Hammerth.se

Sommaren är över för denna gång och skördemånaden September står för dörren.  Man går från sommarläge till sprint från en dag till en annan. Efter en sådan här solig och fantastisk sommar så finns det mycket lagrad energi som vill ut. Dessutom börjar man se ljuset i tunneln och att man lyckats kämpa ner pandemin med vetenskap och vaccination. Sakta men säkert kan därför samhällen öppnas och restriktionerna tas bort. Snacka om ett kommande Post-Pandemic-Party och börsyra för resten av året när fjärde steget sker. För att inte fastna i managamentbyråkrati som många gör, så har jag schemalagt att vara ute och ta med jobbet till våra elva områdeskontor för att känna puls och gata. Idag lördag, fick jag emellertid feeling för att djupdyka i Majorna och Kungsladugård och bara vara där och handla lite😉. Till slut satt jag på café Skogen och skrev ner denna blogg på en halvtimme. En slags hyllning till denna unika och originella trästadsdel som saknar motstycke i norden och där idéerna redan finns synliga för framtidens boende.

(mer …)

Vi har klivit in en bit i fina sommarmånaden augusti och även det fina vädret ser ut att bestå, så det får bli sköna bonuskvällar med bad, idrott och sociala delar nu när det är back to work som gäller. Mångas semestrar liksom OS är över för denna gång och det har varit en välbehövlig ledighet och supersommar med strålande sol över hela landet. Det verkar som om Norrland tar hem ”solkampen” och det tycker jag vi bjuder norrlänningarna på. Sommaren är speciell med hela dagar så även om man inte gör så mycket så blir det mycket gjort i alla fall.

Västkusten har varit fantastiskt i år med mycket sol, salta bad i kristallklart vatten, inga maneter, kaminvarma klippor och härliga skaldjur så långt ögat kan nå. Upptäckten av Stångehuvud i Lysekil var suveränt liksom nya bekantskaper med unika pärlorna längs hela kusten som passar bra för att smygträningen på sköna klipphällar och holmar. Öland är som alltid superplus men havet skiljer när vädret är lika.

En ny höstsäsong står alltså för dörren och det ska bli superskoj att dra gång och träffa alla kollegor nu när pandemin äntligen börjar släppa greppet efter snart två års social distansering. Vilken lyx att kunna träffas och börja utveckla gemensamt. En sak som har funkat fint i sommar är skrivandet och här har idéerna kommit som stekta sparvar. Det har blivit många inlägg, krönikor, arbetstexter, debatter och andra skriverier kring ledarskap. Här kommer senaste krönikan, nummer tre för i år som ska publiceras på bostadspolitik.se under augusti och som handlar om att få fler nöjda kunder genom att blåsa nytt liv i boinflytandet.

Få begrepp är så svårfångade och oklara som begreppet boinflytande inom bostadsbranschen. I grunden är den en fin demokratisk tanke med att hyresgästerna ska påverka sin bostad och sitt område inför renoveringar, utveckling och standardhöjningar. Det finns mycket kunskaper hos de boende som bolagen behöver blir bättre på att tillvarata och fånga upp.

(mer …)

Vi behöver alla bli lite mer visionära, vidsynta och tänka på framtidens generationer. Liksom att inspireras av att det går att lösa en pandemikris som Covid-19 när man samverkar, delar information och låter en vetenskaplig agenda styra. På mindre än ett år har världen lyckats ta fram ett nytt vaccin som normalt tar upp till tio år när alla jobbar var för sig. En fantastisk global prestation.

Miljöfrågorna är dessvärre så oändligt mer komplexa, långsiktiga och inflätade i ekonomier, i naturliga och onaturliga förändringar plus att de fram tills nu har rått olika syn på miljökrisens konsekvenser bland olika forskare. Det är först de sista fem sex åren som man är mer enhetlig i bedömningarna.

I detta läge, sommaren 2021, tycker jag att man bör eftersträva samma internationella fokus, kraftsamling och samordning som inför covid-19. WHO som larmar, FN som larmar och stater som kliver fram och agerar. Exakt så här skulle man göra med miljökrisen. Alltså bara fokusera på en sak, uppvärmningen och inget annat, oavsett kritik och svårigheter. Det gäller som sagt vår och andras överlevnad på lite sikt. Det handlar om hänsyn, ansvar, medkänsla och ödmjukhet.

