An abstract digital interface showing the concept of blockchain technology with binary hash data inside each block. The background contains schematics resembling a flowchart.

Alla pratar just nu om blockchain men det är få som riktigt förstår vad det är. Word Economic Forum hävdar att cirka tio procent av världens samlade BNP är registrerade i en blockkedja om sju år. Är detta verkligen möjligt och vad är egentligen en blockkedja och hur kan den fungera?

En blockkedja förutsätter att det sker någon form av transaktion eller förändring mellan individer eller datorer i ett nätverk. Någon vill köpa något, byta något, hyra något, skänka något, betala något, rösta på något, bevaka något och så vidare.

En blockkedja är ytterst en enorm databas där stora mängder information kan lagras. Men en blockkedja skiljer sig åt från mer traditionella databaser genom att den är helt decentraliserad. Databasen lagras alltså inte på en och samma dator (eller ett ställe), utan existerar parallellt på ett nätverk av datorer. Det innebär att det inte finns en central databas som någon kan förstöra. Inget bolag styr. Tekniken skapades så sent som 2008 av personen eller gruppen som är känd som Satoshi Nakamoto och som också ligger bakom den så kallade kryptovalutan bitcoin.

Blockkedjor beskrivs oftast som kalkylblad (exempelvis Excel), men som har kopierats till tusentals eller miljontals datorer samtidigt. Detta kalkylblad uppdateras regelbundet utifrån de förändringar som görs på varje enskild dator. Varje transaktion eller förändring, sparas i form av ett ”block” som läggs till på kedjan efter att alla andra delar av nätverket har verifierat förändringen.

Förändringarna registreras permanent och i kronologisk ordning, vilket gör att alla användare har insyn och fri tillgång till databasens fulla historik. Detta omöjliggör att förändringar raderas och gör det svårare att förfalska transaktioner. Idag används blockkedjor framför allt inom olika former av kryptovalutor som bitcoin. En digital valuta som klarat av att stå emot jordens alla hackare i tio års tid.

Läs mer →

En gris är ärlig och tolerant och blir ofta en god vän, men de kan ibland älska det goda livet lite väl mycket. De är generösa, men kräver ofta lika mycket tillbaka och blir besvikna när omvärlden inte uppfyller dess krav. Konstnärliga och lekfulla yrken passar grisen.

2018 håller på att fullbordas och ett nytt 2019 står för dörren. Det är svårt att definiera 2018 på något sätt. För mig är det ett år då jag lagt grunden och infrastrukturen till det som komma skall. Alltså inget skördeår utan ett grundläggningsår. Därav är året lite av avvaktan och neutralt innan man ser skörden och resultatet.

På minuskontot finns en outhärdlig knäskada i ett terränglopp som prövat mig i månader på olika sätt. Att inte kunna gå ordentligt eller springa är inget som passar mig. Nu kan jag åtminstone springa cirka fem kilometer från att ha sprunget 10-15 kilometer varannan dag och bara det är befriande och lycka. Det blev heller ingen bok publicerad i år eller singelhcp i golf. På pluskontot finns en härlig VD-utbildning, bostad i Stockholm och återknutit banden med gamla vänner och tagit fram en intressant plan – GUBS för 2019.

Det är också skönt att lägga ett helt arbetsår bakom sig. Att man har klarat sig och sina åtaganden är verkligen värt att fira. I år blir det sista året med namngivna raketer på pinnar. Alla borde skriva ner sin årscykel och reflektera över vad som hänt och känna stolthet över sitt livsverk som alla människor bygger på. Gott slut !

Läs mer →

Vi anser att bredband är lika viktigt som ett kylskåp eller en spis och bör därför ingå i våra lägenheters standardutrustning. Detta är också ett viktigt steg i arbetet med att på längre sikt utveckla hyresrätten mot det smarta hemmet.

I år skriver vi historia när vi inför internet som standardutrustning i alla våra bostäder. Det är en julklapp till våra hyresgäster som vi kämpat för i två år och som vi till sist landat tack vare ett fantastiskt samarbete med Jönköpings Energi. Även WiFi i alla våra stadsdelar står på tur nästa år. Vi har just nu ett pilottest på Råslätt som är mycket uppskattat.

