Man kan sannerligen aldrig få för många vänner som talesättet säger. Vänskap är sällan något som man reflekterar över. Det är en själslig relation som oftast är lång, som bygger på likheter, öppenhet och intresse av varandra. Och som inte innehåller något fysiskt. Människor som kort och gott passar för varandra och växer i varandras umgänge. Bland sina vänner kan man utforska vägval, utmaningar och analysera olika situationer. Det är nästan alltid en stödjande miljö och riktig vänskap är helt fria från pengar och beräkningar. Det är en form där människan visar sina bästa egenskaper och kan lär sig mängder av varandra.

Igår var det reunion och järngänget träffades igen. Nu var det tre år sedan sist och det hinner verkligen rinna mycket vatten under broarna mellan mötena. Så, vi börjar alltid med varvet runt. Vad har hänt, varför, hur ser framtiden ut och vilka glädje- och sorgeämnen har passerat revyn. Vi som träffas fann varandra i Uppsala på MBA-utbildningen mellan 2002-2004. Det är alltså, hemska tanke 14 år sedan examen som var förträfflig.

Med tiden har vi gett varandra smeknamn och vid varje tillfälle som vi träffas fördjupas relationen och vi ser mer av varandra. Detta är nog en viktigt del i vänskapen. Att man kommer varandra nära och visar sina sidor helt prestigefritt.

Ett gott tecken på god vänskap är att när man träffas så känns allt naturligt och som om det vore i går. Vi är oss själva och är ytterst trygga tillsammans. Det är bara att ta upp tråden sedan sist och så är hjulet och samtalet igång utan slut. Nu ska jag se till att dessa möten blir mer frekventa eftersom vi inte nöter ut varandra direkt. I vänskap ligger också att man har en distans till varandra som gör att man faktiskt kan se saker och ting som man själv inte ser. Det är det där med att inte se bjälken i sitt egna öga. Sannolikt är denna vänskapsform den mest utvecklande och berikande en människa kan ha. I vänskap finns uppriktighet, vilja att hjälpa till och förstå samt att ha roligt tillsammans.

Årets träff var faktiskt enastående berikande. Vi blir mer öppna med allt och utforskar områden som kärleken, jobben, meningen, tiden, strävan och vänskapen med mera. Och som alltid kommer nya insikter fram. Här kommer ett ytterst litet smakprov;

Läs mer →

Vallastaden som bröt ny mark kring sättet av variera, skapa nya mötesplatser och samverkan med många aktörer. En balansakt av den större skolan och där kulvertlösningen var den stora innovationen. Tekniken fanns bakom men tog inte över.

Jag minns så väl de stora bostadsutvecklarna JMs och Skanskas alla kampanjer kring det intelligenta hemmet i slutet av 1990-talet. Visionerna var häpnadsväckande, allt ifrån intelligent kylskåp till att styra hemmets funktioner efter närvaro och aktivitet. Samverkan fanns med de bästa universiteten, mjukvaruföretagen var på tå och tunga kundundersökningar såg något nytt som gav en ohämmad optimism att allt var möjligt. När IT-bubblan sprack runt 2001 försvann mycket av dessa intressanta tankar med badvattnet.

Såhär femton år senare är allt i full gång igen. Idéerna är samma men nu finns det en verktygslåda och alla tekniska saker finns i verkligheten. Därför är det spännande att läsa gamla uppsatser, visionsprogram, artiklar, böcker om denna pionjärtid. Idag är det mer fokus på tekniska prylar och produkterna istället för kundbehoven och visionerna. Vi bländas av tekniska finesser och missar helheten eller syftet.

Som alltid behövs både tanken och handen.

Läs mer →

Varför ska man inte skriva ut sin egen äggkopp i en 3D printer när man behöver en sådan? Många affärsmodeller faller sönder och nya uppstår i digitaliseringens framfart.

Det är sista passet på den suveräna ettåriga VD-utbildningen som arrangerats av Handelshögskolan i Stockholm. Där framme vid podiet, en energifylld och glad professor Robin Teigland som snart ska få håret att stå bakåt på oss alla. Hon är amerikanska, pratar svenska, har kopplingar till Norge och Afrika. Hon är lite av den idé som hon föreläser om. Hennes nästa arbetsplats blir Chalmers berättar hon eftersom hon vill komma närmare tekniken och gatan liksom. Föreläsningen gör sannerligen ingen besviken. Hon är sig själv och älskar det hon håller på med och är sprängfylld med många aktuella exempel. Föreläsningen ”den digitala revolutionen” är som ett stort pussel där hon lägger bit till bit och plötsligt är det ett mönster och en bild av framtiden som skymtar till.

