Hammerth.se

Det är ett strålande Visby som möter oss, söndagen den sista juni. Temperaturen är på väg upp över 30 grader och arrangörerna lägger sista handen på att finputsa alla sina tält, utställningar, program, expertpaneler och digitala sändningar. Det är som väldens största åsikts- och idémarknad, en demokratifestival, med över 3800 seminarium på sju dagar och nästan 50 000 unika besökare väntas besöka dagarna. Lika många som hela Gotland.

Almedalen är präglad av en slags politisk grundpelare, där partierna äger en dag var. Men det är minst lika mycket ett företagsevent där det pågår både öppna och stängda seminarium och nätverkande.

Dagarna är sprängfyllda med en helt fantastisk kunskapsbuffé med skickliga moderatorer, kunniga paneldeltagare och nya försöksballonger som sänds upp i skyn. Det är kvalitet rakt igenom och man klarar maximalt tio seminarium per dag. Det gäller med andra ord att hårdprioritera eftersom 10-20 superintressanta seminarium ligger på samma tider hela tiden. Appen är ovärderlig.

Den här gången åker vi i ledningsgruppen tillsammans för att spana, lära nytt och se vart vindarna blåser. Vi bevakar våra olika fackområden och stärker kunskapen tillsammans. Ett roligt och bra lärande.

(mer …)

Det är lite sent att vakna nu, efter nästan ett helt yrkesliv. Men bättre sent än aldrig. Det som klarnat i mitt huvud är att vi arbetar precis lika mycket idag som vi gjorde för exakt 100 år sedan. Den ända skillnaden är att vi idag arbetar fem dagar istället för sex dagar. Sedan 1973, alltså i 46 år, har vi haft 40 timmars arbetsvecka som norm, lag trots den informationsteknologiska revolutionen sedan tjugo år tillbaka. Idag är produktiviteten generellt dubbelt så hög som 1973. Tänk själv hur det såg ut då, det fanns inga datorer, system, certifieringar, grusvägarna höll på att asfalteras och på kontoren fanns en fast telefon och rullarkiv. Vi är många gånger mer välutbildade och jämställda vilket gör att vi klarar mer än tidigare. Utbildningsrevolutionen är värt en egen blogg i sommar.

Många studier visar också, från bland annat forskaren Roland Paulsen att cirka två timmar är tomt arbete varje dag. Det handlar om raster, privat surfande, ineffektiva möten, ställtider för resor, otydliga processer som skapar meningslösa uppgifter. Annan forskning visar att cirka en timme av arbetstiden läggs på intriger eller maktspel. Alla som har tillbringat sina dagar på kontor vet att det finns enorma förbättringsmöjligheter. Tempot är relativt lågt och dåliga IT-system stjäl hur mycket tid som helst. Så frågan är varför har inte arbetstiden minskat när produktiviteten stärkts, utbildningen stärkts, digitaliseringen stärks och vi är på väg mot en mer flexiblare arbetsmarknad. Från politiskt håll kommer istället kravet på mer arbetstimmar, när färre ska försörja allt fler invånare. Detta är realitet och inget som går att vifta undan. Men att alltid göra som vi gjort är kanske inte bästa receptet att tackla dessa utmaningar på. Jobbar vi rätt, är önskemålen och behoven realistiska eller måste vi tänka nytt?

(mer …)

Det finns mycket man kan lära sig av amatöridrotten eller idrottsrörelsen som utövas på fritiden. Hur man lyckas uppnå jämställhet, bryta normer och att träningen avgör resultatet istället för kön.

Det märks så tydligt var man än kommer. Om man är i löparspåret på Södermalm, runt Munksjön i Jönköping eller i rikets andra stad. Om man cyklar på slingrande vägar i undersköna Omberglandskapet eller i vackra Ydrebygden. Besöker gym, idrottsklubbar eller provar nya slingor för moutainbike. Så är den kvinnliga närvaron dominerande, med undantag från golfen som har en bit kvar.

