Hammerth.se

Det pågår ett fundamentalt handelsskifte när kunderna vänjer sig vid att näthandla och erbjudanden blir allt bättre. Det blir en ketchup-effekt som kommer att slå ut många externa handelsplatser och stora shoppingkatedraler. Vätterhem har tre centrumanläggningar i våra stadsdelar Österängen, Råslätt och Öxnehaga samt en rad centrala småbutiker. Dessa har under säg trettio års tid varit i strykklassen när A6 handelsområde, Solåsens köpcentrum, ICA stormarknader och City byggts ut och slukat nästan all köpkraft med likriktade varumärken. Vi har med nöd och näppe lyckats hålla liv i dessa väsentliga och vitala mötesplatser men priset har varit högt. Tyvärr har moderniseringen uteblivit och många lokaler har under årens lopp gapat tomma. Vi har succesivt etablerat nya och spännande köpmän som hittat nischer och lärt sig förstå sina kunders vanor och köpbeslut. Inte sällan med ett internationellt sortiment. Dessutom har vi inlett en upprustning för att köra ikapp ett eftersatt underhåll.

Men det som händer nu är inget mindre än en revolution, när många sitter hemma och målinriktat köper sina varor. Det verkar som om näthandeln tagit sig över en kritisk massa som gör att även bolag som H&M får utmaningar. Effekterna av detta innebär behov av många och snabba leveranser, mycket effektiva utlämningsställen (även för kylda varor) med bra öppettider och hög grad av personlig service. Detta kan låta enkelt men här behövs ett nytänk kring denna logistik med fraktföretag och ett gemensamt butikssamarbete samt en ny hantering av alla varor och tjänster. Hur kan detta förpackas och förädlas med befintlig butiksstruktur?

(mer …)

Det kan låta lite förmätet men som fastighetsbolag har man en väldigt stor påverkan på både det yttre och inre rummet för oss människor. Hus och stadsmiljöer påverkar oss och hur vi ser på oss själva. Det kan forma vår identitet, vår trygghet och vem vi är eller vill bli. Det vi bygger nu ska kanske stå i hundratals år och utgöra hem för generationer av människor. Det gäller att vara omsorgsfull och tänka utifrån människors grundläggande behov vid utformningen av de nya bostäderna. Liksom att tänka på framtida drift och underhåll så att fastigheten bidrar till framtida kassaflöden.

Vår störst utmaning i byggeriet är att bygga billigt, vackert och med god hållbarhet. Ibland känns det som en övermäktig arbetsuppgift men ibland tror vi oss kunna lösa denna gordiska knut. Till detta kommer också hur vi integrerar den digitala infrastrukturen, praktiska saker som nya boxar för e-handeln som växer kraftfullt och hur vi kan förmedla nya tjänster från innovativa startup bolag som ligger på från bland annat Pitch Baren.

(mer …)

Idag är det Palmsöndag och inledningen på den så kallade stilla veckan. Lyssna på det ordet. Vilken underbar poesi och härligt namn på en vecka när vi ska ha årsstämma, ledningsgrupp, lönesamtal, utvärderingar och nya byggprojekt med mera. Påskveckan har karaktärsfyllda namn på veckans dagar; blå måndag, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Kyrkorna går för högvarv i storstäderna och alla dagar har också olika färger. Från kolsvart till gult och vitt samt rött. Påsken är i grunden den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att den troende människan skulle bli förlåten sina synder och få evigt liv.  Även judendomen firar påsk, fast på ett annat sätt. Pesach det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

I vår sekulariserade tid är det knappast några som bryr sig om detta faktum längre. Det är påskägg, fjädrar, ris, bus eller godis och mycket mäklare som håller husvisningar när alla stugorna öppnas för säsongen. Kyrkans roll har tappat mark och saknar i många fall relevans eller aktualitet. En självförvållad inriktning där fokus är tradition, de närmast sörjande och tråkiga gudstjänster. Skulle kyrkan vara i tiden skulle man slå mynt av stilla veckan och bjuda in till många filosofiska samtal, hålla seminarium, driva debatt, erbjuda meditativa retreater, yoga och själavård osv. De bästa predikanterna skulle alla ha öppet hus och finnas i sina kyrkor istället för på seminarium, kontor och konferenser. Fortfarande är cirka 6,1 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan eller 61,2 procent av befolkningen. Vilken potential. Kyrkan borde kunna mobilisera ett fyrverkeri av aktivitet med alla tillgångar och deras jätteorganisation för att nå utanför sig själv. Det behövs sannerligen en ny Luther och reformer. 