Jag tänker på det hon säger och försöker se tillvaron från hennes horisont. Hur hon testar, kastar sig in i och verkligen blir digitaliserad all-in. Det flesta av oss gör inte detta ställningstagandet och kommer aldrig riktigt in i matchen. Det är först när man sitter i programmen eller använder tekniken som man förstår och framför allt ser att man själv kan utveckla och bidra med kunskap. Hon är medryckande.  Vi har att göra men en ny nät-generation som hela tiden är mobil och förväntar sig 24/7. Mycket av deras lärande sker idag via sociala medier eller genom sina nätverk istället för traditionella institut menar hon, professorn. Hon berättar om sin son som spelar spel och samtidigt gör läxan och chattar med kompisar från soffan. Det funkar och i chatten fanns en pensionerad matematiklärare. Hennes budskap är också att skapa tillgång till olika resurser utan att behöva äga dessa. Det är i dessa synsätt som delningsekonomin springer fram med nya tjänster som Airbnb. Även hållbarhet finns som en röd tråd, men här är jag mer kritisk och känner att detta inte tas på fullt allvar med all logistik och transporter som följer med en växande e-handel. Kanske kan detta bli digitaliseringens akilleshäl?

De senaste tio åren har tekniken verkligen tagit jättesprång med öppna WiFi, smarta telefoner, Cloud, IoT, VR, 3D skrivare som kan skriva ut föremål och Blockchains (en distribuerad databas, där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna). Sannolikt står vi också inför ett megagenombrott av robotar som kommer att förändra de flesta branscher i grunden. Till detta komma AI och det man kallar Gig economy – den delen av arbetsmarknaden som består av tillfällighetsjobb som förmedlas genom tjänster på internet som exempelvis Uber.

Läs mer →

I våra närcentrum finns kultur, samhällsservice, bibliotek, vårdcentraler, nischinriktade småbutiker, caféer, restauranger som kan få ett lyft i samband med den ökade e-handeln.

Det pågår ett fundamentalt handelsskifte när kunderna vänjer sig vid att näthandla och erbjudanden blir allt bättre. Det blir en ketchup-effekt som kommer att slå ut många externa handelsplatser och stora shoppingkatedraler. Vätterhem har tre centrumanläggningar i våra stadsdelar Österängen, Råslätt och Öxnehaga samt en rad centrala småbutiker. Dessa har under säg trettio års tid varit i strykklassen när A6 handelsområde, Solåsens köpcentrum, ICA stormarknader och City byggts ut och slukat nästan all köpkraft med likriktade varumärken. Vi har med nöd och näppe lyckats hålla liv i dessa väsentliga och vitala mötesplatser men priset har varit högt. Tyvärr har moderniseringen uteblivit och många lokaler har under årens lopp gapat tomma. Vi har succesivt etablerat nya och spännande köpmän som hittat nischer och lärt sig förstå sina kunders vanor och köpbeslut. Inte sällan med ett internationellt sortiment. Dessutom har vi inlett en upprustning för att köra ikapp ett eftersatt underhåll.

Men det som händer nu är inget mindre än en revolution, när många sitter hemma och målinriktat köper sina varor. Det verkar som om näthandeln tagit sig över en kritisk massa som gör att även bolag som H&M får utmaningar. Effekterna av detta innebär behov av många och snabba leveranser, mycket effektiva utlämningsställen (även för kylda varor) med bra öppettider och hög grad av personlig service. Detta kan låta enkelt men här behövs ett nytänk kring denna logistik med fraktföretag och ett gemensamt butikssamarbete samt en ny hantering av alla varor och tjänster. Hur kan detta förpackas och förädlas med befintlig butiksstruktur?

Läs mer →

Vår störst utmaning i byggeriet är att bygga billigt, vackert och med god hållbarhet för alla. Ibland känns det som en övermäktig arbetsuppgift men ibland tror vi oss kunna lösa denna gordiska knut

Det kan låta lite förmätet men som fastighetsbolag har man en väldigt stor påverkan på både det yttre och inre rummet för oss människor. Hus och stadsmiljöer påverkar oss och hur vi ser på oss själva. Det kan forma vår identitet, vår trygghet och vem vi är eller vill bli. Det vi bygger nu ska kanske stå i hundratals år och utgöra hem för generationer av människor. Det gäller att vara omsorgsfull och tänka utifrån människors grundläggande behov vid utformningen av de nya bostäderna. Liksom att tänka på framtida drift och underhåll så att fastigheten bidrar till framtida kassaflöden.