(mer …)

För mig är det helt självklart att alla som bor i våra lägenheter ska kunna påverka både sin bostad och närmiljön och alltid få ett positivt bemötande från oss. Det finns inget finare och bättre än engagerade hyresgäster som bryr sig om både sin bostad och sitt område. Dessa ambassadörer är guld värda, det vet varje bovärd. Som ett led i att öppna för mer påverkan har vi uppdaterat det så kallade boinflytandeavtalet med Hyresgästföreningen som var över tio år gammalt och var kopplat först och främst till själva lägenheten. Det händer saker när man kokar om gamla recept till dagens hållbara samtid.

(mer …)

Grovt sätt kan man förhålla sig till världen som om den antingen är ödesbestämd, att förloppet är förutbestämt eller att inget finns innan något inträffat, alltså inte förutbestämt.

Vad kommer att hända och hur mycket kan man själv styra och påverka förloppet eller kan man inte påverka någonting alls?

Eviga frågor som filosofer bearbetat i årtusenden. Det kan låta lätta men ruvar på ett existentiellt val och avgörande perspektiv. Inte minst kring handlingarnas räckvidd, möjligheter och energins uppkomst.

(mer …)

Det finns mycket man kan lära sig av politiken. Sättet att bedriva och diskutera budget, debatter, framtagning av kommunprogram och att ha en stark öppenhet med respekt för olika åsikter och media samt att intellektuellt hitta kompromisser som blir nyskapande lösningar.

Har precis läst igenom Jönköpings kommunprogram som landade den 11 april och här finns nya vindar och nya spår med intressanta uppslag. Det är den nya koalitionen som består av C, S, L och MP som står bakom detta verk som gäller under mandatperioden 2019-2022. Fokus är Jönköpings bästa. Det är också viktigt att beakta och ta hänsyn till oppositionens tankegångar och idéer så att programmet kan bli ännu bredare och stärkas. Nyckeln här är hur det ska genomföras och ledarskapet för att få det gjort. Kan stora delar av programmet förverkligas så går vi mot en ny storhetstid.

(mer …)

Påsktider är antingen grått eller grönt. Det beror på när den infaller och det är ingen enkel matematik. En minnesregel är att påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagsjämningen som alltid infaller den 21 mars. Det är alltså månen (gamla beräkningar med tabeller av metoniska fullmåne) som styr och dagarna kan slå från 22 mars till 25 april. Det innebär alltså att vi har en ganska sen påsk i år. Konstigt att så gamla regler styr dagens moderna samhälle.

Påsken inleds egentligen med en fasta som pågått i 40 dagar innan själva påskafton. Vid den här tidpunkten börjar man känna suget av mat. Symbolen för påsken är ägget som står för livets återfödelse efter vintern. Påskveckan som även heter stilla veckan eller passionsveckan inleds med palmsöndagen som är berättelsen om när Jesus rider in på åsnan i Jerusalem. Därefter följer blåmåndag, vit-tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdagen, långfredagen och påskafton. Vilka härliga namn och karaktär. Dramaturgin i påsken går heller inte av för hackor. Det är intåget, sista måltiden, vandringen på Golgatan och korsfästelsen, död, uppståndelsen och hoppet. Livets essens på en vecka. Det tål att reflekteras kring.

(mer …)

Det har säkert varit behagliga dagar innan den 20 februari på huvudkontoret på Swedbank med en färgstark och djup personlig VD, som likt en enastående bidrottning, bestämde allt och där medarbetarna var till för henne. Med en alldeles underbar Skandinavisk dialekt gick hon verkligen genom rutan. Det är inte svårt att känna sympati och smittas av hennes goda humör. En annorlunda och glad VD med egen stil.  Det mesta tickade på och solen sken.

Bankens glasbastion i Sundbyberg utstrålar självmedvetenhet, makt och tyngd. Man känner sig väldigt liten när man tittar uppåt och tar in hela arkitekturen. En bank är i princip ointaglig och ska stå pall även i de mest tuffa konjunkturer och finansiella kriser, uppbackade av staten och vi skattebetalare. En bank får knappast gå över styr. Ovanpå allt detta så finns även den knepiga banksekretessen, som innebär att man inte kan uttala sig om någonting, allt är sekretess och hemligt. Det är värre än UD. Det är alltså ointagligt.

