Hammerth.se

En organisation är ungefär som ett isberg där man ser väldigt lite ovanför medan det mesta ligger under ytan och tar tid att utforska. Den som kan fånga och formulera detta, kultur i organisationer, hittar nya nivåer för förnyelse och nytänk. Det heter ju att kulturen äter upp strategin innan frukost och det ligger fortfarande mycket sanning i detta. Det finns tre styrformer för kultur som går från regelstyrning, via målstyrning till värderingsstyrning.

Ledarskapet handlar ytterst om att styra och utveckla en kultur som ger resultat för kund, medarbetare, verksamhet och ekonomi på ett konkret sätt. En ledares arbete är att vara specialist på organisering och inte minst att förstå kulturella hinder och se till att dessa avlägsnas.

Vad är egentligen kultur i en organisation

En kultur är en uppsättning av inlärda beteenden, normer och värderingar (implicita och explicita). En form av känsla för vad som är normalt respektive onormalt, bra respektive dåligt, viktigt och oviktigt etc. Organisationskulturen handlar om det som är gemensamt, det som binder samman människorna i en organisation. Den underförstådda sociala ordningen som formar attityder och beteende inför beslut, arbetssätt och samarbeten.

En som har gett sig i kast med detta område är Garry Johnsson i sin bok Fundamental Strategy där han benar upp kulturen i sju element. Så är det oftast med amerikanska managementtänkare, de ger sig på svåra frågor och kommer ut med ganska enkla svar som faktiskt fungerar.

I centrum står bolagets grundläggande antagande som i exempelvis IKEA:s fall är sparsamhet, liten byråkrati och hierarki, lära genom att våga göra fel samt enkelhet. Sådan antaganden går att vaska fram i samtal och dialog och är sällan liktydigt med bolagets värdegrund.

Till detta kommer sex kompletterande områden som börjar med myter och historier och handlar om bolagets hjältar, misslyckanden, framgångar och traditioner. Rutiner avser hur man blir introducerad I företaget, om det finns manualer för policys och anvisningar, om deadlines har stor eller liten betydelse, pragmatism eller by the book och hur man ser på tråkiga arbetsuppgifter och rutiner samt frihetsgrader om allt ska upp och vända.

Det tredje området avser kontrollsystem som tittar efter om det är många, svåra att förstå och internt fokus, hur planering och budgetprocessen ser ut och hur man ser på avvikelser kring hur man arbetar samt resursallokering. Fjärde. Symboler. Vd och dennes sätt att arbeta och vara, klädkod, logo, huvudkontor, titlar, positioner, kommer chefer inifrån eller utifrån, lång tjänstgöringsgrad bra eller dåligt, storlek och placering på rum samt förmåner. Det femte området avser maktstrukturer. Är det Vd som bestämmer rubbet, är det ledningsgruppen, facken och hur ser avdelningarnas inbördes inflytande ut, informella nätverk samt synen på huvudkontoret. Sist men inte minst organisationsstruktur. Är det en stor hierarkisk organisation eller liten och platt. Byråkratisk eller informell. Är den indelad i många separata avdelningar eller få. Decentraliserad eller centraliserad.

Jag tror det flesta ledningsgrupper sällan har kulturfrågor på agendan och har man det så är man längst fram. Det är ju faktiskt denna spelplan som på kort sikt utgör själva förutsättningarna för att leverera resultat. Kultur i organisationer går alltså att ringa in men kräver också ett utvecklingsarbete som inte betalar sig med en gång. Det är långsiktiga insatser som andra får skörda.

(mer …)

Sverige befinner sig i det närmaste i en krigsliknande situation där kriminellas konflikter tar över agendan och rummet.  Det går knappast en dag som det inte skjuts, sprängs eller där oskyldiga får sätta livet till. Vårt uppdrag har aldrig varit viktigare än nu. Vi har invånarnas förtroende och ligger högst upp som någon man har tillit och en relation till. Detta betyder också att vi kan påverka och bidra till att stärka demokratin, jobba med inkludering, boinflytande och inte minst bygga bort otrygghet och stärka den sociala hållbarheten genom vår lokala närvaro.