Syftet är att utveckla hyresrätten till det smarta hemmet, se till att alla våra hyresgäster inkluderas i digitaliseringen och att vi utvecklar Mina Sidor och appen Yourblock för kommunikation och dialog. Kan vi även spara tid och minska administrationen så är det som lök på laxen. Idag delar alla bovärdar ut hyresavierna i brevlådan en gång i månaden och vi delar även ut hyresgästinformation och sätter upp trapphusmeddelanden etc. Här kan vi förbättra arbetsmiljön och istället använda digitala tjänster och lägga tiden på service.

Läs mer →

En levande vision är ett av de kraftfullaste verktygen som finns när det gäller att utveckla och förnya en bransch. En vision handlar om framtiden och något som ger mening om uppdraget. Den beskriver alltså något eftersträvansvärt - som känns härligt och väldigt spännande att vara en del av.

Jag har äntligen hittat ett bra upplägg och flyt i bokskrivandet som passar mig. Numera bygger jag upp en stomme och så fyller jag på med ett till två kapitel per dag. Inte mer. Tar tid att reflektera innan jag går lös på tangenterna. Det blir inga långrandiga texter utan essensen och kärnan i ledarskapet efter att allt oväsentligt skalats bort. Det blir sammantaget 52 kapitel som motsvarar verktygen i verktygslådan.  Därefter olika råd på hur man använder och kombinerar dessa och får människor att samarbeta mot gemensamma mål från små startup till stora koncerner. Det påminner om ett företagsår eller årshjul. Ett tema per vecka och målgången är i början av våren 2019.

Idag är det paus från skrivandet och istället blir det en blogg efter en skön långpromenad där jag gått och grunnat på arbetsgivarorganisationens Sobonas nya vision. Detta i samband med att vi håller på att fastställa en strategisk plan i styrelsen för de kommande fem åren. Vi har över 1100 medlemmar med 100 000 anställda och ska bli den bästa arbetsgivaren någonsin.

De flesta bolag har en nerskriven vision, nästan pliktskyldigt, men som egentligen saknar betydelse i vardagen. Dessa ledare har inte själva förstått eller känt vad en vision kan åstadkomma.

Att jobba med starka visioner är underbart. När jag och Samuel startade vårt egna företag för 27 år sedan var vi de nya generationens konsulter med visionen – alternativet till godtycke. Dessa ord gav oss kraft att kämpa nätter igenom och kraft att utveckla nya metoder och idéer för våra uppdragsgivare. Något senare, tror det var 1997, formulerade vi en ny vision ”Framtiden tillhör våra uppdragsgivare” som gav mening, lust och fångade allt vi stod för. Något som faktiskt förflyttade berg och gav oss lärdomar för livet. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan vi gick vidare men denna pionjärtid sållade agnarna från vetet. Vad upplevde det som funkade från skolböckerna och såg med egna ögon vad som föll som ett korthus i mötet med verkligheten. Ett universitet på universitetet sa vi om detta.

Läs mer →

På Vätterhem är vi trippelcertifierade med ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Vi är nästan ensamma om detta i hela bostadsbranschen. Många har börjat men har inte orkat eller inte haft förmågan att gå i mål med detta.

En världsomspännande undersökning som Gallup gjorde 2011 – 2012 med 230 000 arbetstagare i över 140 länder visar att bara 13 procent är engagerade i sitt arbete. 63 procent uppgav att de är oengagerade. Resten, alltså 24 procent, sa sig vara direkt negativ till sina jobb. Nästan nio av tio arbetstagare är alltså omotiverade och presterar inte i närheten av sin kapacitet på jobbet. Det tål att tänkas på.

Hos oss på Vätterhem ligger engagemangsindexet på 84 procent och det totala indexet för medarbetarnöjdheten har passerat 80 procent. När man väger ihop allt, är 86 procent nöjda med sin arbetsplats. I Sverige ligger snittet på låga 57 procent. Det är en gammal sanning att det man mäter blir gjort och påverkar beteendet. Vi har mejslat fram sex stycken mål  kundnöjdhet, medarbetarnöjdhet, energianvändning, nyproduktion, produktutveckling och ekonomisk styrka som vi mäter varje år med externa aktörer och officiell statistik som verifieras innan vi publicerar detta.