MEN någon/några inifrån, kastade en sten rakt genom glaset. https://www.svt.se/special/swedbank/metoden/ Det var någon som fått nog i denna bastion, som inte vill spela med eller stå bakom en systematisk penningtvätt av kriminella från 40 miljarder kronor (bygger på femtio konton från läckan) till oöverblickbara summor. Det var säkert många sömnlösa nätter innan dokumentet gick iväg. Det blev startskottet till den finanshistoria där Swedbank tappat en tredjedel av sitt börsvärde och medvetet blundat för en gigantisk penningtvätt som kan hota bankens existens.

(mer …)

I måndags den 18/3 var sista styrelsemötet med avgående styrelse som avtackades på Fjällstugan med en värdig inramning. Det har varit fyra fantastiska år där vi gått från förvaltning till förnyelse och alltid levt upp till ägardirektiven och förenat både affärsnytta med stor samhällsnytta. Ett stort tack till Stefan, Ulf, Pelle, Eva, Elisabeth, Yvonne, Maja, Linda, Johan och Anki. Ett tack för ert engagemang, passion och kunskap om våra frågor och beslutsförmåga. Vi har tagit cirka 100 avgörande beslut, diskuterat tusentals frågor kring framtidens boende, samhällsutveckling och konkreta ekonomiska frågor. Vi har besökt Linköping, Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg och Stockholm i olika styrelsekonferenser och sammantaget stärkt Jönköpings attraktionskraft.

(mer …)

Inför starten av varje verksamhetsår försöker jag definiera ett tema som gör att vi kopplar ihop alla våra aktiviteter mot detta tema. En form av kraftsamling och samordning. För 2018 var det kvalitet som var temat och när jag nu sitter och skriver ihop texten till bokslutet så kan jag inte låta bli att se hur väl vi stärkte kvaliteten i hela bolaget.

(mer …)

Det hela började med att jag lyssnade på podden Smarta samtal med industrinestorn Leif Östling som gav sin syn på samhällskontraktet, industrilogiken, ökade klyftor och om en kommande systemkollaps inte minst inom vården. Han brukar inte sällan skräda på orden, men nu var han i storform och det blev en rejäl känga åt politiken, finansmarknaden och den offentliga sektorns ineffektivitet.

Östling var VD på Scania mellan 1994 till 2012 och var ett av världens mest lönsamma företag med Scania-konceptet; tysk standardisering av moduler som är fasta men kombineras efter kundens unika behov enligt skandinavisk flexibilitet. Ett industrisystem som en legolåda där alla funktionerna eller modulerna av hytter, växellådor, motorer, chassin skräddarsys tillsammans med kunderna. Kunderna gillade legolådan och sättet att påverka och få en optimal lastbil utifrån plånbok och behov.  Det är inte konstigt att Scania alltid slog Volvo i lönsamhet. Ständiga förbättringar, samverkan med Toyotas filosofi kring lean och tydliga förhållningsregler som alla levde efter.

Östling var var också annorlunda än de flesta andra industriledare. En norrlänning, med södersnack, pondus och tunga akademiska meriter med en dubbelexamen som  civilingenjör och civilekonom plus hedersdoktor på CV:et. Dessutom medlem som ung i SSU. 2017 var han ordförande i Svenskt Näringsliv och fick gå efter kritikerstormen med citatet ”Vad fan får jag för pengarna”. Den rollen var han inte skräddarsydd för. Någon direkt politisk taktiker har han aldrig varit. Men frågan utan svordom är rätt att  ställa.

(mer …)

Varje organisation har sin egen kultur att bära. Den är resultatet av människor, handlingar, värderingar, innovationer, uppdrag, händelser och har liksom smugit sig på i slow motion som ingen märker. Oftast säger man att det gäller att lyssna till väggarna för att förstå vad som går att förändra och vad som inte alls fungerar. Då är det kultur man pratar om. En kultur som verkligen äter upp en fluffig strategi till frukost om den inte filtreras i lagren och förstås med kulturella glasögon.