På ett sätt kan man säga ett planeten befinner sig i ett cancerläge.  Det är inget bra att det blir för varmt på jorden. Detta är något som vi människor påverkar med 0,2 grader per decennium. Jorden blir som ett varmt växthus när vi tillför utsläpp från växthusgasen koldioxid. Det förstår alla som har ett växthus att där kryper man inte in när det är stekheta sommardagar och njuter. Den ökade värmen kommer från fossila bränslen som naturgas, kol, olja, diesel och bensin. Dessa borde därmed förbjudas inom tre till fem år om vi betänker att vi har ett fönster på säg tio år för att ställa om allt.

(mer …)

Jag går emellan med en liten filosofisk text och om framtidens boende för äldre, innan jag lägger ut nästa krönika. När man sänker ambitionsnivån så verkar skrivlusten spira. Tankar, idéer, bilder, möjlig utveckling dyker upp som svampar ur marken.

När jag skulle ladda bilen i Majorna idag var det en lång kö framför Systembolaget innan de öppnar. Efter löparrundan var kön borta. Plötsligt är människorna inte där. Inget syns och inget finns. När man springer förbi personer som sitter, står, joggar, arbetar, städar osv så får man en kort skymt av deras liv och väsen. Ett kort ögonblick på just på denna position. Sedan är de borta. Det är en fascinerande scen, att mötas flyktigt utan att ha planerat något.

Det slår mig att farten och hastigheten, finns som en stark påverkande kraft bakom scenen. Vi som människor utför väldigt mycket som vi inte tänker på. Vi inser nog inte heller hur vi påverkas av hastigheten (det gör jag själv inte) från att göra många saker samtidigt till att vara tidseffektiv och snabb. Det är både bra och dåligt. Till en viss nivå utvecklar det oss, går vi över vår egen gräns så blir utfallet utmattning. Hastigheten ökar år från år och det gäller att hitta sin rytm och få vinden i ryggen.

Varje människa på scenen är unik och nästan alla som man möter har olika budskap. Idag mötte jag en äldre farbror som liksom stod i vägen när jag skulle springa förbi honom vid en grind, så jag saktade ner och han frågade om det gick bra. Det fanns något drag som jag tyckte såg intressant ut. Jag stannade till.

Han kom från Varberg och var här på ett kort besök hos sin dotter. Från det att han och jag gick upp i morse från olika ställen, förflyttade oss på olika sätt, använda tiden på olika sätt och att vi skulle mötas vid just grinden (en passage som tar två sekunder) är egentligen osannolikt. Detta kan man kalla synkronicitet, ett svårt ord som betyder ”iakttagbart meningsfullt sammanträffande utan orsaksmässigt sammanhang”. Inte helt enkelt detta heller. Vad man gör av tillfälligheten är poängen. Den äldre mannen var själv en gammal löpare, gav enastående tips om både knä, chefskapet och se tiden an. Han såg att jag tänkte på annat när jag sprang:) Det tyckte han var bra och rätt för ”lunken”.  Mitt råd till dig är: det finns viktiga vittnesbörd som kan sin sak och den är alltid gratis. Den lilla tiden att stanna upp är så otroligt värdefull och jag är tacksam att jag bromsade in och fick nya insikter.

Tillbaka hemma för att förbereda ett framträdande kring framtidens boende för äldre (fick sista passet med SBB). Det går av stapeln på Elmia som äntligen får slå upp sina portar efter en tuff tvåårig karantän. Där rök nästan hälften av det egna kapitalet liksom många duktiga medarbetare som sagts upp. Att det är på gamla hemmaplanen ger trygghet och glädje. Som vanligt vid sådana här tillfällen är det Stefan Attefall som styr och ställer och det gör han med den äran och säker hand. Elmia Future Living Om tio år är 25 procent av befolkningen pensionärer….(fortsätt)

(mer …)

Det gick ett larm i slutet av 1990-talet om det förestående intelligenta hemmet som var helt uppkopplat och där kylskåpet berättar när mjölken är slut, när tvättmaskinen ska starta för att spara miljö samt att artificiell intelligens lär sig allt om våra vanor och anpassar temperatur, ljus och luft utifrån våra behov plus alla nya robotar som skulle spara vår tid. Så såg den tänkta verkligheten ut i slutet av 1990-talet när börsen rusade på alla dotcom-bolag och den nya ekonomin stod för dörren. Frågan är om den inte är mer avlägsen nu än då.