De flesta stora bostadsbolag har områden som finns på Polisens lista över utsatta områden. De är 61 till antalet och i dessa områden är de socioekonomiska villkoren sämre än resten av staden. Det handlar om att det är alldeles för få elever som klarar kunskapskraven till gymnasiet, färre är sysselsatta, fler arbetslösa och inkomsterna ligger långt efter. Ovanpå detta så skiljer det stort i meddelslivsläng och andelen som röstar är färre än de som svarar på våra hyresenkäter. I ljuset av detta är det lätt att man rekryteras in i kriminella gäng om man saknar den stora drömmen.

Framtidenkoncernen bestämde sig 2020 för att göra allt vi kan för att förändra våra särskilt utsatta områden och inte finnas med på Polisens lista. Svaret är superförvaltning med åtta faktorer, offensiv stadsutveckling och sociala investeringar för cirka elva miljarder kronor fram till 2025.  Just nu är vi halvvägs på resan. Det som hittills förändrats är bättre samarbeten med nya aktörer. Vi har stärkt skalskyddet i våra fastigheter, infört trygghetsvärdar som jobbar fram till 23.00 alla dagar, fler renoveringar, stärkt utomhusmiljön, återtagit bostäder som hyrts ut på felaktiga grunder samt anmäler allt som vi ser är kriminellt. Allt klotter ska bort inom 24 timmar och stort fokus på avfall och renhållning. Hela denna process har positiva effekter som framgår av de enkäter som våra hyresgäster svarar på. Tynnered/Frölunda togs 2021 bort som särskilt utsatt område och trygghet och trivsel ökar i alla dessa områden. Det finns många problem på resan men också nya lösningar.

(mer …)

De flesta bostadsbolag har haft en bekväm resa de senaste femton åren. Låg inflation, låg ränta, årliga hyresjusteringar, investeringsstöd då och då, efterfrågan större än utbudet och fastighetsvärden som rakat i höjden. Det blir en fet katt med mer internt än externt fokus. Jag vet att det finns tusentals initiativ och aktiviteter. Det är något av all time high på input-sidan men tunt på output-sidan utifrån kundens synvinkel. Vem är målgruppen för alla insatser?  Nästan ingen har haft några tomma lägenheter på evigheter och knappt något att erbjuda (mer än en jättelång kö), så då finns det heller ingen efterfrågan, tycks många resonera. Gör man inget så blir det inga fel. Vi lämnar över det roliga till andra branscher. Vi själva blir därmed ganska ointressanta som lär få svårt att rekrytera och bibehålla duktiga talanger trots att vi jobbar med människors viktigaste livssfär, hemmet.

(mer …)

Det är föga förvånande att vi inte jobbar mer än produktivt tre timmar per dag. Det är en brittisk undersökning som skuggat cirka 2 000 arbetstagare och chefer för att bedöma var som sker på ett kontor egentligen. The Office. Hur tiden disponeras och varför alla sitter i möten eller förtrollas framför datorn. Merparten av tiden, över fem timmar, går alltså åt till ineffektiva möten, läsa nyheter, socialisera med kollegor, surfa på sociala medier, söka jobb (hepp) och fika, lunch och gå lite tidigare på grund av träning, föreläsningar eller hämta barn. Min uppfattning är att vi skulle kunna jobba 5-6 timmar och hinna med mer om vi fick rätt incitament. Många hävdar att man tar med sig jobbet hem och det stämmer också, men arbetstiden är en ynka halvtimme eller timme i genomsnitt per dag.

(mer …)

Med närmare tre decennier i bostadsbranschen, varav mer än hälften som vd har jag sett hur bolagen gått från enskilda öar till att bli en central samarbetsaktör i en kommun. Min bild är att energibolagen är en duktig affärspartner men ännu ingen kommunutvecklare. Mycket handlar om att renovera och utveckla elnätet, erbjuda elhandelstjänster, att uppdatera fjärrvärmen och pannor, fastställa taxor, gräva fiber men det är få som likt Mälarenergi i Västerås har slagit an tonen som stadens kontrollrum. Jönköpings Energi är också ett naturligt nav för utvecklingen i hela regionen.

Branschen har alltid genererat kapital likt en sedelpress och de flest större kommuner tar ut ordentligt när det kommer till utdelning. I den gröna omställningen skiftar snabbt villkoren för branschen och det som tidigare var en molnfri himmel är idag ett rejält lågtryck. Jag ser detta på nära håll i och med att jag har förmånen att leda en opolitisk styrelsen för ett kommunalt energikoncernkluster som har el, värme, bostäder och fiber som man integrerat på ett framsynt sätt.