Att dechiffrera kulturlager och hjälpa bolag att förstå sin kultur är sannolikt framtidens konsultboom. Jag brukar alltid spetsa öronen när jag läser om någon som förstår sin kultur och använder denna som ett verktyg för att utveckla företaget. Ett sådant bolag är It-företaget Netlight som gläntar på dörren till framtidens organisation som jag ser det.

(mer …)

Oftast kretsar nästan allt i ett företag kring ledarskap och styrning, trots att det är på fältet alla slag står och det är där medarbetarskapet prövas för att vinna både krig och uppnå bolagets målsättningar. Då gäller det att alla vet vad som gäller och förstår hur mycket var och ens insatser betyder för helheten. Det är lärande från båda hållen.

Ett företags består av olika resurser och tillgångar som pengar, kunder, fastigheter, inventarier och olika system. Men den viktigaste tillgången är utan tvekan medarbetaren.

I vårt bolag är alltså medarbetaren den viktigaste tillgången. För oss är det därför viktigt med allas lika värde, att vi prioriterar jämställdhet och respekterar varandra för dem vi är. Vi har nolltolerans mot rasism, kränkningar, mobbing och sexuella trakasserier. Detta är en gräns som ingen ska passera.

(mer …)

Wien är en fantastisk stad med sin storslagna arkitektur och paradgator som får en att hissna. Att springa i denna fantastiska kulturella smältdegel är förtrollande och sträckan blir gärna längre eftersom stadsrummet drar mig längre och längre in i sin svunna storhetstid. När man kommer ur garnet så fortsätter floden Donau att fängsla. Det finns mycket att tänka på i filosofernas och musikernas stad. Här finns spektakulära universitet, internationella huvudkontor, ett butiksmyller utan slut, kulturella institutioner, museum, slott, parker och inte minst cyklar och såklart Mozart. Väldigt många trampar runt på cykel som man kan hämta här och lämna där.

(mer …)

Alla pratar just nu om blockchain men det är få som riktigt förstår vad det är. Word Economic Forum hävdar att cirka tio procent av världens samlade BNP är registrerade i en blockkedja om sju år. Är detta verkligen möjligt och vad är egentligen en blockkedja och hur kan den fungera?

En blockkedja förutsätter att det sker någon form av transaktion eller förändring mellan individer eller datorer i ett nätverk. Någon vill köpa något, byta något, hyra något, skänka något, betala något, rösta på något, bevaka något och så vidare.

En blockkedja är ytterst en enorm databas där stora mängder information kan lagras. Men en blockkedja skiljer sig åt från mer traditionella databaser genom att den är helt decentraliserad. Databasen lagras alltså inte på en och samma dator (eller ett ställe), utan existerar parallellt på ett nätverk av datorer. Det innebär att det inte finns en central databas som någon kan förstöra. Inget bolag styr. Tekniken skapades så sent som 2008 av personen eller gruppen som är känd som Satoshi Nakamoto och som också ligger bakom den så kallade kryptovalutan bitcoin.

Blockkedjor beskrivs oftast som kalkylblad (exempelvis Excel), men som har kopierats till tusentals eller miljontals datorer samtidigt. Detta kalkylblad uppdateras regelbundet utifrån de förändringar som görs på varje enskild dator. Varje transaktion eller förändring, sparas i form av ett ”block” som läggs till på kedjan efter att alla andra delar av nätverket har verifierat förändringen.

Förändringarna registreras permanent och i kronologisk ordning, vilket gör att alla användare har insyn och fri tillgång till databasens fulla historik. Detta omöjliggör att förändringar raderas och gör det svårare att förfalska transaktioner. Idag används blockkedjor framför allt inom olika former av kryptovalutor som bitcoin. En digital valuta som klarat av att stå emot jordens alla hackare i tio års tid.

(mer …)