Nåväl, inte desto mindre är frågeställningarna som påsken belyser oändligt intressanta. Jag och sonen Gustaf debatterar alltid olika ämnen när vi sitter i bilen eller när vi är på Öland. Det kan handla om jämställdhet, den fria viljan, målsättningar, frihet, Trump, anpassningsbarhet, kunskapens väsen, djurens medvetande och så vidare. Denna gång var ämnet om det ens är tänkbart med att man kan leva igen eller om det är fullständigt otänkbart. Alltså om uppståndelsen som påsken predikar är metafysiskt möjligt.

(mer …)

Det finns en affärsstrategi som jag aldrig tummat på och som jag aldrig lär ändra mig på. Varje medarbetare ska ha en klar roll och kunna påverkar sitt arbete och resultat. Helst ska varje avdelning eller funktion ha ett eget resultatansvar som man kan följa och förstå. I motsvarande grad ska företagsledningen släppa inflytande och fokusera på helheten och skapa rätt förutsättningar. Om detta predikade redan Percy Barnevik på 1980- och 1990-talet. Hela tanken med decentralisering är att föra ut ansvar, ekonomi och befogenheter så att alla kan påverka och skapa ett mer lönsamt företag. Förändring behöver initialt komma från ledningen eftersom de flesta är inkörda på en hierarkisk och toppstyrd organisation. Att gå från det vertikala till det horisontella är vid sidan av decentralisering den mest nödvändiga förändringarna just nu. Här finns stora innovationsmöjligheter genom att utforma arbetssätten rätt.

Min uppfattning är att decentralisering motiverar och engagerar när man bryter ner övergripande strategier till praktisk verklighet så att målen blir tydliga och konkreta. Det blir inga konstigheter och alla förstår. Det går lätt att kommunicera och man blir snabbare på att få saker och ting utförda. Inte att fjärma sig och snärja in sig med massa konstiga abstraktioner eller floskler som de flesta Vd:ar sysslar med. Det handlar om att våga släppa greppet till andra och inte detaljstyra för att skapa genuin glädje. Backa när andra kliver framåt och coacha så att andra kan ta plats.

(mer …)

Vi kommer till av våra föräldrar och får ett innehåll som vi aldrig riktigt kan förstå. När vi växer upp så sker detta i ett oöverblickbart system som tar lång tid att förstå, bearbeta och anpassa sig till (eller bryta sig ur). Bara att lära in språket och alla underliggande koder och normer är en svindlande kognitiva process.

Det brukar sägas att livet bara låter sig förstås i efterhand och det är en bra insikt och formulering. Så är det för mig. Tydligen behövs bearbetning och mognad innan man ser klart och det som skett. Livet levs delvis i blindo, mellan en vardagslunk och spänning, mellan slump och avsikt, kamp, navigering och energi. Det liknar mest försök, det är alltid första gången med allting. Det är konstigt. Mycket blir alltid första gången. Det är det gåtfulla och något som utmanar oss hela tiden.

Vad är det som driver oss människor?  

En stark drivkraft är det som ska hända, saker som ligger framför oss eller som vi ska göra. Förväntningar. Det kan handla om nästa match, träffa sin partner, föda barn, bygga hus, utveckla golfsvingen eller precis vad som helst. Detta ger stimulans och energi – man har något framför sig som man själv har valt och vill.  Många vill också vara med där det händer. Man gillar när det händer saker i en grupp eller samhälle. Även då blir det spännande. Man är en grupp som påverkar och utvecklar.