Som jag ser det så krävs en rejäl omställning i mindset och att det nu handlar om näringslivet, stadsutveckling, laddning av lastbilar, mikroproduktion och att lagra energi för att skapa en hållbar utveckling. Ett nytt strategiskifte där energibolag tar en bredare roll för att stärka kommuners attraktions- och kurrenskraft inom fem områden.

(mer …)

Här kommer en ny krönika som ska in till Förvaltarforum under veckan och där fokus är det snabbt försämrade ekonomiska läget. Med kvartal ett i ryggen och prognos för helår gäller det att agera nu och skyndsamt för att inte sitta med svarta petter i december.

”Fastighets- och bostadsbolagen har haft en gyllene era med nollränta, obetydlig inflation, hyrespåslag och ständig värdeutveckling av fastigheterna. Det har varit lätt att bygga bjässar och bruksvärdessystemet har utnyttjats när ingen utvecklat hyreslagstiftningen på ett seriöst sätt.

Idag skriver vi maj 2023 och på bara ett år har en fundamental förändring skett. Festen har tagit slut och nu gäller basic och normala spelregler gudskelov. Dubblerade räntekostnader, inflation i alla led från inköp av material till tjänster, löner upp och risk för nya elkostnadschocker i vinter. De nya hyrorna täcker bråkdelar av dessa kostnadspåslag och trepartsöverenskommelsen måste utvärderas eller läggas i papperskorgen. Den är bra i teorin men fungerar inte i verkligheten när ingen följer den.

Hur ska man egentligen navigera i detta nya ekonomiska läge? Här handlar det om att snabbt välja sida. Antingen ser man detta som en aktiv möjlighet eller så blir man passiv och drar i nödstopp. I sådana här situationer gäller både broms och gas men oftast krävs tydliga budskap och då är det att bromsa utan att stoppa verksamheten som är huvudspåret.

(mer …)

Stefan är prototypen för en norrlänning oavsett om han bor i Stockholm, Jönköping eller Uppsala. I honom finns en mild kärvhet i att konkretisera och driva sakfrågor. Att se kopplingen från behov, juridik, politik och praktisk ekonomi till verksamhet. En pragmatiker och ideolog som alltid har bra källor, är påläst och kan lägga ut pusslet med alla olika intressenter.  Jag har svårt att tänka mig någon som når upp till Attefalls CV, är lika respekterad och förstår helheten i branschen. Det är nästan komiskt att Attefall går hem i alla stugor och kan röra sig lika hemtamt i alla ideologiska väderstreck trots partifärg. Det finns ingen som har något ont att säga om honom. Däri ligger hans skicklighet, att hitta kompromisser och förstå var samförståndet är möjligt. Ett osvikligt känselspröt. Att börja i lagen och hitta utrymmen där alla vill se förändringar och kan känna sig som vinnare.

(mer …)

KRÖNIKA | De allmännyttiga bostadsbolagen är nyckeln för att lyfta utsatta områden, menar Thorbjörn Hammerth, som ger fyra konkreta tips om hur utvecklingen kan vändas i områdena.

Vem är det egentligen som håller i taktpinnen när det gäller att bryta segregationen och få till en bättre integration? Den frågan hänger fortfarande i luften och i debatten hörs nästan alltid skolan, socialtjänsten, polisen och politiken och vid något enstaka tillfälle, föreningslivet.

Jag har alltid förvånats över denna beskrivning och varför man inte i Sverige lyfter fram de allmännyttiga bostadsbolagen som håller i gång stadsdelarna och har starkt förtroende bland de boende (oftast överst på listan). De flesta bolagen har också stark lokal bemanning som känner området och hyresgästerna väl, driver mängder med lokal utveckling och boinflytande, stöttar föreningar och renoverar för att skapa trygghet och stärka värden. Här finns plattformen för alla.