Det är med andra ord läge att ta ett aktivt sjumilakliv från bredbandet till att faktiskt börja möblera och utveckla det smarta hemmet med nya designval, tekniska applikationer och flexibilitet som vi tappat på vägen. Hyresrättens fördelar är som bekant just flexibiliteten men detta har smält ihop liksom frihetsbegreppet. Tyvärr upplever jag att hyresrätten står och stampar och att allmännyttan inte är motorn längre.

Förvisso har nästan all energi och kraft gått åt till att tackla utmaningar kring integrationen. Idag ligger utmaningarna på en magnitud som ingen (absolut ingen) kunnat föreställa sig för tio år sedan och där delar av bestånden är segregerade med kriminalitet, parallella strukturer, drogförsäljning, hot, låg socioekonomisk status och upptagna på polisens lista över utsatta områden. Bara namnet skickar kalla kårar. Att kämpa bort områdena från denna lista är möjligt men kräver attack, nya arbetssätt, hårt socialt arbete och djup samverkan på nya sätt.

Även om denna råtuffa verklighet präglar cirka en femtedel av beståndet så kan inte allt innovations- och idéarbete upphöra för den skull. Behoven av trygghet, design, hållbarhet, folkhälsa, tidsbesparingar och smarta applikationer är inte mindre aktuellt nu än då. Det gäller att kunna göra både och. Att värna de egna hyresgästernas bästa och skapa maximalt valuta för hyrespengarna. Vi kör.

(mer …)

Det är sommar och det är underbart att få vakna upp en tidig morgon och befinna sig i ett somrigt landskap som hämtar andan efter gårdagens solbomber. Lommen ljuder över sjön, korna äter sig fram och tystnaden finns däremellan som ett enkelt ackord. Kontrasten är total på ICA i Köpingsvik. Här har man släppt allt och allt vad regler heter och nu gäller maximalt pengar in. Svedda kroppar, håriga ryggar, gymkroppar, ledsna barn, stressade föräldrar i turbo, borttappade konstnärer som funderar, tjejgäng som ska på fest (parfymen och skratt) och köer som börjar vid entrén. Vill man se något minst lika intressant som Lars Norén ska man vara här. Här har hela livets palett trängts ihop sig på 400 kvadratmeters scen, från paret med det onda ögat som är på väg att göra slut vid entrén till ett kyssande lyckligt par inne i mjölkdisken. Det är Sverige, det är varmt och det är sommar;)

Precis här, när jag ska ta en havremjölk slår det mig. Ledarskap handlar mindre om strategi och mer om praktik. Alltså helt om vad alla läroböcker och lärosäten förmedlar och jag själv tänker. Sådana här uppvaknande kallas för att få en lidnersk knäpp och det är faktiskt helt rätt ord. I detta ligger också en rädsla hos ledaren att inte kunna mest eller att tappa ansiktet när det kommer till utförandet. Då blir många chefer tysta eller ”överlåter detaljerna” till andra. Strategi kan gärna bli lite som att rita i sanden eller att horisonten blir trettio år framåt. Strategi behövs men ledarna måste förstå och känna till den praktiska sidan av hur man omsätter idéerna. Däri ligger nyckeln till svarta lådan.

I det operativa är många rädda för att göra fel och därför avvaktar man. Det är synd eftersom det är helt fel. Jag gör massor av fel som ger mig massor av kunskap och insikter hur jag ska lösa problemen. I entreprenörskapet ingår ständiga ”misstag”, det är mycket trial and error, alltså en viktig kunskapsprocess som inte ska tryckas ner eller hånas. Tvärtom ska initiativ premieras oavsett utgång bara vi har en positiv attityd att komma framåt. Det är just i själva görandet som kunskapen pulserar som in och tar fram det bästa av oss.