Vår störst utmaning i byggeriet är att bygga billigt, vackert och med god hållbarhet. Ibland känns det som en övermäktig arbetsuppgift men ibland tror vi oss kunna lösa denna gordiska knut. Till detta kommer också hur vi integrerar den digitala infrastrukturen, praktiska saker som nya boxar för e-handeln som växer kraftfullt och hur vi kan förmedla nya tjänster från innovativa startup bolag som ligger på från bland annat Pitch Baren.

Läs mer →

Påskens tidpunkt är ingen enkel matematisk beräkning men Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen. Då kan det slå mellan den 22/3 till den 25/4. En udda och annorlunda beräkning minst sagt.

Idag är det Palmsöndag och inledningen på den så kallade stilla veckan. Lyssna på det ordet. Vilken underbar poesi och härligt namn på en vecka när vi ska ha årsstämma, ledningsgrupp, lönesamtal, utvärderingar och nya byggprojekt med mera. Påskveckan har karaktärsfyllda namn på veckans dagar; blå måndag, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Kyrkorna går för högvarv i storstäderna och alla dagar har också olika färger. Från kolsvart till gult och vitt samt rött. Påsken är i grunden den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att den troende människan skulle bli förlåten sina synder och få evigt liv.  Även judendomen firar påsk, fast på ett annat sätt. Pesach det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

I vår sekulariserade tid är det knappast några som bryr sig om detta faktum längre. Det är påskägg, fjädrar, ris, bus eller godis och mycket mäklare som håller husvisningar när alla stugorna öppnas för säsongen. Kyrkans roll har tappat mark och saknar i många fall relevans eller aktualitet. En självförvållad inriktning där fokus är tradition, de närmast sörjande och tråkiga gudstjänster. Skulle kyrkan vara i tiden skulle man slå mynt av stilla veckan och bjuda in till många filosofiska samtal, hålla seminarium, driva debatt, erbjuda meditativa retreater, yoga och själavård osv. De bästa predikanterna skulle alla ha öppet hus och finnas i sina kyrkor istället för på seminarium, kontor och konferenser. Fortfarande är cirka 6,1 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan eller 61,2 procent av befolkningen. Vilken potential. Kyrkan borde kunna mobilisera ett fyrverkeri av aktivitet med alla tillgångar och deras jätteorganisation för att nå utanför sig själv. Det behövs sannerligen en ny Luther och reformer. 

Nåväl, inte desto mindre är frågeställningarna som påsken belyser oändligt intressanta. Jag och sonen Gustaf debatterar alltid olika ämnen när vi sitter i bilen eller när vi är på Öland. Det kan handla om jämställdhet, den fria viljan, målsättningar, frihet, Trump, anpassningsbarhet, kunskapens väsen, djurens medvetande och så vidare. Denna gång var ämnet om det ens är tänkbart med att man kan leva igen eller om det är fullständigt otänkbart. Alltså om uppståndelsen som påsken predikar är metafysiskt möjligt.

Läs mer →

– Vi människor är mycket mer kreativa än våra organisationer. Det beror till stor del på att organisationerna är byråkratiska i grunden, säger Gary Hamel när han besöker Stockholm för att tala på ledarskapskonferensen Innoday.

Det finns en affärsstrategi som jag aldrig tummat på och som jag aldrig lär ändra mig på. Varje medarbetare ska ha en klar roll och kunna påverkar sitt arbete och resultat. Helst ska varje avdelning eller funktion ha ett eget resultatansvar som man kan följa och förstå. I motsvarande grad ska företagsledningen släppa inflytande och fokusera på helheten och skapa rätt förutsättningar. Om detta predikade redan Percy Barnevik på 1980- och 1990-talet. Hela tanken med decentralisering är att föra ut ansvar, ekonomi och befogenheter så att alla kan påverka och skapa ett mer lönsamt företag. Förändring behöver initialt komma från ledningen eftersom de flesta är inkörda på en hierarkisk och toppstyrd organisation. Att gå från det vertikala till det horisontella är vid sidan av decentralisering den mest nödvändiga förändringarna just nu. Här finns stora innovationsmöjligheter genom att utforma arbetssätten rätt.