Genom att peka ut målen så riktas uppmärksamheten till dessa områden. Ett företag befinner sig i ett virrvarr av brus, dialoger, påverkan, intressenter, händelser och aktiviteter. Ledarskap handlar om att prioritera och påvisa vad som är viktigast, näst viktigast osv. På detta sätt synliggörs en beslutshierarki som hjälper organisation att fördela resurser, tid och sin uppmärksamhet.

Läs mer →

Grundproblemet, elefanten i rummet, är att det saknas en övergripande bostadspolitik som tar ställning och beskriver vilket samhälle vi vill uppnå och varför. Ingen ser helheten idag. När man saknar en sådan helhetsbild eller riktning så blir det ett virrvarr av motstridigheter och anklagelser istället för att definiera vad man är överens om och vad man inte är överens om.

Då och då blir man glatt överraskad av kloka och klara tankar i bostadspolitikens farvatten. Det är inte sällan aktörerna talar i egen sak och skjuter ifrån sig ansvaret till någon annan och går på grund. Just nu sviktar marknaden för bostadsrätter och tendensen är att nedgången fortsätter. Även flera hyresrättsutvecklare drar i handbromsen. I samband med detta har en infekterad debatt dragit igång om vems fel detta är bland bostadsutvecklare, banker, finansinspektion, riksbanken, statens olika departement, kommuner, experter och alla konsulter som alla slåss för sin sjuka moster. Jag kan förstå detta i och med att det är stora summor inblandade, höga risker och påverkar samhällets tillväxt och utveckling.

Grundproblemet, elefanten i rummet, är att det saknas en övergripande bostadspolitik som tar ställning och beskriver vilket samhälle vi vill uppnå och varför. Ingen ser helheten idag. När man saknar en sådan helhetsbild eller social riktning så blir det ett virrvarr av motstridigheter och anklagelser istället för att definiera vad man är överens om och vad man inte är överens om. Därefter behövs en sund kompromissvilja hos alla inblandade där man ger och tar. Det är ett pussel som ska läggas och som är svårt. Men om alla hjälper till och ser till den stora bilden, inte bara sitt perspektiv, så löser man detaljerna även om detta också är svårt. Vilken möjlighet att kunna delta i att bygga det hållbara samhället där alla får plats.

På DN debatt skriver två professorer inspirerande om centrala avvägningar och möjligheter att skapa nya lägen genom planmonopolet. Det är steg på vägen och en byggsten, som visar på hur man kan resonera för att bygga en långsiktig vision. Här kommer hela artikeln i sin helhet som är skriver av Lars Marcus, Chalmers, och Örjan Sjöberg, Handelshögskolan.

Läs mer →

Kunskaper kan man få på olika sätt. Man brukar definiera kunskap som något som man är övertygad om är sant. Den definitionen härrör från Platon. Den allmänna definitionen är fakta, förståelse och färdigheter tillägnade genom studier eller erfarenheter. I denna kunskapsborg, Carolina Rediviva, har även jag suttit och känt tacksamhet och ödmjukhet inför allt vetande som finns tillgängligt

Lärande kan definieras som ”varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande”. En av många ansedd bristfällig och väl förenklad förklaring. Lärande innebär väldigt olika saker beroende vem vi är, vad vi har för syften, värderingar och vilket sammanhang vi använder ordet.

Ett företag behöver två nya ringar runt sin kärnkompetens. En ring med hållbarhet och en ring med kunskapsutveckling. Dessa ringar ska genomsyra hela företagets avdelningar och organisation. Därför är jag inne på att inleda ett brett samarbete med Högskolan i Jönköping som kan organisera sådana kursprogram utifrån våra behov och den förnyelse som sker i samhället.

Det är viktigt att förstå det livslånga lärandet och dess nödvändighet i det framtida samhället. Det är först när man blir lite äldre som man verkligen blir en bra student och förstår vad det är man läser och hur man kan dra nytta av detta. Man är inte lika tidspressad och har tid för reflektion och begrundan. Det är lättare att sätta in det man lär sig i ett sammanhang och värdera om det ger något eller bara är blaj.