(mer …)

Det pågår en omfattande teknikutveckling i alla branscher för att ställa om och reducera koldioxiduppsläppen, återbruka material och skapa förutsättningar för att kunder ska kunna göra smarta klimatval. Vi har idag ett överbelastat elnät, enorma behov av underhåll i vatten- och avloppsnätet samt en avfallshantering som inte ger kunderna några skäl att sortera rätt eller minska sitt avfall. Dessutom är fjärrvärmen inte speciellt miljövänlig även om den gör sitt jobb och lite till.

Detta är grunden för att utveckla självförsörjande hus som på sikt kan bidra till ett klimatpositivt samhälle och avlasta elsystemet och VA-nätet. Det är heller inte en dag för tidigt att fastighetsägarna stiger fram och sätter upp en ny innovationsagenda när man bygger nytt, renoverar och utvecklar driften i befintliga hus. Där fokus ligger på att lagra energi, återanvända vatten, utveckla inomhusmiljön och algoritmteknik (huset som en integrerad dator) som både sänker kostnader och minskar miljöbelastningen. Det fina är att allt detta kan skalas upp i hela förvaltningen. Hittills har ekonomin skrämt iväg de flesta, liksom osäkerheten med vätgaslagring och bränsleceller. En grov differentialkalkyl visar att det tar cirka 15 till 17 år att få ett projekt runt 40 lägenheter med normalhyra lönsamt om man ser det isolerat. Allt som leder till besparingar bör snabbt omsättas i befintliga bestånd och då blir kalkylen en helt annan.  Eller bidrag från Energimyndigheten eller att varumärket associeras med grön förnyelse, framtid och den första fastighets-Teslan.

(mer …)

Det är semester nu, det är första helgen i det man förr kallade industrisemestern och alla dagar ligger framför oss. Kanske är det till och med dags för en ny semesterreform och lägga på en vecka till. Produktiviteten borde väl ha stärkts seden 1978, annars har vi väldigt stora problem. Nåväl, det är sommar, sol och här på Öland är det inversion på badplatser, restauranger, butiker och olika besöksmål. Covid-19 är på snabb reträtt och alla kan dra en djup suck av lättnad. Jag hoppas vädret står sig och att vi alla får en välförtjänt ledighet efter att ha levt med pandemins svårigheter i cirka 1,5 år. Förra semestern hade vi knappt levt med situationen i mer än ett kvartal.

Det är på semestern som vi får tillräckligt med lugn för att forma våra tankar och filosofera kring framtiden och vart vi befinner oss på vår pilgrimsfärd – ett fint andningshål som man bör tillvarata.

Jag har nu varit igång i cirka två månader på nya jobbet, köpt och sålt bostad, flyttat till Göteborg, bytt jobbarkompisar och lämnat dagens vänner och träffar gamla vänner på nytt. Börjat jobba i en digital värld och succesivt träffat fler och fler fysiskt vilket är så kul när man ser alla nyanser och skiftningar som skärmen suddar ut. Kombon har varit dunder. På detta sätta har jag kunnat träffa alla flera gånger, haft stormöten, platsbesök och så digitala möten igen. Det gäller att alltid göra det bästa av förutsättningarna. Då blir det bra.

Det är en stor förmån att få komma in och lära känna en ny organisationskultur, kollegor, ambitioner, kunskaper och utmaningar. Att träffa tvillingsjälar som man inte alls är beredd på. Möten som leder till nya perspektiv, drömmar och ambitioner. Öppna möten är nog det bästa som finns och all moders uppfinningar. Relationer skulle därför ingå som den viktigaste posten i bolagens balansräkning. I den goda kemin, finns de nya idéerna liksom inbäddade och väntar på att frigöras och blir bingo i resultaträkningen.

(mer …)

Det är den 25 juni 2021 och det är själva midsommarafton. Till slut så kommer man alltid fram. Här på västkusten är det nog det bästa vädret med sol, lätta moln och ljumma vindar. Det är väl denna dag som egentligen är vår nationaldag, då många klär upp sig, har blomsterkransar i håret, långborden dras fram, hela tjocka släkten trängs ihop i partytälten, det sjungs och snapsas och vi går liksom in i sommaren och naturens förtrollande värld. Midsommarveckan med sitt unika ljus är även en bra stund för självreflektion. Att hoppa upp ur strömmen för ett ögonblick och bege sig till berget för att få överblick, nya perspektiv och summera. Det har varit två intensiva och inspirerande månader med en ny organisation, nya fantastiska kollegor, ett fullständigt unikt fastighetsbestånd, nya frågor och utvecklande arbetsuppgifter. Det var helt rätt med ett jobbytet och ett nödvändigt beslut så här efteråt. Jönköping var klart och med ambitionsnivån hos kommunen att det är tillräcklig att vara i mitten blev energilöst och oklarheter kring vem som styr, gjorde inte saken bättre. Precis det omvända gäller nu. Upp i tabellen och skapa en bättre välfärd och en bättre samhällsnytta.

