet på mer arbetstimmar, när färre ska försörja allt fler invånare. Detta är realitet och inget som går att vifta undan. Men att alltid göra som vi gjort är kanske inte bästa receptet att tackla dessa utmaningar på. Jobbar vi rätt, är önskemålen och behoven realistiska eller måste vi tänka nytt?

Läs mer

1 2 3 45