Jag sitter i dessa tankar, eftersom jag bestämt mig för att återuppta mina högskolestudier i filosofi i Uppsala. Jag tog en tvåårspaus, men från och med nästa år, 2019 är det distansundervisning på halvfart för att ta en högskoleexamen i filosofi. Syftet är att hålla igång hjärnkontoret och studera något som intresserar mig – utan någon direkt praktisk nytta. Filosofins idéutveckling har alltid fascinerat mig liksom logiken, etiken och hela apparaten kring kunskapsbegreppen och vad lärandet är. Liksom vad vi kan ha kunskap om och hur den skapas. Om säg 20-30 år, tror jag att alla har en studentportal där man deltar i olika program, kurser och nätverk som tillhandahålls av högskolor, universitet, folkhögskolor och andra institut. Att komplettera ekonomi, finans och ingenjörskap med humaniora är helt grundläggande för att förstå människor, lagbyggen och mänskliga beteenden. Det är från denna materia som allt uppstår ifrån.

Läs mer →

När jag läste alla protokoll från 1942 och framåt - först då, förstod jag, vilket kulturellt projekt ett bolag är. Denna kärna av erfarenheter är ett företags själ. Hanteras denna själ fel så slocknar gnistan och engagemanget. Hanteras den rätt så finns ingen bortre gräns.

Ett företag står och faller med sina medarbetare. Det är bolagets främsta tillgång och under årens lopp så utvecklas en specifik kultur hur man löser problem, synen och samarbetet med varandra och våra kunder samt bolagets tempo. Dessa mönster och relationer är inte lätta att se med blotta ögat. Det är som ett isberg där man ser toppen men huvuddelen av berget finns under ytan och är inte sällan outforskat.

Att förändra en kultur tar tid och kräver stor omsorg eftersom kulturen sitter i individer, deras relationer och vad som tidigare skett i bolaget kring ledarskap och erfarenheter. Det är konstigt att inte flera forskare ägnar mer tid åt företagskultur, eftersom man säger att kulturen äter upp alla strategier innan frukost. Kan man inte koppla nya strategier till kulturen så är allt ett hopplöst företag. Då faller ledarens legitimitet och förtroende.

Läs mer →

En skulptur av den tyske konstnären Rainer Fetting föreställande Willy Brandt har rests i Hammarbyhöjden. Den är en mindre kopia av en 3,40 meter hög bronsskulptur i Willy-Brandt-Haus, de tyska socialdemokraternas partihögkvarter i Berlin, av samma skulptör.

Att gå runt i Hammarbyhöjden och njuta av ”den vita staden” är en filosofisk och politisk tidsresa där många av lösningarna finns på dagens problem och bostadskris. De funktionalistiska stadsplaneidealen är i princip intakt och lätta att följa. Här finns svaren hur man bygger sig ur krisen, hur detta kan finansieras, principer för standardisering och gestaltning, tankar om hyresgästens behov och hur stadsdelen skulle integrera kommunikationer och service på ett naturligt sätt. Hammarbyhöjdens nackdel var att det blev linje 17 egen sovstad utan arbetsplatser och villor. Trädgårdsstaden fanns på andra sidan vägen.

Vi backar alltså bandet till början av 1930-talet då Stockholmsutställningen gick av stapeln. Precis då som nu var det bostadskris på allvar. Krisen hade pågått sedan sekelskiftet. Endast en tredjedel av alla innerstadslägenheter hade eget bad och dusch. 85 procent av alla Stockholmare bodde i hyreshus innanför tullarna. Utanför staden låg främst villa- och egnahemsområden.

Makarna Alva och Gunnar Myrdals larmrapport  ”Kris i befolkningsfrågan” blev startskottet till att ta itu med dessa usla och ovärdiga bostadsförhållandena som låg till grund att nativiteten sjönk stadigt. Trångboddheten var mycket stor. 1935 inleddes en ny statlig bostadspolitik med ett särskilt stöd till bostäder för ”mindre bemedlade barnrika familjer”.

Läs mer →