(mer …)

Vinterspelen i Sydkorea har verkligen satt färg och känslomässigt avtryck under denna vintriga februari. OS har i takt med svenska framgångar känts av under dessa två veckor. Mest hela tiden har det varit överraskande svenska skrällar som man minst av allt kunnat ana.  Det man däremot trott skulle gå bra har inte alls fungerat. OS är verkligen ett skräll-OS i positiv bemärkelse. Discovery Networks som har tv-rättigheterna och Kanal 5 har dessutom lyckats med ett skönt upplägg och bidragit till intressanta inlägg och reportage.

Den största skrällen är ändå skidskyttarna på både dam- och herrsidan med legendariska tränaren Pichler i spetsen. Han är mästerlig. Grundbulten i hans träningsmetoder är laktattesten (mjölk-syratesten) och de går tillbaka till 1970-talets DDR.

(mer …)

Det är en märklig tillfällighet. Jag och dottern Klara pratar om IKEA och Kamprad hela väggen ner till Öland förra lördagen. Jag tänker skriva en blogg om Kamprad på kvällen men är alldeles för trött och punktar bara ner en struktur. Jag har alltid känt en djup sympati för denna smålänning, för denna besatthet, för detta annorlunda beteende och att han gått sin egen väg. Allt kunde bli bättre och det mesta var ogjort. Jag har även fängslats av Kamprads sammansatta och komplicerade personlighet. På söndagsmorgonen var solljuset så otroligt levande att det påminde om en människas närvaro. Klara och jag fortsatte att prata om Kamprad och hans koncept. Varför det gått så bra och vari storheten ligger. Jag skrev en snabb tweet om det levande ljuset och att det finns solar på närmare håll, där Kamprad var en sådan. Sedan gick vi ut på de öländska strandängarna och småpratade. Hemkommen tittade jag till på mobilen och såg att någon skrivit vila i frid. I samma ögonblick förstod jag att han gått bort.

Så var i all sin dar ska man börja och hur ska man beskriva den största småföretagaren i världen. Om en familj som är ett företag och ett företag som är en familj. Jag gör ett personligt försök som inte på något sätt är komplett eller ens i närheten av detta.

1. Jag börjar med själva konceptet, idén bakom IKEA
2. Ingvar Kamprads personlighet
3. Lärdomar – en evighetsmaskin

(mer …)

De senaste hundra åren har nästan all managementlittertur lyft fram det personliga ledarskapet som nyckeln för ett framgångsrikt företag. Giganter som Frederick Taylor, Henry Fayol, Max Weber till Hersey & Blachard och Peter Drucker med tusentals kopior har trummat in detta budskap så djupt att det knappast går att tänka utanför denna föreställning.

Det som sällan tas upp är det komplexa samspelet mellan ledaren, individer, det sociala sammanhanget och vilka uppgifter som ska lösas. En arbetsplats är speciell inrättning där man samarbetar, odlar sitt yrkesintresse och åstadkomma resultat. Jobbet är för många något som ger individen riktning och mening. Det blir en stark identifikation.

(mer …)

När man diskuterar ledarskap så skulle man lika mycket diskutera medarbetarskap. Att leda en organisation är från början till slut en fråga om samarbete och att bygga ett så sammansvetsat gäng som möjlig. Hierarkin är inte dominerande utan det är tillit och visionen. Det vi kämpar för och hur vi vill påverka och utveckla samhället. Medarbetarskapet handlar om rollen, rättigheter, skyldigheter, utveckling och viljan till samverkan.

Det kluriga med ledarskapet är att ledaren, måste dra upp riktlinjerna och de stora ramarna. Ange anvisning om visionen, strategi och målsättningarna. Inom denna miljö bör det också finnas tydliga policys och värdeord som betonar vad företaget anser är väsentligt och aldrig tummar på. Därefter så handlar det faktiskt om att gå ur ledarrollen och bli en medarbetare som alla andra. Att släppa kontrollen och acceptera att andra stiger fram och utvecklar verksamheten. Detta är psykiskt klurigt men oerhört viktigt. Att acceptera att jag inte bestämmer allt utan att andra bestämmer och har kontroll på saker som styr företaget. Att acceptera ett demokratiskt företag där flera har makt och där inte VD ska styra som en auktoritär gammal brukspatron.