Staden här är inte perfekt men så otroligt charmig och karaktärsfylld. Det är en internationell stad med alla sina spårvagnar, sina elledningar i luften, lampor, stora båtar som går långt in i älven, stora internationella koncerner och många olika nationella skolor. Ovanför skriker fiskmåsar och trafiken är påtaglig. För oss löpare så är det intervallträning hela tiden med backar upp och ner. De olika och personliga stadsdelarna bidrar till kontraster och mångfald. Även parkerna har ett internationellt snitt som Slottskogen och Botaniska trädgården samt Änggårdsbergen. Dessutom så ligger allt inom cykelavstånd. Nästan alla våra stadsdelar ligger med spårvagnen utanför dörren. Här finns nästan det hållbara resandet i sig själv. Dialekten är go och vädret skiftar snabbt.Fiskebutikerna är sagolika.

(mer …)

Det är 16 maj och naturen är magisk. Nu kan tiden stanna. Bolmar av vita körsbärslundar, häggbuskar, hagar av gullvivor och så den skira grönskan i alla olika knoppar, löv och slänter. Den skira gröna färgen i kombination med den vita färgen och så rödfärgade gårdar är som att gå runt i ett svepande pastoralt galleri. Berättelsen om skomakaren som tog semester på försommaren och satte upp en skylt med texten ”Stängt mellan hägg och syren” har många sensmoraler. Någon gång i livet ska jag göra samma sak. Ge mig ut på en pilgrimsvandring med liggunderlag, tält och beskåda maj i närbild.

Det var drygt en månad sedan förra bloggen, ett långt avbrott som beror på jobbyte som kräver mycket uppmärksamhet och att lära känna nya kollegor, system, uppdraget, processer, hyresgäster, partner med mera. Ett sista uppdrag som känns helt fantastiskt och inspirerande. Att försöka bidra till ett hållbart och innovativt samhällsbygge med hyresgästerna och medarbetarnas bästa framför ögonen. Det är sannerligen tur att det är så ljusa kvällar nu, så att man kan avsluta dessa maratondagar med en skön löparrunda och lukta på alla fantastiska dofter som naturen är fyllda av och se glimtar av den sprakande aktivitet som prasslar överallt. Sådana här uppdrag kräver stora energimängder så det gäller att hitta sina egna depåer för påfyllnad och eftertanke.

Jag skriver numera krönikor för både bostadspolitik.se och förvaltarforum under 2021. Har tackat nej till andra månadsspalter på grund av svårigheten med tiden just nu men det kan komma 2022 och framåt. I skrivandet ligger det en tankeprocess som inte sällan ger upphov till nya idéer och förbättringar. Ett enkelt och bra arbetssätt. I sommar får även bloggen ett ansiktslyft med nya bilder, form och kommunikation eftersom fler läser dessa inlägg.

Här kommer således krönika nummer två som handlar om hur man kan utveckla sin  ägarroll för att plocka fram de bästa hos varje enskilt bolag och det dynamiska samspelet mellan bolagen.

(mer …)

Det är dags för första krönikan för bostadspolitik.se och det känns lite pirrigt. Det var ett tag sedan jag skrev regelbundet i Fastighetsnytt och nu är det alltså dags igen med en krönika per kvartal. Första ämnet blir segregation som vi kämpar så oändligt hårt med. Ett tufft sisyfusarbete där stenen oftast rullar tillbaka och där vi stått helt ensamma med våra hyresgäster, progressiva föreningar och först nu på slutet förstärkts med polisen och kultur- och fritidsförvaltningen. Vi har hittills lyckats freda våra områden och Råslätt är det enda som är på Polisens lista över utsatt område. Responsen på krönikan har varit över all förväntan med många positiva reaktioner och tumme upp. En konsekvens av artikeln är att jag nu också inleder ett samarbete med Förvaltarforum om att skriva ytterligare fyra krönikor per år. Fastighetstidningen vill ha uppföljande intervjuer och reportage. Kan dessa krönikor leda till mer diskussion och debatt om de svåra frågorna så är jag mer än nöjd. Detta behövs och är nödvändigt, inte bara under en vecka på Almedalen.