(mer …)

Det är lite konstigt att bli intervjuad om sitt arbetsliv och sin vandring genom bostadsbranschen när man är mitt uppe i verkstaden. Sådana här artikelporträtt brukar oftast ske när man slutar. När jag slutade i Jönköping var det ett brett reportage från Öxnehaga när jag var ute och tränade löpning och utomhusgym. TV: Nu lämnar vd:n Vätterhem för att skapa trygghet i Göteborgs förorter: ”Måste våga vara djärvare” – Jönköpings-Posten (jp.se)

Det är bara att hoppas att detta är undantaget och och att vi kan slutföra företagsplanen 2027 och mandatperioden med allt som ligger i planeringen för att nå toppen. Nu är vi på basecamp fem av tio, på väg upp mot Everest. Osvuret är emellertid bäst. När man driver utveckling och förändrar så är det alltid förknippat med risker och möjligheter. Här kommer så artikeln om mig själv skriven av journalisten Marit Engstedt och det är första gången på bloggen som jag inte skriver själv. Jag ska öka på inläggen framåt.

(mer …)

Årsstämmorna står för dörren, årsredovisningen har lämnat tryckpressen, summeringar har skett och kursen framåt har redan påbörjats. Temat detta år, 2023 är trygghetsåret där vi ska rama in och främja olika åtgärder och aktiviteter som kan stärka hyresgästernas trygghet i sitt kvarter och stadsdel.

En sista tillbakablick i backspegeln 2022 innan det är full fart framåt. Det blev ett överraskande år. Vi gick in med hyresgäståret och kom ut med genombrottsåret. Vi  bröt en psykologisk viktig barriär och nådde äntligen 80 procent nöjda hyresgäster som är bolagets bästa resultat någonsin. Ett viktig milstolpe som ger kraft för att gå mot 81 procent. Året präglas också av att vi åter kan träffas och att covid-restriktionerna togs bort även om pandemin inte är över på långa vägar. Detta innebär också mer flexibla och nya arbetssätt som påverkar ledarskapet och medarbetarskapet.

Vi styr bolaget utifrån visionen, värdegrunden och sex övergripande mål och 19 strategier utöver koncernens och stadens uppdrag och ägardirektiv. När det gäller målen så mäts och utvärderas dessa minst en gång per år där vi försöker nå eller överträffa nivåerna. Vi har årliga mål och långsiktiga mål som gäller fram till 2027. Målen speglar bolagets resurser. Så här ser måluppfyllelsen ut i relation till 2022 års mål.

Stark måluppfyllelse

• Kundnöjdhet: Ökar
• Produktnöjdhet: Ökar
• Medarbetarnöjdhet: Ökar
• Energieffektiviseringar: Ökar (fjärrvärme, vatten och el samt av fall kraftigt lägre användning och förbrukning)
• Utvecklingsområden: Tynnered ökar och Bergsjön bäst av alla särskilt utsatta områden.
• Ekonomin: Sämre resultat och kassaflöde än budgeterat.

Av sex mål så går vi framåt på fem mål och missar ett mål. Det är ett tydligt framåtskridande och en god måluppfyllelse. Vi är inne i en väldigt bra trend just nu och den ska vi förstärka trots att vi får mindre pengar att röra oss med nästa år. För 2023 har vi satt upp nya och något högre mål– alltså en stegvis utveckling fram till 2027 – då vi ska vara det ledande bostadsbolaget i Sverige. Detta har vi potentialen för, det ser jag i vårt arbete, i vår kompetens, ambition och undersökningar.

(mer …)

Plötslig kommer något helt överraskande som man inte alls är beredd på. Det brukar kallas off guard och så är de verkligen med detta sol- och vindträd. Kortfattat så är detta lövfria träd en stålkonstruktion på cirka tio meters höjd och lika stor bredd. Denna konstruktion bär upp 30 stycken vindturbiner som har lika många solcellsblad under knopparna. Vindturbinerna kan fånga vinden från alla riktningar och tar upp vind redan från 2,5 meter per sekund. Det speciella är att turbinerna inte låter något utan är i det närmaste ljudlösa på grund av magneter som roterar. Sammantaget genererar trädet 10 kWh som direkt kan användas för lokal förbrukning i våra tvättstugor, gatubelysning, trapphus, källare, hissar, laddstolpar och fläktar. Det första trädet försörjer en tvättstuga och vi har ett batteri i elskåpet i dagsläget som lagrar energi. Här finns mer möjligheter för mer lagring.