(mer …)

Det är märkligt med olika företag. Många, över en majoritet står stilla och ägnar sig åt interna stridigheter, osammanhängande organisationsfrågor, tar in konsulter som aldrig levererat och gräver ner sig i byråkratiska detaljer utan mening. Dessa företag rör sig inte framåt utan backar sakta bakåt. Skälet är att man saknar kunskap och strategisk förmåga. Detaljer och flugor styr vad som är viktigt för stunden och ingen ser skogen för alla träd. I detta läge är det bara att rensa men oftast saknas även denna förmåga tyvärr. En grov vattendelare är bolag som jobbar långsiktigt eller kortsiktigt. De senare åker runt som en lekboll i omständigheternas hand.

Knappt hälften av företagen rör sig framåt, fast i olika hastigheter. Med tanke på alla myndighetskrav, lagkrav, ägarstyrning, certifieringar, verksamhetssystem, nya IT-lösningar, mötesstruktur så är det inte konstigt att många bolag tappar fart eller tappar det där rätta kundfokuset. Förr på 1980- och 1990-talet gällde att sätta kunden i centrum. Punkt slut. Men detta håller på att förloras på grund av all digitalisering, IT-system, appar, uppdateringar osv som helt fokuserar på tekniken istället för användarvänligheten.

Det är så man förlorar ändamålet med verksamheten eller själva grunduppdraget. Visst är det viktig att följa alla krav från diverse myndigheter men det är lika viktigt att ifrågasätta nyttan och vad som skapar värde. En ledare som inte styrs av integritet, övertygelse eller kundfrågor är illa ute.

Hos oss är det fortsatt hyresgästerna i första rummet. Allt annat är underordnat detta och kommer som steg efter detta. Vi kör ungefär på treans/fyrans växel och kommer hela tiden framåt. Vi står aldrig still utan har jämnt bra tempo men går inte heller upp och maxar eftersom alla ska med och att vi också har mycket lagkrav kring vår verksamhet som ska integreras. Varje människa har storheter, specifika egenskap som det gäller att tillvarata för att kunna bygga rätt team och rätt arbetsmiljö. Men det tar tid att skapa förståelse och förankra saker och ting. De finns bolag som kör på sexans växel men dessa är oftast startup eller där alla är delägare eller så har de en mycket konkret och renodlad produkt.

(mer …)

Det är dags att runda av Tuppens år och ta klivet in i Hundens år 2018. Det ska bli spännande och skönt. Vi får också se hur fyrverkerierna går och om det går att se något denna nyårsafton tillsammans med de sällsamt roliga kinesiska horoskopet som bygger på en människo- och samhällssyn från 1 500 f.Kr. Hundens år, det elfte året i den kinesiska kalendern är lojalitetens, trofasthetens och rättvisans år. Det är ett år då det är gynnsamt att skriva på viktiga kontrakt eller ingå partnerskap med någon. Hundens år är också traditionens år. Använd det till att reflektera över fina traditioner du delar tillsammans med din familj och dina vänner.

Detta blir således den sista 44:e bloggen för i år och handlar bara om mig själv. Ett så kallat egoföredrag. Ja så heter det faktiskt när man berättar om sig själv och sitt liv för att bli invald i Rotary. Vem är jag och vad står jag för.  I och med att jag alltid skriver om jobbet, ledarskap, samhälle, verksamheter, organisation, familjen, fastigheter och så vidare så är fokus på mig och inte de roller som man har i olika sammanhang.

2017 har som helhet varit VG. Det har i stort sett varit ett bra år som rullat på. I sann kinesisk anda så delar jag upp det i Yin och Yang, både det som är positivt och det som är negativt och avslutar med personliga mål för nästa år.