Här kommer således krönikan:

(mer …)

Det känns skönt att äntligen ha en vilodag efter många hektiska och intensiva arbetsveckor. Att befinna sig mellan att avsluta och påbörja påminner om det nyckfulla aprilvädret. Det är mycket som ska överlämnas, lösas och råd ska ges – till att sätta sig in i en ny organisation, träffa nya människor i bolaget och koncernen och tänka på framtiden och byta boenden.  Idag på själva Palmsöndagen (fint namn på dagen som inleder Påskveckan), finns tid för reflektion och en spontan blogg. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan sist – men bloggandet ska tillta nu när pusselbitarna har fallit på plats. Jag har så pass mycket underlag att det räcker för flera bibliotek.

(mer …)

Det spelar ingen roll om man har aviserat att man kommer avgå inom en viss given tid. När det väl är dags och beslutet är taget blir nästan alla förvånade och tagna på sängen. Att sluta när allt rullar på, när vinsterna är all time high och resultaten är top notch, verkar bryta en del av den gängse bilden. Efter alla dessa tuffa förändringsår är det väl dags att skörd, är mångas uppfattning.

Det är mycket som händer i en organisation när ledaren slutar. Och ingenstans i några managementböcker finns något om denna intressanta del, som berör gruppdynamik och positionering. Saker som ingen pratar om men som finns under ytan och påverkar. Vad händer, vem tar tag i situationen, hur agerar organisationen, styrelsen och omgivning. Det som gör det annorlunda nu är vi är mitt uppe i krishantering av Coid-19 som ökar pressen på att göra något. Detta betyder oftast dess motsats.

Grunden innan pandemin, är att företagandet är ovisshet, osäkerhet och att allt förändras. Det finns inga skyddsvallar i världen som kan bygga skydd för livet eller framtiden. Det gäller att kunna läsa av samtiden, ha hög grad av flexibilitet och att få hela laget att följa en viss riktning. En riktning som ger belöning om ledaren kan sin sak. Kort och gott att ha en stark egenförmåga och beredskap inför olika alternativ. Saker som kräver tankemöda, integritet och anpassningsförmåga.

(mer …)

Sex år går fort, nuförtiden. Ett knäpp och så är timglaset tomt. Samtidigt när man tittar på alla sandkorn och allt vi gjort så förefaller tiden oändlig. Det är verkligen dubbelt. Tiden är märklig, både framtiden, nuet och dåtiden. Lite drömlikt är det allt. Nåväl, vi har som signatur att alltid gå från ord till handling. Genomfört det vi sagt och utvecklat hela bostadsbranschen här i Jönköping. Allt detta har skett i god anda och utan en massa gnissel eller bråk. Vi har haft en fin ton och mycket bra stämning i företaget. Detta är inte självklart. Stämningen i fikarummet (när inte Covid-19 hindrar oss) har alltid varit en god pulsmätare. Härliga skratt, muntra inspel, innovationer, info och alltid fullt!

Här kommer så en recap, en övergripande sammanfattning av vad som skett under åren 2015-2021. Ett lagarbete, där vi jobbat som en enhet och för varandra. Det är en ingen klyscha utan ren och skär verklighet. Ovanpå detta ständiga kriser. Det har varit flyktingkrisen i flera år, segregationskrisen i våra stadsdelar, bostadskris pågår hela tiden och en tuff pandemikris i ett år hittills samt rader med lokala kriser i samband med storbranden på studentboendet i Råslätt, flertal skjutningar, sprängningar och bilbränder. Plus olika synsätt med kommunen om det ena och det andra. Detta har hanterats vid sidan av all utveckling och förnyelse. Allt går även om det såklart är jobbigt och psykiskt tufft. Däremot nu, så känner man ingenting. Bara glädje.

(mer …)