Vi bedömer att varje träd kan genererar 30-40 000 kWh per år. Bedömningen är att anläggningen går på halvfart dygnet runt. Varje turbin kan leverera 0.3 kWh. Solcellerna har mer en kosmetisk del i detta träd. Trädets investering ligger kring en miljon kronor och med dagens elpriser så är återbetalningstiden cirka 6-7 år. Säkert kommer priserna på Windtree som är deras marknadsnamn att sjunka och slipper vi markarbeten och kan bygga enklare konstruktioner så kan vi sänka kostnaden med minst en tredjedel. Exempelvis att sätta turbinerna på en ställning på våra tak. Produkten kommer från Frankrike och har monterats av tre fransmän. Intuitivt så gillar jag idén och deltog i beslutet. Initiativtagaren är teknik- och specialistchefen på Familjebostäder. Leveranstiden var inte blixtsnabb och är väl den trånga sektorn. Slogan är Sveriges största och Göteborgs första :). Invigningen sker den 31 januari i Eriksbo mellan 15.00 – 17.00. Välkommen!

Vad är det då som är så överraskande?

Trädet är något konkret, lätt att ta till sig och står för något trevligt. Energifrågan är central och att kunna producera lokalt för lokal användning ligger i tiden. Att då kombinera detta och till på köpet göra en konstnärlig installation är smart och borde slå an. Och så blev det verkligen fast på ett sätt, som ingen av oss kunde föreställa sig.

Gensvaret är ofattbart brett och riktigt intressant. Jag postade en pytteliten Linkedin inlägg om trädet och det har visats för 76 000 och 1 000 har gillat och hundratals kommentarer både i inlägget, i min inbox, mail och diverse ompubliceringar. Någon sådan viral succé har jag aldrig sett maken till under mina år på denna plattform. Trots mina inlägg som Sveriges bästa hyresvärd, helt återbrukad lägenhet, stadsdelsutveckling för 1000 nya bostäder, när jag bytt jobb, självförsörjande hus, förflyttningar från Polisens lista, mobilitet, integration, alla krönikor, föreläsningar, bästa medarbetarbetyg,  energirekord, ledarskap, resor och oändligt mycket annat. Inget har ens varit i närheten av detta träd.

Utöver detta så har vanlig media varit enormt intresserad. Minst ett tiotal specialmedier har redan publicerat, lokal- och regionalmedia har intervjuat och publicerat, SVT och P4 har sänt samt så klart branschmedia och för att nu inte glömma alla kollegor i staden och i bolaget. Allt går också med blixtens hastighet. En slags digital epidemi rasslar bara till och här gäller det att var extremt snabb och svara. Då kan man också få ut budskapet samt lägga till nya hållbara saker som vi gör när vi syns i strålkastarljuset. Snabbheten är förbluffande.

Vad hände alltså och varför?

Min tolkning är att det finns en djup frustration kring klimatet, en djup oro och snudd på ångest. Klimatarbetet har fått sig en törn i kristider och i de stora klimatkonferenserna under FN:s vingar Cop 23 osv är det mest bråk om pengar, ansvar och att vi inte når målen. Känslan är att det går åt fel håll trots väldig bra satsningar från näringslivet och andra sektorer. Vi vet inte riktigt hur vi ska påverka eller bidra. Vi gör det vi kan – sorterar, sätter solceller, köper elbil och sparar energi efter bästa förmåga. Kanske flyger minde, köper mindre och sparar vatten. Men ändå…temperaturen ökar och klimatkrisen förvärras.

När det då kommer något relativt enkelt, konkret, begripligt och en välkänd symbol, som gör något bra för klimatet, så öppnas dammluckorna. Det finns så mycket kraft (som består av oro, energi, ångest) som behöver kanaliseras och det bör alla beslutsfattare inse. Att omgående börja ett nytt grönt samhällsbygge där alla kan hjälpas åt och synliggöra detta på ett kommunikativt sätt. Här finns kanske en ny utopi eller vision. Att fastställa tio mål och redovisa utfallet och allt som sker. En slags folkbildning och mobilisering. Allt ifrån att förenkla bygglov, acceptera solceller på alla tak, att man enkelt kan sälja överskottsel på nätet, incitament för elbilar och tunga elfordon när det gäller framkomlighet på vägar och rusta befintlig järnväg så att mer gods kan ta denna klimatvänliga väg.

Staten själv bör fokusera på storskalig forskning och utveckling av vätgastekniken för att snabbt kunna lagra energi. Liksom att lagstifta att detaljplaner och processer kring storskalig vindkraftsverk inte får ta mer än tre år. Dessa två områden vid sidan av at bygga små modulära kärnkraftverk skulle kunna rädda energibehovet och här krävs tungt ledarskap och peka med hela handen. Klockan tickar, det finns inte obegränsat med tid för årslånga utredningar och byråkratiska kvarnar som inte bidrar med något. Ekologin har egna fysikaliska lagar och dessa går inte att reparera.