(mer …)

De flesta av oss tittar på när det görs strategiska företagsaffärer, när någon korrespondent berättar om återhämtningen i Argentina, när intelligent teknik, AI införs på bred front eller när politikerna berättar om att vi ska jobba till 67 år. Alla ser vi detta på nyheterna men detta är inte kopplat till oss själva eller hur? Men vad innebär detta och hur kan du tillvarata dessa nyheter? Att lägga ner en kvart om dagen på att förstå börsen, finansiella marknader, pensionsvillkoren och on-line spelen gör att du kan tjäna mer på detta än ditt vanliga lönearbetet (ni som är lite äldre känner till Arne Tammer med sina träningsprogram ”Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge dig en ny kropp”). Istället för kropp skulle jag säga en ny ekonomi. Tricket är att vi MÅSTE börja och inte känna oss bortkomna eller resa en massa hinder. Tänk på att det är ditt liv det gäller och att det är du som har ansvar att kunna påverka detta och att det faktiskt inte är svårt. Så fort saker handlar om finanser så blir vi osäkra och tysta, medans när det handlar om bilen, datorn, resorna, bostaden eller jobbet så bubblar vi på och har järnkoll.

(mer …)

Varje område i livet har sina mästare. Personer som efter mycket sökande upptäckt den heliga graal och skapat mästerverk inom sitt fack. En form av kall eller besatthet efter formens fulländning och som aldrig slocknar trots motgångar och svåröverstigliga livspassager.

I golfen värld fascineras jag av och håller Ben Hogan för en av dessa mästare. En person som dechiffrerade golfens mysterium och likt Albert Einstein kom fram till enkla men snillrika lösningar när det gällde hur en golfsving och golf bör spelas. I dagens värld tittar alla på dagens storstjärnor för att lära. Jag tror alltid att det är bäst att gå tillbaka i tiden och titta på mästarna, de som både vann, utvecklade sporten och visade mer än vad de sa. Hogans golfkarriär startade på 1920-talet men det var först under 1940- och 1950-talet som hans tid kom. Då var det Hogans tid på golfbanorna och hans fulländade sving – minst lika vacker som balett eller klassiska musik – https://www.youtube.com/watch?v=K59-7oC8E5U

(mer …)

Jag minns ganska väl den dagen när min morbror, min mamma, jag och mina två småsystrar med full packning rullade iväg från Kalmar. Det var nästan som en amerikaresa. Det var soligt och varmt. Det var liksom definitivt och målet var Stockholm. Året var 1973. Det var augusti och redan i Norrköping fick jag en känsla av något stort när vi körde förbi Navestad och såg jättestora hus. När alla drog ut till Småland och gröna vågen satte in på allvar drog vi till huvudstaden. Redan då var bostadskrisen ett faktum. Det blev Farstas miljonprogram som då var helt nytt. Vi bodde på Brunskogsbacken 98, ett gigantiskt hus, där de flesta var arbetare och ensamstående med barn. Det blev en tuff period. En riktigt tuff period för en smal smålänning med bred dialekt utan uppbackning hemifrån. Min bästa vän var Tony. Pappan italienare och mamman finländare. Så såg det ut i Farsta. Det var polacker, jugoslaver, indier, finländare MEN alla var vi lika. Vi visste ganska snabbt att vi var en ”lågstatusstadsdel” för resurssvaga. Det kittade ihop oss. Farsta, Rågsved, Hökarängen, Skärholmen, Fittja, Alby, Tensta, Rinkeby var alltid på löpet. Det var alltid bråk och hög kriminalitet. Men också Ebba Grön och Thåström som gav oss mod och så var det idrotten som blev min räddning.

(mer …)

Det börjar bli dags att summera och knyta ihop säcken för 2017. Detta år har Vätterhem fyllt 75 år och vi har verkligen satt ljus på detta med en ny företagsbok, föreläsningar på högskolan, förstärka stadsdelsdagar, cirkusföreställningar, bjudit in våra hyresgäster till olika arrangemang och event, förstärka julmarknader, löpfester, stor TV-uppgradering, ett lågt hyresuttag osv. Sammantaget har det handlat om ett 100-tal aktiviteter som riktats till våra hyresgäster. Och det har uppskattats.

Nu lägger vi snart detta bakom oss och går in på det 76:e året, men innan dess är det dags för utvärdering och uppföljning.

Vi har sex stycken tuffa och mycket ambitiösa mål som vi mäter varje år. Det är genom att förverkliga dessa konkreta mål som vi ska bli Sveriges ledande bostadsbolag 2023.  Målen mäts genom externa aktörer och officiell statistik som publiceras på hemsidan.

(mer …)