Min uppfattning är att decentralisering motiverar och engagerar när man bryter ner övergripande strategier till praktisk verklighet så att målen blir tydliga och konkreta. Det blir inga konstigheter och alla förstår. Det går lätt att kommunicera och man blir snabbare på att få saker och ting utförda. Inte att fjärma sig och snärja in sig med massa konstiga abstraktioner eller floskler som de flesta Vd:ar sysslar med. Det handlar om att våga släppa greppet till andra och inte detaljstyra för att skapa genuin glädje. Backa när andra kliver framåt och coacha så att andra kan ta plats.

Läs mer →

Livet är som ett timglas. Det förbrukas och finns kvar. Men livslågan släcks efter korta 80 - 90 år så varje dag är viktig.

Vi kommer till av våra föräldrar och får ett innehåll som vi aldrig riktigt kan förstå. När vi växer upp så sker detta i ett oöverblickbart system som tar lång tid att förstå, bearbeta och anpassa sig till (eller bryta sig ur). Bara att lära in språket och alla underliggande koder och normer är en svindlande kognitiva process.

Det brukar sägas att livet bara låter sig förstås i efterhand och det är en bra insikt och formulering. Så är det för mig. Tydligen behövs bearbetning och mognad innan man ser klart och det som skett. Livet levs delvis i blindo, mellan en vardagslunk och spänning, mellan slump och avsikt, kamp, navigering och energi. Det liknar mest försök, det är alltid första gången med allting. Det är konstigt. Mycket blir alltid första gången. Det är det gåtfulla och något som utmanar oss hela tiden.

Vad är det som driver oss människor?  

En stark drivkraft är det som ska hända, saker som ligger framför oss eller som vi ska göra. Förväntningar. Det kan handla om nästa match, träffa sin partner, föda barn, bygga hus, utveckla golfsvingen eller precis vad som helst. Detta ger stimulans och energi – man har något framför sig som man själv har valt och vill.  Många vill också vara med där det händer. Man gillar när det händer saker i en grupp eller samhälle. Även då blir det spännande. Man är en grupp som påverkar och utvecklar.

Läs mer →

Vinterspelen i Sydkorea har verkligen satt färg och känslomässigt avtryck under denna vintriga februari. OS har i takt med svenska framgångar känts av under dessa två veckor. Mest hela tiden har det varit överraskande svenska skrällar som man minst av allt kunnat ana.  Det man däremot trott skulle gå bra har inte alls fungerat. OS är verkligen ett skräll-OS i positiv bemärkelse. Discovery Networks som har tv-rättigheterna och Kanal 5 har dessutom lyckats med ett skönt upplägg och bidragit till intressanta inlägg och reportage.

Den största skrällen är ändå skidskyttarna på både dam- och herrsidan med legendariska tränaren Pichler i spetsen. Han är mästerlig. Grundbulten i hans träningsmetoder är laktattesten (mjölk-syratesten) och de går tillbaka till 1970-talets DDR.

Läs mer →

Ingvar Kamprad byggde upp ett av världens största företag, blev en av världens rikaste personer, förändrade hela möbelbranschen och blev ett globalt logistikföretag med kanske världens bästa affärskoncept. Du är en företagshjälte för mig. Vila i frid. IKEA – en evighetsmaskin.

Det är en märklig tillfällighet. Jag och dottern Klara pratar om IKEA och Kamprad hela väggen ner till Öland förra lördagen. Jag tänker skriva en blogg om Kamprad på kvällen men är alldeles för trött och punktar bara ner en struktur. Jag har alltid känt en djup sympati för denna smålänning, för denna besatthet, för detta annorlunda beteende och att han gått sin egen väg. Allt kunde bli bättre och det mesta var ogjort. Jag har även fängslats av Kamprads sammansatta och komplicerade personlighet. På söndagsmorgonen var solljuset så otroligt levande att det påminde om en människas närvaro. Klara och jag fortsatte att prata om Kamprad och hans koncept. Varför det gått så bra och vari storheten ligger. Jag skrev en snabb tweet om det levande ljuset och att det finns solar på närmare håll, där Kamprad var en sådan. Sedan gick vi ut på de öländska strandängarna och småpratade. Hemkommen tittade jag till på mobilen och såg att någon skrivit vila i frid. I samma ögonblick förstod jag att han gått bort.

Så var i all sin dar ska man börja och hur ska man beskriva den största småföretagaren i världen. Om en familj som är ett företag och ett företag som är en familj. Jag gör ett personligt försök som inte på något sätt är komplett eller ens i närheten av detta.

1. Jag börjar med själva konceptet, idén bakom IKEA
2. Ingvar Kamprads personlighet
3. Lärdomar – en evighetsmaskin

Läs mer →