Inom de närmaste tio åren ökar behoven av energi så kopiöst mycket att det det är bråttom att ställa om till en fossilfri energiproduktion och elanvändning av bilar, hus, fabriker och matframställning för att klara klimatet.

Det här trädet, är åtminstone en pusselbit i att producera lokal energi för lokal användning. Maximal cirkulär ekonomi. Jag tror att det är detta som de flesta känner intuitivt precis som jag själv såg det. När något sådant uppstår, det överraskande genomslaget, så finns en grym innovationsmöjlighet som vi behöver bearbeta och slå mynt av. Här finns en åder som vi kan utveckla efter utvärdering. En fantastisk möjlighet och signal från väldigt många människor. Nu kör vi!

Kan man uppnå sina drömmer med hjälp av bara sina tankar?  Absolut om man också gör handlingarna som kommer av tankarna. En annan poäng är att ha en strategi för hur man hanterar sina positiva och negativa tankar.

Det är på en skön löparrunda som vi börjar pratar om hur man gör för att styra sina tankar och sätta vissa på kryddhyllan. Jag minns själv när boken Inlärningsrevolutionen av Gordon Dryden och Jeanette Vos (Brain Books, 1994) kom ut som verkligen öppnade mina ögon för hur man blir bättre på att tänka och lära sig på nytt sätt.

Frågan är alltså; kan man styra sina tankar ungefär som du ”styr” vad som ska hända imorgon. Det är klart man kan, såklart , även om annat också dyker upp. Tyvärr är det få som aktivt jobbar eller tränar sina tankar och förstår hur mycket dess påverkar våra liv. Oftast ägnar man inte styrningen av tankar någon fundering överhuvudtaget utan man är helt uppe i aktuella tankar som pockar på hela tiden.

Det krävs faktiskt väldigt lite, för att styra upp sina tankar och till på köpet få ett hälsosammare liv och komma ur negativa svårigheter.  De finns fyra saker att börja med:

(mer …)

Det är första januari 2023 och det gäller att sätta tonen för året. En blogg, löpning, reflektion och samtal plus natur. Så ser min ton ut denna gråmulna dag nu när verkstaden ska dras igång. Det är annorlunda i december när allt går mot avslut och man kan surfa och sköljas med. Nu är det nytt år, det gamla ska ut och det nya ska in. De är bara att kavla upp och game on. Årshjulet ska alltså igång och 365 dagar bearbetas, bli möjligheter och omvandlas till lösningar och resultat. Det gäller att gå in i matchen med längtan och passion så att man inte står och tvekar eller är rädd för hur det ska gå. Det mentala påverkar tonens vibration. Bra ska bli bättre. Det är ett bra ackord och det ska kännas att det är ett nytt år i organisationen. Trygghetsårets entré.

Den här bloggen handlar om något helt annat, nämligen att våra sociala behov spelar en avgörande roll för vårt beteende och agerande i arbetslivet, inför olika förändringar och interaktion inom och mellan grupper. En ny modell beskriver vad som styr och hur kopplingen ser ut mellan prestation och hjärnans sätt att fungera. Det ger nya infallsvinklar på hur man kan leda och stärka varandra för att minimera hot och maximera belöning i en organisationen.

Vår hjärna är fem gånger så känslig för hot som belöningar eftersom det finns många gånger fler nervtrådar som larmar om fara och risker. Detta beror på att vår existens är programmerad för att överleva, en instinkt som alltså är både grundläggande och naturlig inom varje person. För i tiden var detta så klart hela livsavgörande. I vår tid kan detta bli ”hjärnspöken” med feltolkningar och energiläckage som gör att många underpresterar helt i onödan. Sociala faktorer som utanförskap och andra sociala behov kan upplevas viktigare för människan idag än vad näring i form av mat och vatten gör.

Genom att förstå hur hjärnan fungerar så kan man aktivt arbeta för att minska stress och förstå vad som är viktigt för individerna och organisationen för att skapa en hälsosam arbetsmiljö.

Ett sätt att lära sig mer om hjärnan är med den så kallade SCARF-modellen. SCARF hjälper till att förstå och avkoda människors olika handlingar och beteenden och förklara varför somliga människor reagera på en situation och andra inte. Modellen är inte vetenskapligt validerad, men det är nästan inga behovsmodeller.

(mer …)

YES! Norra Öland. Nyårsafton, 11 plusgrader och solen bryter igenom. Först löpning och därefter vandring på strandängarna vid naturreservatet Högenäs orde tills att solen går ner. Ett underbart avslut på året och så ska nya året inledas fast på södra udden. Vid havet tre ståtliga gårdar som drivs av tre envisa gubbar som är lika urstarka som oxelträden på allvaret. De är snart i nittioårsåldern och fortfarande snabba, starka och sköter stora areal med relativt enkla redskap och maskiner. De är helt skräddarsydda till miljön och är mästare allihop på hantverket. Inget går till spillo och i dessa utsatta lägen handlar det om att säkra upp och ligga steget före på riktigt. Förebilder, ja. De är ett med naturen och förstår det bakomliggande. Jag pratar oftast med dessa kärva herrar när jag får tillfälle och svaren är lakoniska. Deras språk är handlingar och tankar.

Tigerns år är alltså på väg att slutföras och det är dags för ett eget bokslut innan tolvslaget och att skjuta upp raketer. Vi sätter alltid personernas namn på raketerna och tittar på hur de flyger för att se hur 2023 ska bli. Detta är en kinesisk gammal lek och skojigt i all sin enkelhet, liksom att leta upp pjäserna efteråt. 30 småraketer ska upp i natt. Livet är både allvar och lek och kan man inte unna sig lite skoj så får man det väldigt trist och syrefattigt. Det får bli slutklämmen för 2022. Redan imorgon blir det seriöst igen med en ny blogg om neuroledarskap som baseras på modellen SCARF – ett nytt sätt att se på människans behov i sociala situationer. Jag är inne i ett bra skrivaflow så det gäller att passa på och denna blogg handlar om hur man ”hjärnsmart” kan leda människor. Formeln; destination, sjömärken och feedback. Tre ord, enkla utan att förenklas.

Åter till 2022. Ett paradoxalt år. Brutalt i den stora världen och glädje i den lilla. En egendomlig känsla. Ett janusansikte.

(mer …)

Kustgatan 3, smaka på ordet. Det är klassisk mark i Majorna och Dô, mer Göteborgskt än så blir det inte. Huset är inte vackert, ligger vid stora leder men bara ett stenkast från älven, hamnen och stora havet, kloss an våra unika landshövdingshus och utanför sveper spårvagnar förbi. Lite ovanför på Karl Johansgatan är det som om att kliva rakt in i Jerry Seinfields sköna kvarter med minst lika starka personligheter. Det här är ingen lovsång till Göteborg utan mer en inramning av platsen med engelsk teater, bryggeri, fiskebutiker, krogar, musik, sport, te och kaffe, caféer, secondhand etc.

Fastigheten på Kustgatan byggs 1968 som ett ungkarlshotell för hemlösa hamnarbetare. Det blev en fyrkantig bunker och på 1980-talet görs en större omdaning av huset till kontor och lägenheter. 2018 lämnar staden sina förhyrda arbetsplatser och det blir startskottet till denna förändring.

Här fanns olika val att göra. Blåsa allt, vidareutveckla eller konvertera och renovera. Det blev det sistnämnda och beslutet blev att tillskapa 44 nya bostäder, renovera befintliga 99 stycken och skapa ett innovationsprojekt där hyresgästerna medverkar och är en del i innovationen.

Många innovationer slutar som luftslott när visionerna konfronteras mot verklighetens plånbok och partner som sticker huvudet i sanden. Inte sällan är problemet att innovationer blir för gigantiska och hålls i en alltför snäv krets och utan att kunderna involveras. Och, broder eller syster, man underskattar kostnader, tiden och hyran. Kalkylerna sticker och många bränner sig för gott.

Jag tror paradoxalt att vi är alldeles för fega, behöver våga mer, skapa fler innovationer men då, små konkreta innovationer som går att testa och utvärdera i mindre projekt.  Det gör inget om det blir fel initialt eller om hyresgästerna vill ha något annat. Det viktiga är att göra och försöka. Få saker att hända. På Kustgatan ser man om det funkar och går att skala upp i större skala i övriga beståndet. Då blir det bang for the buck när volymerna ökar och man har koll på system och service bakom.

(mer …)